Urvalsfrågor i sjukvården

Motion 1989/90:So462 av Ulla Tillander m.fl (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:So462

av Ulla Tillander m.fl (c)
Urvalsfrågor i sjukvården

Den medicinska forskningens snabba utveckling ställer samhället och individen
inför etiska och ekonomiska problem bl.a. när det gäller frågan om att
ge det ökande antalet äldre en fullvärdig omsorg.

Dessa problem har delvis uppmärksammats i debatten och behovet av en
mera ingående analys har kommit till uttryck genom att etiska nämnder inrättats
i olika forskningssammanhang. Statens medicinsk-etiska råd är ett annat
exempel på hur de etiska problemen tränger sig på.

Bland de många frågor som har aktualiserats och kräver en allsidig bearbetning
innan beslut fattas vill jag särskilt peka på frågan om huruvida ett
urval av personer för en viss vård är etiskt försvarbart och om så är fallet
efter vilka principer ett urval kan göras. Frågan är alltså dels om samhället
över huvud bör försätta sig i sådana situationer där urvalsbeslut behöver göras,
dels - om så blir fallet - efter vilka principer prioriteringar skall göras,
om vård och behandling inte räcker till alla behövande.

Situationer där ett urval sker finns t.ex. vid transplantationer av hjärtan,
av njurar och av andra organ.

Efter vilka principer skall ett urval ske om det nu måste ske? Det är betydligt
lättare att ange principer, etiskt motbjudande, efter vilka ett urval inte
bör ske. Här följer några exempel.

- Viss ekonomisk styrka: de som har mest pengar får bäst vård eller viss
vård över huvud taget.

- Viss sjukdom: de som har en för tillfället medicinskt intressant sjukdom
får mest uppmärksamhet och resurser medan åkommor som tilldrar sig
mindre medicinsk uppmärksamhet blir lågt prioriterade.

- Viss förpliktelse uppfylld: bara de som själva har medgivit transplantation
av egna kroppsorgan får vid behov förmånen av transplantation.

Aktuella svenska undersökningar om värderingen av människovärdet visar
att en klar majoritet av de tillfrågade vid urvalssituationer är beredda att gradera
människors värde efter en viss värdeskala. Äldre, barnlösa, utlänningar
och personer som slarvat med sin hälsa blir lågt prioriterade. Frågan är vart
ett sådant synsätt kan komma att leda om samhället sätts på allt hårdare prov
med nya urvalsbehov. Vad innebär i ett sådant sammanhang etiska principer
om människovärde, likavärde, rättvisa etc.? Vilka slutsatser av såväl etisk
som praktisk art kan dragas?

En slutsats kan man emellertid redan nu dra. Hithörande frågor behöver
bli föremål för ingående etisk bearbetning. Eftersom dagens situation reser
påträngande etiska frågor skulle det vara ovärdigt vårt samhälle att inte klart
och medvetet formulera problemet och sedan söka ett svar präglat av de bärande
värdena som vårt samhälle vill hävda.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ för en etisk
debatt om val- och urvalsfrågor i sjukvården enligt vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 18 januari 1990

Ulla Tillander (c)

Rosa Östh (c) Kersti Johansson (c)

Göran Engström (c)

Mot. 1989/90
So462

3