Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sexuella trakasserier

Skriftlig fråga 2002/03:693 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-18
Inlämnad
2003-03-18
Besvarad
2003-03-26
Svar anmält
2003-03-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 mars

Fråga 2002/03:693

 av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Hans Karlsson om sexuella trakasserier

I Handelsnytt 2/03 finns en artikel som berör sexuella trakasserier på jobbet. En som intervjuas, Ewa Menckel, professor på Arbetslivsinstitutet, menar att det finns en stor brist på kunskap på området sexuella trakasserier. Exempelvis finns ingen kartläggning eller uppföljning av vad som hänt med de som tagit steget och anmält sexuella trakasserier. Det saknas också kunskaper om hur arbetsplatser där det förekommit sexuella trakasserier påverkats efter anmälan. Detta är en stor brist.

Totalt anmäldes 106 fall av "sexrelaterade" sjukskrivningar till försäkringskassan år 2001. Det är lågt med tanke på att det totala antalet anmälda arbetssjukdomar det året låg på drygt 25 000.

Undersökningar som Arbetslivsinstitutet gjort på förekomsten av sexuella trakasserier i gymnasieskolan visade att 70 % av flickorna på gymnasiet under det senaste läsåret upplevt trakasserier i skolan. Så mycket som 30 % av tjejerna uppgav att de blivit sexuellt trakasserade rent fysiskt. Allt talar alltså för att mörkertalet när det gäller sexuella trakasserier är mycket stort i arbetslivet.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är:

Hur avser ministern att agera för att samhället ska få en bättre bild av förekomsten av sexuella trakasserier på den svenska arbetsmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:693 besvarad av Margareta Winberg

den 26 mars

Svar på fråga 2002/03:693 om sexuella trakasserier

Vice statsminister Margareta Winberg

Luciano Astudillo har frågat arbetsmarknadsminister Hans Karlsson hur han avser att agera för att samhället ska få en bättre bild av förekomsten av sexuella trakasserier på den svenska arbetsmarknaden. Vi har kommit överens om att jag ska besvara frågan.

Förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatsen är en svår och känslig fråga som måste angripas på flera sätt. Okunskapen om vad som räknas som sexuella trakasserier är stor. Ofta anger förövaren att han eller hon inte har menat något illa, medan den som blir föremål för trakasserier känner sig utsatt och kränkt. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att det alltid är den som blivit utsatt för sexuella trakasserier som har tolkningsföreträde.

Sexuella trakasserier är ett symtom på ojämställdhet. Varje enskilt fall av sexuella trakasserier kan vara ett symtom på en könskränkande arbets- och studiemiljö och därför måste problemet ses ur ett strukturellt perspektiv. Ett problem som måste åtgärdas med generella, strukturella och förebyggande åtgärder som förändrar arbets- och studiemiljön och den patriarkala strukturen.

Det är vanligast att det är kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier. De uppstår ofta i situationer där könen har en ojämn fördelning av makt och där män är överordnade kvinnor. Sexuella trakasserier är ett sätt för män att utöva makt för att därmed bibehålla kvinnors underordning @ ett maktmissbruk från den trakasserandes sida.

JämO tar emot 15@20 anmälningar om året för brott mot bestämmelsen i jämställdhetslagen (22 a §) som säger att arbetsgivaren måste @ vid kännedom om att anställd känner sig sexuellt trakasserad av annan anställd @ utreda de närmare omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna samt i förekommande fall vidta åtgärder för att stoppa fortsatta trakasserier. Att anmälningarna är så få beror antagligen på att mörkertalet är stort. Många vänder sig inte till JämO utan löser problemet, antingen lokalt på arbetsplatsen eller genom att söka fackets bistånd. Flera trakasserade uthärdar säkert också utan att säga ifrån eller väljer att säga upp sig från jobbet.

Genom olika undersökningar vet vi att sexuella trakasserier förekommer i mycket större utsträckning än vad antalet anmälningar visar. Bland annat har Statistiska centralbyrån (SCB) publicerat en undersökning som rör hela arbetsmarknaden år 2001. Denna undersökning visar att drygt 15 % av kvinnorna på arbetsmarknaden har utsatts för sexuella trakasserier under den senaste tolvmånadersperioden. Sexuella trakasserier definieras som antingen trakasserier av sexuell art eller andra kränkningar som har samband med kön (i enlighet med jämställdhetslagens definition).

Det har också gjorts undersökningar inom vissa branscher. Exempel på sådana är försvarets undersökning från 1999 som visade att 59 % av de kvinnliga officerarna/aspiranterna utsatts för sexuella trakasserier under en treårsperiod och en undersökning gjord inom polisväsendet 1999 som visade att 41 % av de kvinnliga poliserna hade utsatts för sexuella trakasserier. Även undersökningar från övriga EU-länder och USA visar på hög förekomst av sexuella trakasserier.

Det är emellertid svårt att enbart genom enkätundersökningar få en korrekt bild av förekomsten av sexuella trakasserier. Viktigast är att definiera sexuella trakasserier så att den tillfrågade förstår vad man frågar efter, nämligen att definitionen av sexuella trakasserier inte bara avser trakasserier av sexuell art utan också kränkningar som har samband med kön utan att de behöver vara av sexuell art. För att ta död på myten att sexuella trakasserier måste vara av sexuell natur måste vi lyfta fram frågan i ljuset. Därför genomför JämO just nu en "utbildning för utbildare" inom organisationer och företag inom offentlig och privat sektor, fackliga organisationer, högskolor och universitet. Syftet med utbildningen är att förmedla strategier och arbetssätt mot sexuella trakasserier och att ge konkreta verktyg för att utbilda organisationernas ledningsgrupper, rådgivare etcetera @ utbilda om hur handlingsplaner kan upprättas och integreras.

Sammanfattningsvis vet vi att sexuella trakasserier förekommer på arbetsmarknaden. Befintliga undersökningar ger en tydlig bild av att detta är ett problem. Det finns en stor okunskap om vad sexuella trakasserier är och hur man kan förebygga och förhindra dem. JämO:s och samhällets roll är därför att öka kunskapen hos allmänheten, arbetsgivare, fackliga företrädare och studenter, att utbilda nyckelpersoner som har makt att påverka, att ge råd till arbetsgivare och högskolor när de upprättar sin policy och sina handlingsplaner mot sexuella trakasserier och att ge redskap i arbetet med att förändra den kultur och de normer som skapar könskränkningar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.