Sexuella övergrepp mot barn och kvinnor

Motion 1992/93:Ju826 av Ian Wachtmeister och Laila Strid-Jansson (nyd)

Sexuella övergrepp mot barn och kvinnor ökar. Inget vet
riktigt hur många som blir utsatta. Var tionde dag dödas en
kvinna. Varje år dödas ca 10 barn. Enligt FN:s
barnkonvention har alla barn rätt till skydd mot sexuella
övergrepp, våld och misshandel.

Sexuella övergrepp mot barn

Bakgrund

Det borde inte finnas någonting viktigare för någon än
våra barn och ungdomar. Barnen är vår framtid. Alla barn
måste ges största möjlighet att utvecklas till ett liv i lugn och
harmoni. Där får inga resurser sparas. Det borde vara
självklara fakta. Men tyvärr är verkligheten en annan.

Flertalet barn i vårt land har en i stort sett gynnsam
situation. Men det finns även många barn som lever under
svåra förhållanden. FN:s barnkonvention om barnets
rättigheter måste kunna bli betydelsefull också för barnen i
Sverige.

I konventionen anges vilka rättigheter barnet har och
vilka skyldigheter konventionsstaterna har gentemot
barnet.

Våra lagar till skydd för barn motsvarar i huvudsak
konventionens krav. Detsamma kan inte alltid sägas om
praxis.

Sexuella övergrepp mot barn är ett av de allra grövsta
brotten, näst efter mord och dråp. Att förgripa sig på ett
barn innebär ett ofattbart lidande för barnet. Offren är små
och maktlösa. Lidandet sker i tysthet. Det vi ser i dag är
toppen av ett isberg.

Varje år dör cirka 10 barn i Sverige på grund av våld. 9 av
10 dödas i sina hem. 1991 polisanmäldes 2456 fall av fysisk
barnmisshandel och 1775 fall av sexuella övergrepp mot
barn under 15 år.

I en undersökning av Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
var genomsnittsåldern när övergreppen började 8 år vid
övergrepp inom familjen och 10 år vid övriga brott. Barnen
var således yngst i gruppen ''inom familjen''. I de fallen hade
40 % av övergreppen börjat när barnet var i förskoleåldern.

Man räknar med ett stort mörkertal när det gäller
sexuella övergrepp. Det är troligt, att polisanmälningarna
bara avspeglar en liten del av övergreppens verkliga
omfattning. BRÅ räknar med att på varje polisanmält fall
går minst 10 verkliga brott. Uppskattningsvis far alltså ca
40.000 barn illa i Sverige i dag. Enligt uppgift har de sexuella
brotten mot barn fördubblats i år!

En undersökning visar att 90 % av de prostituerade varit
utsatta för incest i barndomen.

Enligt BRÅ utförs de grövsta sexualbrotten av barnets
far och unga förövare. Av de polisanmälda sexualbrotten
leder bara 30 % till fällande dom. När det gäller brott mot
förskolebarn är fällande domar ytterst sällsynta när den
misstänkte nekar.

Sexuella övergrepp är förtroendebrott där kränkningen
blir större ju yngre barnet är, och där skadan blir värre ju
närmare förövaren står offret; Vem kan man lita på, när
man inte ens kan tro på sina närmaste?

Barnen tar på sig skulden för vad som sker. Och den
sitter djupt.

Barns rättssäkerhet är ett lotteri beroende på var i
Sverige de bor. I vissa kommuner leder bara 1 % av
polisanmälningarna till fällande dom, i andra 70--75 %, som
t.ex. i Eskilstuna och Umeå. I Umeå fastställdes för ett tag
sedan en tingsrättsdom på 10 års fängelse i hovrätten för en
pappa som utsatt sin handikappade dotter för grov våldtäkt.

I flera fall har det hänt, att en polisutredning lagts ned
av en åklagare, men när en annan utbildad och engagerad
åklagare tagit över, har det väckts åtal och blivit fällande
dom. I ett sådant nedlagt fall väcktes nyligen åtal efter
påtryckningar av en polis. Domen blev fyra års fängelse.

