Elpris

Skriftlig fråga 2005/06:1894 av Engström, Marie (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-06-29
Besvarad
2006-07-13
Anmäld
2006-10-02
Svar anmält
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 juni

Fråga 2005/06:1894 av Marie Engström (v) till näringsminister Thomas Östros (s)

Elpris

Avregleringen av elmarknaden har inte på något sätt inneburit lägre priser vare sig för hushållen eller industrin. I stället har elpriserna stigit kraftigt. Det har bland annat fått konsekvenser för den elintensiva basindustrin. Basindustrin har historiskt varit en motor för sysselsättningen i Värmland liksom i andra skogslän. I dag står man inför akuta problem. Det gäller naturligtvis i första hand där el används som insatsvara i processer.

Priset på el, och sättet på vilket priset sätts, har inneburit att giganterna på marknaden har gjort enorma vinster. En av dessa är Vattenfall. Det är upprörande att bland andra Vattenfall bidrar till att försätta delar av svensk basindustri i en mycket besvärlig situation. I vissa fall börjar läget bli akut och det kan få till följd att nödvändiga investeringar uteblir samtidigt som jobben är i fara.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsministern:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att förhindra att svensk basindustri missgynnas till följd av höga priser på el?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1894 besvarad av Mona Sahlin

den 13 juli

Svar på fråga 2005/06:1894 om elpris

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Marie Engström har frågat näringsministern vad han avser att vidta för åtgärder för att förhindra att svensk basindustri missgynnas till följd av höga priser på el.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag välkomnar Marie Engströms fråga, inte minst mot bakgrund av att regeringen är mycket engagerad i arbetet med att ge svensk industri tillgång till el på konkurrenskraftiga villkor. Ett led i detta arbete är att förbättra elmarknaden så att den ökade konkurrens samt pris- och kostnadspress, som var syftet med den avreglering riksdagen beslutade om 1996, verkligen uppnås. Regeringen har tidigare konstaterat att inte minst konkurrensen på den svenska och nordiska elmarknaden måste förbättras. Sverige har en mycket elintensiv industristruktur, med hundratusentals arbetstillfällen kopplade till basindustrin med stor betydelse för svensk sysselsättning och välfärd.

Vi kan dock konstatera att Sveriges utgångsläge är gott. Med den energipolitik regeringen för, i regel med stöd i riksdagen från Vänsterpartiet och Centern, kan inte den inhemska basindustrin anses missgynnad ur ett internationellt perspektiv. Men trots att Sverige i ett europeiskt perspektiv har ett relativt lågt elpris kan situationen förbättras. Trots vad som ibland påstås betalar den svenska elintensiva industrin mycket låg skatt på el (0,5 öre per kilowattimme). För de företag som valt att delta i programmet för energieffektivisering (PFE) utgår ingen skatt över huvud taget.

Men ett allt högre elpris de senare åren, och konstaterade brister på elmarknaden med en allt större marknadskoncentration till några få kraftföretag, har lett till att regeringen tillsatt en rad utredningar och tagit andra initiativ för att åstadkomma förbättringar. Som frågeställaren vet har regeringen också nyligen lagt fram en rad propositioner, vilka alla antagits av riksdagen, i syfte att få en bättre elmarknad. I samband med näringsutskottets hearing om elmarknaden har jag också presenterat områden och frågeställningar som är viktiga för att åstadkomma ytterligare förbättringar. Det handlar om områden som skärpt tillsyn på elmarknaden, ökad konkurrens både på råkraftsmarknaden och slutkundsmarknaden, förenklingar vad gäller tillståndsprocessen för att öka utbudet av förnybar el och en rad insatser för ökat fokus på energieffektivisering med mera. En väl fungerande nordisk och svensk elmarknad med hög leveranssäkerhet är en högt prioriterad fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.