elbolagens prissättning
Skriftlig fråga 2004/05:1777 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-06-02
- Inlämnad
- 2005-06-02
- Besvarad
- 2005-06-09
- Svar anmält
- 2005-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 juni
Fråga 2004/05:1777
av Ingegerd Saarinen (mp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om elbolagens prissättningEtt av de stora problemen i det svenska energisystemet är att elsystemet måste dimensioneras efter topparna i effektförbrukning. Ju högre effekttoppar, desto dyrare system. På grund av den stora användningen av el för uppvärmning i Sverige har vi effekttoppar under kalla vinter vardagar, när både hushållsuppvärmning och industri är i gång.
En viktig del av omställningen av elsystemet är att minska effekttoppar. Ett sätt att göra det är att utjämna förbrukningen. Rörliga taxor som är högre när effektanvändningen är hög ger incitament till beteende som utjämnar förbrukningen och minskar effekttoppar.
Trots detta går utvecklingen mot minskade skillnader mellan till exempel natt- och dagtariffer. Konsumenten kan inte göra något åt detta, om det är nätbolaget @ som kontrollerar mätningen @ som slopar nattariffen och inte erbjuder nödvändig information om förbrukningen till en alternativ elleverantör.
Mot denna bakgrund vill jag fråga samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin:
Vad avser ministern att göra för att minska effekttoppar och motverka ändringar i elbolagens prissättning som motarbetar denna minskning?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1777 besvarad av Mona Sahlin
den 9 juni
Svar på fråga 2004/05:1777 om elbolagens prissättning
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Ingegerd Saarinen har frågat mig vad jag avser att göra för att minska effekttoppar och motverka ändringar i elbolagens prissättning som motarbetar denna minskning.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag är enig med Ingegerd Saarinen om att det är angeläget att minska riskerna för effektbrist i framtiden. Det är ett prioriterat område för mig att fortsätta arbeta med.
De tariffer som före omregleringen av elmarknaden var relativt vanliga håller, som Ingegerd Saarinen också påpekar, på att gradvis försvinna.
Nätägaren som överför el till konsumenten har anledning att försöka styra elförbrukningen i sitt elnät eftersom detta minskar behovet av att bygga ut nätet. En elförbrukning som är fördelad över dygnet minskar nätägarens effektbehov och kostnaderna för effektuttag från överliggande nät. Jag bedömer att nätägaren även i framtiden har incitament att erbjuda sina kunder en väl utformad tidstariff. Elhandlaren som säljer el till konsumenten har dock inte samma behov av att styra konsumentens förbrukning av el över tiden på grund av att dennes inköp av el vanligtvis sker på prissäkrade villkor.
Min uppfattning är att marknadens aktörer har ett stort ansvar för att utveckla moderna metoder och kontraktsformer som gör det möjligt för kunderna att styra sin elförbrukning bättre. Det ligger i konsumenternas, elhandlarnas och nätägarnas intresse att detta sker.
Regeringen har genomfört flera åtgärder för att långsiktigt minska risken för effektbrist. För att säkerställa att balansen i elsystemet upprätthålls i extrema situationer har en lag om effektreserv införts. Enligt denna lag ska Svenska kraftnät ansvara för att en effektreserv om högst 2 000 megawatt finns tillgänglig. Detta ansvar har Svenska kraftnät uppfyllt genom att ingå avtal dels med elproducenter om ökad elproduktion, dels med elanvändare om minskad förbrukning under en viss angiven tidsperiod. Denna lag är tillfällig och upphör den 29 februari 2008. Det pågår för närvarande arbete med att hitta en långsiktig och kostnadseffektiv hantering av effektfrågan genom en marknadsbaserad lösning. Svenska kraftnät arbetar i samarbete med berörda aktörer för att utveckla effektsäkringsprodukter och en handelsplats för sådana produkter. I detta arbete ska åtgärder för att stimulera utvecklingen mot en mer effektiv styrning av elförbrukningen särskilt beaktas.
I propositionen om genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och gas med mera (prop. 2004/05:62) skärps kravet på timvis mätning genom att gränsen sänks från 200 ampere eller 135 kilowatt till att omfatta samtliga uttagspunkter med ett säkringsabonnemang som överstiger 63 ampere. Detta krav gäller från den 1 juli 2006. I propositionen om vissa elmarknadsfrågor (prop. 2002/03:85) har regeringen angivit att elnätsföretagen senast den 1 juli 2009 ska vara skyldiga att läsa av elmätarna samt rapportera mätvärdena för samtliga kunder minst en gång per månad. Dessa krav kommer att innebära att nätföretagen använder modern teknik vid mätning av elförbrukning. Detta skapar också bättre förutsättningar för en flexibel elförbrukning.
Det är min bedömning att det är angeläget att det inom ramen för den konkurrensutsatta elmarknaden kan utvecklas olika typer av instrument och incitament för en ökad flexibilitet i elförbrukningen hos elanvändarna. Det minskar risken för effektbrist i framtiden. Samtidigt måste enskilda kunder ha möjlighet att säkra sig mot alltför stora prisvariationer. Både Svenska kraftnät och Energimyndigheten arbetar med flera projekt som syftar till att öka elanvändarnas flexibilitet. Sådana åtgärder skapar möjligheter att förbättra hanteringen av kortvariga effekttoppar eller pristoppar. Genom de redovisade åtgärderna bedömer jag att förutsättningarna för att styra elförbrukningen med moderna metoder kommer att utvecklas positivt hos marknadens aktörer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.