Polishögskolan har för budgetåret 1992 beslutat att dra
in en lärartjänst med specialinriktning på sexuella
övergrepp mot barn. Det var den enda tjänsten i ämnet som
fanns på Polishögskolan. Det kan ifrågasättas om detta
beslut ligger i linje med artikel 3 i konventionen -- ''att vid
alla åtgärder som rör barn, skall barnets bästa komma i
främsta rummet''.

I en undersökning av IMU uttryckte 97 % av tillfrågade
svenskar att incest är ett mycket allvarligt brott!

Inte något annat brott ansågs vara allvarligare än incest.

Hur ser rättstillämpningen ut i dag?

Ingen kan lova ett utsatt barn att det får samhällets skydd
och stöd, om det berättar sanningen om övergrepp inom
familjen. Tvärtom måste barnet varnas att det löper mycket
stor risk att inte bli trodd av domstolen. Förövaren löper
mycket liten risk att bli dömd. Blir ingen dömd, anses det
klarlagt att brottet inte har hänt, och att barnet inte längre
är eller varit ett ''utsatt'' barn.

Den farligaste fienden till rättvisan är inte barns
fantasier, utan vuxnas fördomar, känslor och okunskap.

Vem skall värdera barns berättelser? Ofta står ord mot
ord. Barnets berättelse mot den vuxnes förnekande. Då
kopplas en sakkunnig in, ofta en vittnespsykolog som
saknar Socialstyrelsens rekommenderade kompetens
beträffande kunskap om barn.

Barn har ingen möjlighet alls. Det är bara vuxna som
kan köpa sig en vittnespsykolog, som lämnar ''rätt''
utlåtande. Är det rättssäkerhet?

Vi måste ställa upp på förslag till åtgärder:

1. Anmälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen måste
upprätthållas 2.
Sekretessregler får inte hindra samarbete mellan olika
myndigheter 3.
Särskilt utbildad personal bör medverka vid
utredningar om sexuella övergrepp mot barn 4.
Behandlingsresurserna bör ökas 5.
Ökat ansvar för socialstyrelsen såsom
tillsynsmyndighet 6.
Kraftfulla åtgärder mot så kallad sexturism

Sexuella övergrepp mot kvinnor

Bakgrund

Kvinnomisshandel är ett brott som i flertalet fall begås
inom hemmets väggar och sällan kommer till offentlig
kännedom. Brottet utövas av män mot kvinnor. Det är fråga
om allt från ren misshandel till grova sexuella brott. Men
brotten mot kvinnor börjar många gånger innan de nått
vuxen ålder.

I en av skolöverstyrelsen genomförd
samlevnadsundersökning av 2.000 svenska skolbarn hade 12
% av flickorna och 4 % av pojkarna utsatts för sexuella
övergrepp. Det visar sig ofta senare i livet att otaliga
kvinnor med psykiska problem just varit utsatta för sexuella
övergrepp i barndomen och det är särskilt vanligt bland de
kvinnor som hamnar i prostitution.

Misshandeln är ett uttryck för mannens önskan att
genom kontroll, isolering och växling mellan våld och
värme utöva sin makt över kvinnan. Man vet också idag att
det finns en koppling mellan våld och mannens sexuella
lust.

Den farligaste platsen för kvinnor är inte den mörka
gatan utan det egna hemmet. En tredjedel av våldsbrotten
utövas mot kvinnor av känd man inomhus. De grupper som
löper störst risk att bli offer för övergrepp är ensamstående
kvinnor med barn. Många av de ensamstående kvinnorna
med barn har flyttat från en misshandlande man som
fortsätter att trakassera henne. Dessa kvinnor anser -- med
all rätt -- att detta är ett brott. En stor del av de cirka 20.000
kvinnor som på ett år tar kontakt med kvinnojourerna är i
just denna situation. För vissa av dessa kvinnor kan våldet
också vara ett så ''normalt'' inslag i vardagslivet att
drabbade kvinnor inte ens inser att det som de utsätts för är
ett brott.

I fråga om övergrepp mot kvinnor finns en mycket stor
rädsla för repressalier. Rädslan finns innan kvinnan gör
anmälan hos polisen, den finns under rättegången och inte
minst är kvinnan rädd för vad som skall hända när domen
har fallit -- om det blir någon fällande dom.

