Taiwan

Motion 1998/99:U603 av Inger René m.fl. (m)

Taiwan har en unik ställning i världen. Det är ett land med
ca 22 miljoner invånare, de facto en stat med full kontroll
över sitt territorium sedan åtminstone år1949 (och daterar sig
självt från år 1912). Det är diplomatiskt erkänt av ett
trettiotal stater medan flertalet länder har föredragit att i
stället ge sitt erkännande åt den kommunistiska
Folkrepubliken Kina. Taiwan är en av de högst utvecklade
demokratierna i Asien vilket senast kom till uttryck då landet
år1996 valde Lee Teng-Hui till president, ett fritt och
demokratiskt val, som ingen har ifrågasatt.

Taiwan är i dag en modern industristat. Den ekonomiska utvecklingen har
varit mycket snabb. Från att ha varit en utarmad japansk koloni till andra
världskrigets slut har Taiwan utvecklats till en av världens rikaste nationer.
Landet har blivit den modell, som föresvävade Chiang-Kai-shek och
nationalistpartiet Kuomintang, som efter att ha axlat bördan i försvarskriget
mot Japan besegrades av en hänsynslös kommunistisk rebellrörelse, för
vilken makten betydde allt och den nationella enigheten ingenting.

Taiwan var en av FN:s grundare och fullgjorde lojalt sina förpliktelser mot
världsorganisationen. Efter kommunisternas maktövertagande på fastlandet,
och samtidigt totalt misslyckade försök att invadera Taiwan och de kustnära
öarna Kin-men (Quemoy), strävade regimen i Peking efter att inta Kinas
plats i FN och därmed också i säkerhetsrådet. Detta lyckades till sist år 1972,
och Taiwan ställdes utanför. USA stödde ett försök att få till stånd
medlemskap för båda de kinesiska staterna, vilket dock föll på att det skulle
ha inneburit ett erkännande från bägge parters sida av inbördeskrigets
resultat.

Under de decennier som har förflutit sedan inbördeskrigets slut har ett
accepterande av verkligheten ägt rum. Det är de facto fråga om två stater, där
ingendera parten har någon kontroll över motståndarens territorium. Taiwan
har rest krav på att också bli medlem av världsorganisationen. Det
kommunistiska Kina kommer självfallet att, med stöd av sin vetorätt avvisa
alla sådana försök.

Det är självfallet orimligt att ett land som Taiwan, en av världens främsta
ekonomiska aktörer, ett folkrikt land och en av Asiens främsta demokratier,
står utanför FN. Det är därför högst angeläget att det inom FN tillsätts någon
form av utredning för att komma fram till hur Taiwans ställning i världs-
samfundet skall kunna lösas. Sverige bör med all kraft försöka bidra till att
en sådan lösning för framtiden kommer till stånd. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.

Taiwan har blivit en av Sveriges viktigaste handelspartners. Även på andra
områden, kultur, utbildning och forskning, sker ett livligt utbyte mellan våra
båda länder. Ett omfattande utbyte av industri- och handelsdelegationer äger
rum, liksom besök på regerings-, riksdags- och myndighetsnivå.

Även om formella diplomatiska relationer inte finns mellan Taiwan och
Sverige, har det inte minst av praktiska skäl varit nödvändigt att ha
permanenta kontakter mellan våra två länder. Exportrådets kontor i Taipei
har en status på hög nivå med skattefrihet och viseringsrätt likvärdig
diplomatiska representationer. Motsvarande uppgifter fullgörs i Sverige av
Taiwans representationskontor i Stockholm, som i realiteten fungerar som
vilken annan utländsk ambassad som helst.

Med tanke på de omfattande förbindelserna mellan Sverige och Taiwan
bör Sverige ge Taiwans kontor i Stockholm samma behandling som kommer
vårt exportkontor i Taipei till del, på samma sätt som sker för Taipeis kontor
i andra EU-länder. Det finns ingen anledning att Sverige skulle behandla
Taiwans representation och dess personal annorlunda än vad andra EU-stater
gör. Det torde främst gälla att ifråga om mervärdesskatt och punktskatter
jämställa Taiwans representation med andra utländska beskickningar. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.

Det är också viktigt att skapa ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Taiwan, inte minst för att underlätta för de svenska företag som är
verksamma där och för de taiwanesiska företag som är intresserade av att
investera i Sverige. Att vi saknar formella diplomatiska förbindelser med
Taiwan utgör inte något hinder när det gäller att lösa dessa frågor på ett
praktiskt sätt, t.ex. såsom har skett i Tyskland, Frankrike och Österrike
beträffande Taiwans representationskontor i dessa länder.

Taiwan har sedan World Trade Organization (WTO) bildades aktivt
arbetat för att uppfylla dess kriterier för medlemskap. Taiwan, som är bland
världshandeln 20 största aktörer, skulle verksamt bidra till organisationens
auktoritet. För närvarande har man uppnått bilaterala överenskommelser
med 23 av de 26 WTO-medlemmar som krävt sådana för att stödja
medlemskapsansökan. Förhandlingar pågår fortfarande med Europeiska
unionen, Hong Kong och Kanada. Sverige bör aktivt medverka till att EU
snarast slutför dessa förhandlingar. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i FN bör verka för inlemmandet av Taiwans
deltagande i det internationella samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bereder Taiwans representationskontor i Stockholm
villkor som är likvärdiga dem som kommer andra utländska beskickningar
till del,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att lösa frågan om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Taiwan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges aktiva medverkan i EU när det gäller att slutföra
förhandlingar om Taiwans medlemskapsansökan i WTO.

Stockholm den 26 oktober 1998

Inger René (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Jan Backman (m)

Inga Berggren (m)

Karin Falkmer (m)

Lennart Fridén (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Bo Lundgren (m)

Patrik Norinder (m)

Mikael Odenberg (m)