kommersialisering av det offentliga rummet
Skriftlig fråga 2004/05:954 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-02-14
- Inlämnad
- 2005-02-14
- Besvarad
- 2005-02-23
- Svar anmält
- 2005-02-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga 2004/05:954
av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Sven-Erik Österberg om kommersialisering av det offentliga rummetDet offentliga rummet blir alltmer kommersialiserat. I flera kommuner pågår det ett arbete för att balansera och motverka utvecklingen mot en alltför påtaglig kommersialisering av det gemensamma rummet. I Malmö, som exempel, är man återhållsam med skyltar, vepor och annan form av reklam. Kommunens arbete möjliggörs av att dessa former av reklam kräver bygglov. Flaggor däremot är inte bygglovspliktiga @ detta gäller även flaggor med uppenbart reklamsyfte. I Malmö har det satts upp reklamflaggor av stora mått @ i vissa fall rör det sig om en total yta av 72 kvadratmeter @ som på grund av sin storlek gör ett påtagligt intrång i det offentliga rummet. Flaggor av denna storlek kan likställas med de stora reklamskyltar som företag ofta vill sätta upp utmed stora leder, men som kommunerna i många fall motsätter sig.
Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att kommunerna även ska ha möjlighet att begränsa stora flaggors intrång i det offentliga rummet?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:954 besvarad av Mona Sahlin
den 23 februari
Svar på fråga 2004/05:954 om kommersialisering av det offentliga rummet
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Luciano Astudillo har frågat statsrådet Sven-Erik Österberg vilka initiativ han avser att vidta för att kommunerna även ska ha möjlighet att begränsa stora flaggors intrång i det offentliga rummet.
Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Frågan har ställts mot bakgrund av att det i flera kommuner pågår ett arbete för att balansera och motverka en alltför påtaglig kommersialisering av det offentliga rummet och att kommunerna i detta arbete kan vara restriktiva med att tillåta reklam i form av till exempel skyltar och vepor, eftersom denna typ av reklam förutsätter bygglov. I Malmö har det satts upp reklamflaggor av stora mått @ i vissa fall rör det sig om en total yta av 72 kvadratmeter @ som på grund av sin storlek medför ett påtagligt intrång i det offentliga rummet.
De bestämmelser om bygglov som Luciano Astudillo sannolikt syftar på finns i 8 kap. 3 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10). Av bestämmelsen framgår att det, inom områden med detaljplan, krävs bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Det är riktigt, som Luciano Astudillo uppger, att vissa flaggor i praxis inte har bedömts som bygglovspliktiga enligt bestämmelsen. Detta framgår av två rättsfall från Regeringsrätten. De flaggor som prövats i domstolarna har emellertid varit av mer traditionell flaggstorlek (40 x 60 centimeter respektive 1 x 1,5 meter) än de flaggor som Luciano Astudillos fråga handlar om. Det kan därför inte uteslutas att flaggor av den storlek som frågan gäller är bygglovspliktiga. För skyltar och liknande anordningar som inte är bygglovspliktiga enligt plan- och bygglagen, gäller enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning och väglagen (1971:948) att det kan krävas tillstånd av länsstyrelsen för att sätta upp dessa. Det är mot denna bakgrund för tidigt att dra några slutsatser avseende behovet av att ändra lagstiftningen. Om det däremot visar sig att dessa flaggor enligt domstolarnas bedömning inte omfattas av tillståndsplikt, vare sig enligt plan- och bygglagen eller någon annan lag, kommer jag att överväga åtgärder i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.