Kvinnans fruktan är inte ogrundad då man vet att en
kvinna dödas var tionde dag i Sverige. Det hot kvinnorna
utsätts för är enligt vår mening mycket allvarligt. Fruktan
för ännu värre våld och för det egna livet kan vara så stor
att den hindrar kvinnan att lämna mannen.

Kvinnor som sökt skydd hos kvinnojourerna har vittnat
om hur de bemötts av polis och socialtjänst då de sökt hjälp.
Myndigheterna har motvilligt gått dem till mötes då de
behöver stöd och skydd mot män, som misshandlar dem.

Det är vanligt att polisen underskattar graden av skador
och misstror kvinnans uppgifter. Kvinnan begär ofta att
mannen skall anhållas men det sker i förhållandevis ringa
omfattning.

De kvinnor som vänder sig till socialtjänsten blir
bemötta med samma grad av misstro och oförmåga. Det är
vanligt att socialsekreterarna inte ser utövad misshandel
som ett brott. Det har också hänt att socialsekreterare
ansett att en kvinna skulle stanna hos mannen för barnens
skull eller att hon skulle stå ut i förhållandet, då det var svårt
att skaffa henne en ny bostad.

Den bästa hjälpen får kvinnorna uppenbarligen hos
kvinnojourerna. Kvinnojourerna arbetar
brottsförebyggande. På kort sikt kan de ge kvinnor skydd
och stöd, så att de får ökade möjligheter att bryta upp från
misshandelsförhållanden och fortsatta övergrepp. På lång
sikt arbetar jourerna med information och påverkan,
särskilt riktad mot yrkesgrupper som möter misshandlade
kvinnor och mot skolungdom i grundskolan och
gymnasieskolan.

Våldtäkter -- kemisk kastrering

Det finns flera olika typer av våldtäktsmän. Den
vanligaste typen av våldtäkt förekommer i hemmet av
någon nära bekant. Andra typer av våldtäkt är när män
plockar upp okända kvinnor (med eller utan våld) och
sedan våldför sig på dem. I vissa fall dödas offren.

Flera av dessa våldtäktsmän är återfallsförbrytare som
gång på gång begår nya våldtäkter. Det rör sig om en liten
grupp brottslingar som själva erkänner att de inte kan styra
sitt beteende.

Ny Demokrati föreslår att domstolarna vid utdömande
av straff för denna grupp av återfallsförbrytare samt för
våldtäktsmän som använt grovt våld i samband med
våldtäkten, i ökad omfattning skall använda straffet kemisk
kastrering. Detta behandlas i en separat motion.

Förföljelse av kvinnor

Vissa män förföljer kvinnor maniskt. Det kan vara en
svartsjuk man eller en helt anonym person som har fått en
fix idé. Detta är något som kvinnor upplever som
fruktansvärt, speciellt om de vet att mannen är våldsam.

Självförsvar

Sexuella övergrepp mot kvinnor och våldsbrott generellt
sett ökar. För att i någon mån öka skyddet för kvinnor och
för att förebygga brott föreslår vi följande: under
gymnastiktimmarna i årskurs 9 och i gymnasiets sista
årskurs bör en obligatorisk kurs för flickor i självförsvar
införas.

Våldspornografi

Många av förövarna konsumerar grov våldspornografi
på video och i tidningar. I produktionen av dessa filmer
används ''riktiga offer''. Man kan m a o köpa filmer med i
verkligheten mördade kvinnor! Det finns ett samband
mellan det sexualiserade våldet och den grova
våldspornografin. Pornografin är dessutom en
dokumentation och ett synligt bevis på kvinnors
ojämställdhet.

I riksdagen har företeelsen fistfucking aktualiserats i
frågor bl a från Ny demokrati till justitieministern som dock
inte förklarat sig beredd att medverka till en skärpning av
lagstiftningen så att fistfucking och liknande perversiteter
omfattas av förbudet mot olaga våldsskildring.

