Utbildningen av yrkesvalslärare

Motion 1988/89:Ub816 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Utbildningsutskottet
Inlämning:
1989-01-25
Bordläggning:
1989-02-01
Hänvisning:
1989-02-02
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub816

av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist
(båda fp)

Utbildningen av yrkesvalslärare

Mot.

1988/89
Ub816 —817

Skolans studie- och yrkesorientering - SYO - är mycket viktig för
elevernas möjlighet att få korrekt information om tillgängliga utbildningsoch
yrkesvägar.

En betydande del av en SYO-funktionärs arbete bör bestå av information
till eleverna — enskilt eller i grupp. Det är ofta angeläget för eleverna
att i det närmaste omgående få svar på frågor om behörighetsvillkor,
utbildningsort, framtidsutsikter för yrket, chanser att få utbildningsplats
m. m. SYO-funktionären har en för skolan unik möjlighet att visa omtanke
och personligt engagemang inför elevernas frågor om framtiden. Det engagemanget
är mycket viktigt för elever — och föräldrar — i olika valsituationer.
Därför är det angeläget, att SYO-funktionärens arbetssituation
anpassas så att hans/hennes insatser är så lättillgängliga som möjligt på
varje skola, där SYO-tjänst finns.

Den första formellt etablerade SYO-funktionären i svenska skolor var
yrkesvalsläraren, som kombinerade SYO-uppgifterna med tjänst som lärare
— vanligtvis i samhällskunskap. Som regel fungerade den SYO:n mycket
bra. Yrkesvalsläraren hade en ”del-roll” (lärare), som eleverna kände
igen. SYO-funktionen var ett för eleverna positivt ”tillägg” i yrkesvalslärarens
ansvarsområde. Han/hon fanns oftast på heltid i skolan. Det var en
omtyckt resurs med god tillgänglighet.

Under mitten av 1970-talet avbröts utbildningen av yrkesvalslärare. 1
stället infördes s. k. SY O-konsulenter, — utan att ha lärartjänst — skulle
ansvara för SYO-rollen i skolan. Tidigare hade SYO-tjänster endast funnits
på grundskolan — och i viss mån på folkhögskolor. De nya SYOkonsulenterna
tillsattes också på gymnasieskolor.

Den nya ordningen infördes inte utan motstånd. Kritiken mot den nya
SYO:n var främst att man införde försöksverksamhet med SYO-konsulenter
samtidigt som man avbröt utbildningen av yrkesvalslärare. Det innebar
givetvis, att antalet yrkesvalslärare snabbt minskade. Det fanns inte någon
yrkesvalslärarfunktion att jämföra med SYO-konsulentens.

Behovet av SYO är förvisso minst lika stort nu som tidigare. Eleverna
behöver ”tillgång” till SYO-funktionär under större delen av skolveckan.

Vi anser därför att SYO-verksamheten bör vara så organiserad, att varje
SYO-funktionär om möjligt tjänstgör vid endast en skola. Eftersom antalet
elever avgör hur stor del av heltid som en SYO-konsulent skall tjänstgöra,
måste det finnas möjlighet till kompletteringstjänstgöring, om en SYOfunktionär
skall kunna ha heltidstjänst på ”sin” skola. Det finns redan nu 1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub816-817

möjlighet för SYO-konsulent att ha fyllnadstjänstgöring som lärare eller
annan skolfunktionär, men det finns inte någon tjänstetyp som är avpassad
för den kombinationen.

Vi föreslår att utbildning av ”yrkesvalslärare” — SYO-funktionär med
lärarutbildning — åter införes. Då kan SYO-tjänster inrättas som kombinationstjänster
och därmed anpassas till en skolas storlek och till tjänstesökandes
behörighet vid sidan av SYO-utbildningen.

Med en sådan möjlighet till tjänstekombination kan en SYO-funktionär
vara tillgänglig på mindre SYO-aktuella skolor under större delen av
skolveckan. Även om viss del av arbetstiden innebär undervisning, kan
eleverna lätt få kontakt med SYO-funktionären under raster och andra
lektionsuppehåll.

För att öka trivseln för dem som arbetar i skolan behövs ett antal andra
”karriärmöjligheter” än att bli skolledare. Goda exempel på sådana möjligheter
är t. ex. vidareutbildning av lärare i SYO och vidareutbildning av
SYO-konsulenter i skolämnen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utbilda för och inrätta kombinationstjänster
som lärare och studie- och yrkesorienteringsfunktionär (SYOfunktionär).

Stockholm den 25 januari 1989

Carl-Johan Wilson (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Mot. 1988/89
Ub816

2

Yrkanden (2)

  • Förslagspunkter 1.

    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbilda för och inrätta kombinationstjänster som lärare och studie- och yrkesorienteringsfunktionär (syo-funktionär).

    Behandlas i
    Ej tilldelat
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • Förslagspunkter 1.

    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbilda för och inrätta kombinationstjänster som lärare och studie- och yrkesorienteringsfunktionär (syo-funktionär).

    Behandlas i
    Ej tilldelat
    Utskottets förslag
    -
    Kammarens beslut
    -

Övrigt om motionen

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket