Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jämställd representation i Sametinget

Skriftlig fråga 2003/04:1272 av Bargholtz, Helena (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-05-28
Inlämnad
2004-05-28
Besvarad
2004-06-02
Svar anmält
2004-06-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 maj

Fråga 2003/04:1272

 av Helena Bargholtz (fp) till statsrådet Mona Sahlin om jämställd representation i Sametinget

Av Sametingets 31 ledamöter är endast nio kvinnor. Det finns önskemål i och utanför Sametinget att förbättra jämställdheten i Sametinget inför valet i maj 2005. Fler kvinnor behöver ställa upp för att kunna väljas. Men detta stöter på manligt motstånd, som i sin tur leder till att kvinnor drar sig för att kandidera. Sametinget behöver få hjälp med att förbättra jämställdheten.

Jag vill därför fråga om statsrådet är beredd att verka för ökad jämställdhet inom Sametinget.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1272 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 2 juni

Svar på fråga 2003/04:1272 om jämställd representation i Sametinget

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Helena Bargholtz har frågat demokrati- och integrationsminister Mona Sahlin hur hon avser att arbeta för att förbättra jämställdheten inom Sametinget inför valet i maj 2005 med anledning av att den kvinnliga representationen i parlamentet i dag är låg. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Målen för jämställdhetspolitiken lades fast i propositionen 1993/94:147 Delad makt delat ansvar. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden.

För att förstärka, systematisera och konkretisera arbetet med jämställdhetsintegrering tillsatte regeringen i december 2002 Styrgruppen för jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Den 29 april, fattade regeringen beslut om fastställandet av en plan för genomförandet av jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet. Planen gäller till och med den 31 december 2009. Den består av ett övergripande mål samt fyra effektmål som kommer att ligga fast under planens hela giltighetstid. Indikatorer kommer att följas upp varje år. Hela regeringens politik ska i alla sammanhang ha ett jämställdhetsperspektiv. Planen betyder att jämställdhet på genomgripande sätt integreras i alla led av planering, utförande och uppföljning av regeringens eller riksdagens verksamhet och beslut.

Vid sidan av den övergripande planen arbetar varje departement med att utveckla sitt arbete med jämställdhetsintegrering.

Inom det analysarbete som påbörjats inom samepolitikområdet har samtliga verksamhetsområden högsta relevans för jämställdhetsanalysen mot bakgrund av regeringens samtliga jämställdhetsmål.

Sametinget (parlamentet) har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett jämställdhetsprogram. Detta ska vara färdigt den 1 september för att diskuteras och tas upp vid plenum under hösten 2004.

Jordbruksdepartementet har nyligen tillsammans med Näringsdepartementets jämställdhetsenhet, tagit ett initiativ till ett projekt som avser att fokusera på samekvinnors roller och lika villkor inom samesamhället. Projektet, "Nätverket Sapmi på lika villkor", involverar såväl sametinget, samiska kvinnor och samiska organisationer som Länsstyrelserna i BD, AC och Z län. Målet är bland annat att fokusera på demokrati och representationsfrågorna.

Det folkvalda organet består av 31 ledamöter varav sex ledamöter är kvinnor, det vill säga knappt 20 %. Antalet är för litet och det är både jag och Sametinget medvetna om. Detta är en fråga som jag tar upp vid de årliga dialoger som jag har med Sametinget och dess partier. Samtidigt är Sametinget samernas organ för självbestämmande. På motsvarande sätt som för riksdagspartier och kommunala partier är det primärt partiorganisationen som har ansvaret för att på olika sätt främja jämställdheten inom partiväsendet. Ett sådant arbete har påbörjats inom Sametinget. Jag följer utvecklingen noga och har antalet kvinnor inom Sametinget inte ökat markant vid nästa val får vi överväga att vidta ytterligare åtgärder.

Intressenter

Frågeställare

Helena Bargholtz
Helena Bargholtz

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.