Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fossilbränsleprojekt

Skriftlig fråga 2005/06:163 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-10-18
Inlämnad
2005-10-18
Besvarad
2005-10-26
Svar anmält
2005-10-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 oktober

Fråga 2005/06:163 av Ingegerd Saarinen (mp) till statsrådet Lena Sommestad (s)

Fossilbränsleprojekt

I ett så kallat Joint Implementations-projekt i Timisoara, Rumänien betalar Statens energimyndighet  för att Rumänien ska producera mer el från kol i ett kraftvärmeverk, vilket påstås ersätta el från kolkondenskraftverk och därför skulle representera en koldioxidminskning.

Problemet är att man inte alls vet vad Rumänien skulle ha gjort annars. Det finns lika goda skäl att påstå att alternativet hade varit gaskraftverk, vindkraft, biobränslekraft eller effektivare elanvändning.

Avser statsrådet att klargöra på vilka villkor det är förenligt med svensk klimatpolitik att stödja fossilbränsleprojekt?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:163 besvarad av Mona Sahlin

den 26 oktober

Svar på frågorna 2005/06:162 om kolkraft och utsläppsrätter, 163 om fossilbränsleprojekt och 203 om byggandet av ett koleldat kraftvärmeverk i Rumänien

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Ingegerd Saarinen har frågat mig dels vad jag avser att göra med de utsläppsrätter som Sverige får genom ett så kallat joint implementations- projekt i Timisoara i Rumänien (fråga 2005/06:162), dels om jag avser att klargöra på vilka villkor det är förenligt med svensk klimatpolitik att stödja fossilbränsleprojekt (fråga 2005/06:163). Vidare frågar Ingegerd Saarinen (fråga 2005/06:203) vad jag avser att göra med anledning av Energimyndighetens agerande.

Eftersom frågorna tar sin utgångspunkt i ett och samma projekt i Rumänien lämnar jag ett gemensamt svar.

Inom ramen för den av riksdagen beslutade svenska energipolitiken bedriver Energimyndigheten ett program för internationella klimatinsatser. Programmet syftar till att bidra till utvecklingen av de i Kyotoprotokollet instiftade projektmekanismerna, gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) och mekanismen för en ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM), till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet. Effektiva projektmekanismer bedöms vara centrala element för ett fortsatt internationellt klimatsamarbete särskilt med utvecklingsländerna efter år 2012, då Kyotoprotokollets nuvarande åtaganden löper ut.

Det aktuella projektet i Timisoara, Rumänien, avser modernisering och energieffektivisering av en befintlig anläggning och innebär att helt ny kraftvärmeproduktion introduceras. Högvärdig energi som tidigare slösats bort utnyttjas för effektiv elproduktion. På så vis kan elproduktion från ineffektiva kolkondensanläggningar, som dominerar det rumänska systemet, ersättas. Projektet innebär stora utsläppsreduktioner till en jämförelsevis låg kostnad. Enligt de gällande energipolitiska riktlinjerna bör en begränsning av utsläppen av växthusgaser karakteriseras av kostnadseffektiva insatser såväl nationellt som internationellt. Mellan åtta och nio tiondelar av den globala energiförbrukningen baseras på fossila bränslen och effektiva internationella insatser mot klimatförändringar måste också kunna rymma en effektivare användning av dessa bränslen på vägen mot en hållbar utveckling.

Gemensamt genomförande innebär en möjlighet för industrialiserade länder med klimatåtaganden att i enlighet med FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet samarbeta för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Mekanismen är fortfarande under utveckling och genomförandet av projekt är i många länder omgärdat av stora osäkerheter och långa ledtider. Statliga insatser är i detta läge därför nödvändiga för att utveckla regelverket för godkännande av projekt och tillförlitliga rutiner. Kyotoprotokollets regelverk för gemensamt genomförande innebär en omfattande, noggrann granskning och prövning av varje projekt av oberoende granskare. Denna oberoende prövning omfattar självfallet också den centrala frågan om vad det är det aktuella projektet ersätter och vilken utsläppsminskning som man åstadkommer.

Det aktuella projektet i Timisoara i Rumänien är Sveriges första projekt enligt regelverket för gemensamt genomförande. Sverige bidrar genom projektet till att utveckla mekanismen och kan efter vederbörlig granskning och prövning komma att få kontrollerade utsläppsminskningsenheter under åren 2008@2012. Utsläppsminskningsenheterna kan användas för att uppfylla Sveriges klimatåtagande enligt Kyotoprotokollet, sparas till kommande åtagandeperioder, överlåtas till andra parter till protokollet eller annulleras. Energimyndigheten nämner i sitt av frågeställaren citerade pressmeddelande en av dessa möjligheter. Den nu gällande svenska klimatstrategin anger att det nationella målet ska nås utan utnyttjande av flexibla mekanismer. Regeringen återkommer senare i höst till riksdagen med en proposition som följer upp 2002 års klimatpolitiska beslut.

Jag vill avslutningsvis nämna att förutom projektet i Timisoara har Energimyndigheten för närvarande i sin portfölj projekt och projektförslag i Estland, Brasilien, Indien och Kina. Samtliga baseras på förnybar energi.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.