Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

diskriminerande krogar

Skriftlig fråga 2003/04:613 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-01-23
Inlämnad
2004-01-23
Besvarad
2004-01-28
Svar anmält
2004-01-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2003/04:613

 av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Mona Sahlin om diskriminerande krogar

I Norge kommer socialministern att lägga fram ett lagförslag som innebär att krogar som nekar gäster tillträde på grund av etnisk tillhörighet ska förlora utskänkningstillståndet.

Diskriminering i krog- och nöjesbranschen är ett mycket utbrett och allvarligt problem också i Sverige. Kan inte ett samhälle garantera att alla behandlas lika ökar misstron och avståndet mellan människor. Men diskrimineringen slår inte bara mot enskilda utan skadar även samhällsutvecklingen, tillväxten och bilden av Sverige. Ingen vill exempelvis turista i ett land där man inte blir insläppt på nöjesställen på grund av att man råkar ha fel hudfärg.

Diskrimineringsombudsmannen, Margareta Wadstein, menar att det "är ett utmärkt förslag att etnisk diskriminering vägs in vid tillståndsgivningen".

Avser statsrådet att följa Norge och införa en lag som innebär att krogar som blir dömda för etnisk diskriminering också förlorar sitt utskänkningstillstånd?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:613 besvarad av Morgan Johansson

den 28 januari

Svar på fråga 2003/04:613 om diskriminerande krogar

Luciano Astudillo har frågat statsrådet Mona Sahlin om hon avser att följa Norge och införa en lag som innebär att krogar som blir dömda för etnisk diskriminering också förlorar sitt serveringstillstånd. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Det är inte acceptabelt att särbehandla personer på grund av etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Därför är det enligt svensk lag straffbart för en näringsidkare att diskriminera någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Detta gäller även för den som är anställd av näringsidkaren eller som annars handlar på dennes uppdrag.

Detta innebär bland annat att det är straffbart att neka någon tillträde till en restaurang på grund av att personen är invandrare eller på grund av hudfärg. Den som diskriminerar någon på denna grund kan straffas med böter eller fängelse i högst ett år (16 kap. 9 § brottsbalken). För en restaurang kan detta innebära att serveringstillståndet dras in (7 kap. 7 och 19 §§ alkohollagen).

Från och med den 1 juli 2003 gäller dessutom lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. I den lagen finns förbud mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder vid yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder (9 §). Den som diskriminerar enligt den lagen ska betala skadestånd för den kränkning som diskrimineringen innebär.

Statens folkhälsoinstitut påpekar i en skrivelse riktad till restaurangbranschen och berörda tillståndsgivande myndigheter att en förutsättning för att få och behålla serveringstillstånd enligt alkohollagen är att sökanden respektive tillståndshavaren följer gällande lagar. Brott som har samband med rörelsen ska uppmärksammas särskilt. Diskrimineringsbrott hör självklart hit. Det gäller inte enbart om brottet har begåtts av tillståndshavaren själv, utan också om det begåtts av dennes anställda eller annan personal som tillståndshavaren tagit i sin tjänst, till exempel dörrvakter.

I Statens folkhälsoinstituts Handbok alkohollagen framhålls diskrimineringsbrott som exempel på sådan brottslighet som kan påverka beslut om tillstånd för servering av alkoholdrycker. Handboken är framtagen som ett stöd för alla som i sin verksamhet berörs av alkohollagen och dess tillämpning. Frågan om diskriminering lyfts fram i kommentaren till 7 kap. 7 och 19 §§ alkohollagen som exempel på brottslighet som kan medföra att en sökande nekas serveringstillstånd eller att tillstånd återkallas vid prövning av befintlig verksamhet. Det frågeställaren efterfrågar är således redan tillgodosett.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.