Enligt gällande rätt är det nämligen helt tillåtet att
skildra och sprida s k fistfucking i rörliga bilder, t ex i TV
och på videogram. Fistfucking innebär att hela eller delar
av en hand förs in i slidan eller i ändtarmen. Utan tvekan
framkallar handlingen både akuta vävnadsskador och stor
smärta. Till kvinnojourerna söker sig många förtvivlade
kvinnor som vittnar om hur deras män, inspirerade av
våldspornografiska filmer, utsatt dem för sexuellt våld,
fistfucking. Det finns ett uppenbart samband mellan
sexuella övergrepp mot kvinnor och pervers
våldspornografi. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte
till för att stoppa skildringen och spridningen av sådan
våldspornografi. Ett mera långtgående förbud skulle
sannolikt bidra till att rädda många kvinnor och barn från
sexuellt våld och perversiteter. Men ett sådant förbud skulle
uppenbarligen komma i konflikt med yttrandefriheten.
Ytterst handlar det alltså om vem rättsordningen skall
skydda, kvinnorna och barnen, de värnlösa brottsoffren
eller våldspornografins profitörer.

Enligt Ny Demokratis uppfattning råder det ingen
tvekan om att den här typen av perversiteter inte har något
med yttrandefriheten att göra.

Lagstiftningen mot våldspornografi måste skärpas!

Gemensamt handlingsprogram för de sexuella
övergreppen

Utbildning av personal

Polisens och socialtjänstens personal måste vara lyhörd
för kvinnans budskap. Det är nödvändigt att det inrättas
obligatoriska kurser i grundutbildningen och i fortbildning
för de yrkesgrupper, som kommer i kontakt med det
sexualiserade våldets offer. Dessa yrkesgrupper måste ges
kunskaper om de speciella problem som det sexualiserade
våldet innebär för brottsoffren.

Särskilda rotlar för sexuella övergrepp

Idag finns ingen speciell tjänst som utbildar poliser på
polishögskolan. Detta innebär att en nyutexaminerad polis
har väldigt liten kunskap när det gäller offer för våldtäkt och
sexuella övergrepp.

Ny Demokrati anser att man skall inrätta speciella rotlar
hos polisen och/ eller specialteam för kvinnor och barn som
utsatts för psykisk, fysisk och sexuell misshandel, där
personal från olika myndigheter finns på plats och
samarbetar.

Konsekvensen av systemet idag är att de utsatta får fel
behandling och kan bli felbedömda p g a polisens ringa
kunskap inom området. Med Ny Demokratis förslag kan
man direkt ge de rätta stödinsatserna för den utsatta
gruppen samt påskynda utredningen.

Förläng preskriptionstiden

Drygt hälften av de barn som utsätts för sexuella
övergrepp har varit offer för brott vid upprepade tillfällen.
De försöker ofta berätta för vuxna och kamrater om
övergreppen men blir inte trodda. De vet också att
sexuallivet är ett ämne man inte talar om. Det kan gå många
år innan brottsoffret förmår göra anmälan.

För att bättre tillvarata dessa brottsoffers intresse av att
få upprättelse, menar Ny Demokrati att preskriptionstiden
för sexuella övergreppsbrott skall förlängas.

Vi menar att det är rimligt att straffpåföljd och
ersättningskrav när det gäller dessa brott inte i något fall
skall preskriberas innan brottsoffret fyllt 25 år. Därför anser
vi att preskriptionstiden för sexuella övergreppsbrott skall
upphävas, alternativt förlängas till 25 år. Detta behandlas i
en särskild motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar anslå 2 000 000 kr till utbildning
inom polisväsendet i syfte att förbättra kunskapen om det
sexualiserade våldets offer,

2. att riksdagen beslutar anslå 2 000 000 kr till utbildning
av domare, åklagare och nämndemän i syfte att förbättra
kunskapen om det sexualiserade våldets offer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inom polisväsendet, i varje
län samt i Stockholm, Göteborg och Malmö, inrätta
särskilda rotlar, specialiserade på sexuella övergrepp,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skärpa lagstiftningen så att
fistfucking omfattas av förbudet mot olaga våldsskildring.

Stockholm den 25 januari 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)