Val av jurymedlemmar

Motion 1999/2000:K214 av Per Unckel m.fl. (m)

Ett utslag i Europadomstolen innebär att Sverige måste ändra
i jurysystemet i tryckfrihetsmål. Förhållandet att
jurymedlemmar i en svensk jury utses av en politiskt
sammansatt valkorporation gör att juryn av Europadomstolen
inte anses opolitisk. Det innebär att juryn i vissa mål inte är
opartisk. Dessutom finns det brister i möjligheten att
överklaga.

Jury har förekommit i tryckfrihetsmål sedan 1815 samt i yttrandefrihetsmål
sedan 1992 (när YGL infördes).

Det är landstinget eller landsting tillsammans med kommun som inte
tillhör landsting som utser jurymän. I varje län utses 16 jurymän i en första
grupp samt 8 jurymän som skall ha varit nämndemän vid allmän domstol i en
andra grupp. Totalt utses alltså 24 jurymän, i Stockholm dock 36 jurymän.

Valbara till jurymän är svenska medborgare som är bosatta inom det
aktuella länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och
rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och olika
meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.

Bestämmelse om jury finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-
grundlagen samt i den s.k tillämpningslagen. Juryn befattar sig endast med
frågan om det föreligger ett brott, dvs. om innehållet i framställningen är
brottsligt. Frågan om straff och skadestånd avgörs sedan av domstolen, som i
jurymål skall bestå av tre lagfarna domare.

Problemen i det svenska systemet uppkommer när tryckfrihets- eller
yttrandefrihetsmålet handlar om en skrift eller ansvarig utgivare som är
knuten eller har kopplingar till ett politiskt parti. Juryn, som är tillsatt av
ett
politiskt organ, kan då inte hävdas vara opartisk. Detta inträffade i det s.k.
Holm-målet där käranden ansåg sig förtalad i en bok, utgiven av det
Socialdemokraterna närstående förlaget Tidens bokförlag AB. I juryn, som
inte fann uttalandena i boken brottsliga, fanns 5 ledamöter med olika
anknytning till Socialdemokraterna.

Sverige måste få en ordning där de som känner sig förtalade får en
rättegång med en jury som är oavhängig och opartisk. Detta måste gälla även
om framställningen gjorts i en skrift eller i tal som står nära ett politiskt
parti.
Nuvarande sätt att utse jurymedlemmar måste därför ändras så att det
partipolitiska inslaget vid valet av dessa försvinner. Alternativt kan
kopplingar av det slag som förekom i fallet Holm prövas inom ramen för de
redan existerande reglerna om jäv mot domare. Även möjligheten att
överklaga jävsfrågan bör ändras så att Högsta domstolen kan pröva om jäv
föreligger.

Förändringar av författning kan komma att kräva ändring i grundlagen.
Om denna ändring skall kunna träda i kraft inom rimlig tid krävs en
skyndsam beredning av ärendet. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma
med förslag till lagstiftning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring som
innebär att kraven på oavhängighet och opartiskhet vid valet av jury-
män uppfylls i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring som
innebär att möjligheten att överklaga beslut i jävsfrågan till Högsta
domstolen införs.

Stockholm den 29 september 1999

Per Unckel (m)

Jerry Martinger (m)

Inger René (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Per-Samuel Nisser (m)

Karin Enström (m)

Carl-Erik Skårman (m)

Ola Karlsson (m)

Anders Björck (m)