Statliga monopol

Motion 1989/90:Fi511 av Lars Norberg m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi511

av Lars Norberg m.fl. (mp)
Statliga monopol

Bakgrund

Det är välbekant att varje företagare - praktiskt taget - gärna ser att hans
företag blir det enda inom branschen. Marknadsekonomin skall i teorin förhindra
detta. Vi vet att marknadsekonomin inte alltid förmår det. Det är
som i blomrabatten, vissa arter är så livskraftiga att de effektivt förhindrar
konkurrenter att spira om människan inte lägger sig i konkurrensen.

Dessa tendenser förstärks när företagen utvecklar sig till transnationella
eller multinationella giganter. Därför har också i industriländerna skapats
kontrollorgan, som för en ojämn kamp för att förhindra monopol.

Emellertid finns det åtskilliga områden där det är uppenbart att det är
mycket svårt att upprätthålla monopol, och där konkurrens skulle vara ett
oförsvarligt nationalekonomiskt slöseri. Typexemplet är järnvägen. Att ha
två eller flera parallella spår för konkurrerande företag vore en orimlighet.

Det finns många sådana exempel på ”naturliga monopol”. Det allmänna telefonnätet,
lokala kabel-TV-nät, vatten- och avloppsnät, eldistribution,
fjärrvärme, vattenkraftverk, posthantering (i varje fall i glesbygd).

Staten har blivit medveten om detta, därför har man etablerat statliga monopol
på områden där naturliga monopol föreligger för att förhindra att monopolföretaget
gör orimliga vinster på folkets bekostnad och för att låta de
vinster som görs återgå till medborgarna. Formen för detta har varit att etablera
statliga och kommunala affärsverk. En annan bakgrund till detta är
samhällets vilja att samma tekniska service skall komma alla medborgare till
del. Detta har betraktats som ett rättvisekrav och det har betytt att viss service
har upprätthållits som inte har varit ekonomiskt självbärande. Man har
dessutom exempelvis insett att även om postdistributionen i glesbygd går
med förlust, så skulle det vara en förlust för tätortsbon att inte kunna skriva
brev till landsbygden, varför överskott av tätortsverksamheten bör komma
glesbygden till del.

Problem

Det senaste årtiondet tycks denna principiella syn ha råkat i glömska. Både
statliga och kommunala affärsverk sneglar med viss avund på de privata aktiebolagen
med deras större frihet från regleringar uppifrån. I diverse sammanhang
förklarar exempelvis både televerket och posten att deras huvuduppgift
är att vara konkurrensmässiga på marknaden. De förnekar då att en 1

Mot.
1989/90
Fi511-520

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Fi511-520

av deras huvuduppgifter i stället är att fungera där marknaden inte fungerar. Mot. 1989/90

Tendensen har varit att man mer intresserat sig för de konkurrensutsatta Fi511

delarna av verksamheten och försummat monopoldelen. Man har med viss
förtjusning sökt överföra konkurrensutsatta delar till aktiebolagsform och
tvekar inte att begära att även monopolbetonade delar av verksamheten
skall bli aktiebolag. Jag avstår från att rada upp exempel, den vakne iakttagaren
vet redan detta.

Det akuta problemet i dag synes vara att återföra affärsverken till ordningen.
De har ett annat och mer vittförgrenat ansvar än aktiebolag som
konkurrerar på en fri marknad.

Inom de stora statliga verksamhetsområdena finns i dag en blandning av
monopolverksamheter och konkurrensutsatta verksamheter, det finns en
blandning av aktiebolagsform och affärsverksform som är förvirrande och
skadlig. Det finns generellt bland cheferna inom verksamheterna en stor
preferens för aktiebolagsformen, vilken motiveras med att den är smidig och
effektiv. Tyvärr är den också befriad från den insyn som bör vara ett villkor
för att ett monopol skall kunna accepteras. Att det kan finnas andra och
sämre motiv för cheferna att vilja minska insynen från allmänheten är dessvärre
inte osannolikt.

Miljöpartiet har flera gånger ifrågasatt meningen med att staten i aktiebolagsform
bedriver verksamhet inom konkurrensutsatta sektorer. Sådana
verksamheter borde i varje fall hållas väl skilda från de monopolistiska.

Utredning och städning

Det är i hög grad motiverat att tillsätta en utredning som kartlägger det reella
läget i första hand inom affärsverken men också inom annan statlig och kommunal
sektor som bedrivs under monopol eller monopolliknande förhållanden.

Vidare bör det klarläggas av vad kravet på lika service till alla medborgare
från monopolens sida skall innebära i praktiken.

Slutligen bör utredningen utmynna i ett förslag till städning så att det skapas
klara rågångar mellan monopolverksamhet och konkurrensverksamhet
inom statliga affärsverk och aktiebolag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en statlig,
parlamentarisk utredning beträffande offentliga monopol bör tillsättas
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1990

Lars Norberg (mp)

Elisabet Franzén (mp) Krister Skånberg (mp)

2