Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

Motion 1996/97:Jo247 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Svensk trädgårdsnäring har alltid bedrivits i en öppen
marknadskonkurrens med importerade trädgårdsprodukter.
Ett visst undantag har emellertid gällt för fruktodlingen fram
till mitten av 80-talet, då den under viss del av året
tillämpade importregleringen upphörde. Mindre gynnsamma
geografiska och klimatrelaterade produktionsbetingelser
kunde före EU-medlemskapet i någon mån kompenseras
genom tullskyddet. Detta tullskydd var dock lågt i
internationell jämförelse och låg genomsnittligt på ca 10 %.

EU-medlemskapet medförde för svensk trädgårdsnärings del inga
övergångsåtgärder för att kompensera förlusten av tullskyddet, vilket var
fallet i Finland och Österrike och tidigare vid Englands och Danmarks
anslutningar. Detta innebar en allvarlig försämring av den svenska konkur-
renssituationen. Härtill skall läggas de skatter och avgifter för att finansiera
det svenska EU-medlemskapet, vilka påfördes trädgårdsnäringen.

Marknadsförhållanden

Den svenska trädgårdsodlingen har hittills uteslutande haft
den svenska marknaden som sitt avsättningsområde. Denna
inhemska produktion tillgodoser drygt 50 % av den svenska
konsumtionen av grönsaker, frukt, bär och prydnadsväxter.
Denna mycket genomsnittliga marknadsandel har kunnat
bibehållas trots ett ökat konkurrenstryck, men andelen döljer
betydande inre strukturella förändringar.

Den huvudsakliga ambitionen i den svenska odlingen är att värna om den
inhemska marknadsandelen genom att utveckla svenska produkter och slå
vakt om en nationell profil i produktionen. Detta förutsätter att svenska
produkter inte utsätts för en konkurrens på ojämlika villkor vad gäller
produktionens kostnader och förutsättningar i övrigt. Det förutsätter också att
importerade produkter inte finner utrymme på den svenska marknaden som
en följd av nationella subventionsåtgärder - som i Finland - eller ges
förmånligare villkor genom EU:s handelsavtal med tredje land (Norge,
Grekland, Spanien, Portugal m.fl. länder). Det är mot denna bakgrund
angeläget att EU-förhandlingarna får en profil mot produkter som Sverige
har möjlighet att i konkurrens med övriga EU-länder på likvärdiga villkor
placera i Norge.

Skatter och skatteuppbörd

I den svenska växthusodlingen utgör kostnaden för energi till
uppvärmning och belysning en betydande andel av de totala
produktionskostnaderna. Kostnaden för gurk- och
tomatodlare utgör sålunda hela 20-25 % av den totala
produktionskostnaden.

Energikostnaden i vissa länder

England 5,5 öre/kWh

Holland 10,0 öre/kWh

Danmark 11,0 öre/kWh

Sverige 16,0 öre/kWh

I proposition 1996/97:29 föreslår regeringen att
koldioxidskatten CO2 skall fördubblas för industrin och
växthusnäringen. För närvarande utgår CO2-skatten med
263:50 kr/m3 medan motsvarande skattesats i vårt grann- och
närmaste konkurrentland Danmark är 13:50 kr/m3. Den nya
koldioxidskatten försvårar givetvis trädgårdsnäringens
konkurrenssituation ytterligare.

Regeringen föreslår också att uppbörden av skatten skall läggas om,
innebärande bl a att hela CO2-skatten skall erläggas vid inköpstillfället och
efter begäran från odlaren betalas tillbaka efter 6-8 månader. Detta medför
en räntefri utlåning av skattemedel till staten, men en kraftig försämring av
många växthusföretags likviditet.

Andra förhållanden som utgör en belastning för svensk trädgårdsnäring i
konkurrens med andra länder är kostnader för skördearbetskraft och tillfällig
säsongsarbetskraft liksom växtskyddsavgifter och kontrollavgifter. Vad
gäller kostnaderna för skördearbetskraft finns i ett flertal EU-länder särskilda
regler om lättnader i arbetsgivaravgiften.

Sammantaget utgör nedanstående faktorer en allvarlig hämsko på svensk
trädgårdsnärings konkurrensmöjligheter:

Det borttagna tullskyddet

Inga åtgärder (t.ex. investeringsstöd) som i Finland, Österrike, Danmark
och England för att underlätta övergången

Nya skatter för att finansiera EU-medlemskapet

Likviditetspåfrestningar genom ändrad skatteuppbörd

Kostnader för säsongsarbetskraft

Växtskydds- och kontrollavgifter

Mot bakgrund av ovan beskrivna förhållanden borde det vara
en angelägen uppgift för samhället att ta ett helhetsgrepp på
den svenska trädgårdsnäringen, som är av stor betydelse för
sysselsättningen inte minst i landets södra delar (Skåne). Ett
sådant helhetsgrepp bör inledas med en genomgripande
analys av den svenska trädgårdsnäringens
konkurrenssituation i jämförelse med andra länder inom den
europeiska gemenskapen (inklusive Norge). Analysen
föreslås åtföljas av åtgärder som stärker näringens
konkurrenskraft.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att stärka den svenska trädgårdsnäringens
konkurrenssituation.

Stockholm den 4 oktober 1996

Bengt Silfverstrand (s)

Lena Larsson (s)

Bo Nilsson (s)

Annika Nilsson (s)

Christin Nilsson (s)

Kaj Larsson (s)