Ryssland

Motion 2019/20:775 av Markus Wiechel m.fl. (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämnad
2019-09-30
Granskad
2019-09-30
Hänvisad
2019-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ytterligare skärpa EU:s sanktioner mot Ryssland om inte situationen för utsatta grupper förbättras avsevärt och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utöka arbetet för att skydda oppositionspolitiker och journalister som far illa i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att internationella nedrustningsavtal som gynnar Ryssland och missgynnar demokratiska stater inte bör stödjas av Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt visa sitt stöd för självständiga länder som av Ryssland anses tillhöra dess intressesfär samt verka för att minska risken att en sådan sfär utvidgas i Sveriges närhet och tillkännager detta för regeringen.

Civilt

Utvecklingen i Ryssland har sedan Vladimir Putins tillträde som president gått i en mycket negativ och auktoritär riktning, vilket Sverigedemokraterna ser med oro på. Den försvagade demokratin är påtaglig och exemplen på Rysslands brott mot folkrätten och åsidosättande av de mänskliga rättigheterna är många.

Verktyg som lagstiftning, propaganda och politiskt inflytande över rättsapparaten har nyttjats för att tysta oppositionella och stärka regimens ställning. Situationen för oliktänkande och regimkritiker är således mycket besvärlig.

Även situationen för hbt-personer i Ryssland är svår. Hatet mot hbt-personer har ökat i de djupa folklagren under uppmuntran från regimen, och lagstiftning som försvårar för denna grupp har införts. Särskilt allvarligt är läget för hbt-personer i Tjetjenien. I juni 2017 inkom det rapporter från Tjetjenien om fall av tortyr, förföljelse och mord på homosexuella, uppgifter som Sveriges utrikesminister senare kunde vidimera.

Även situationen i Ryssland för oppositionella är oroande. Populära oppositionella politiker har anklagats för förskingring och liknande brott, till synes enbart för att undanröja framtida hot mot det auktoritära styret. Sedan några år tillbaka har EU sanktioner mot Ryssland. Om tydliga förbättringar inte sker för dessa grupper bör sanktionerna mot Ryssland skärpas ytterligare. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder för att vidare möjliggöra för oppositionspolitiker och journalister att arbeta för ett stärkande av demokratin i Ryssland.

Militärt

Varken regimen eller stora delar av den ryska befolkningen har kommit över tiden då Sovjet var en militär stormakt. Av denna anledning utgör återuppbyggnaden av Rysslands försvar en prioriterad uppgift för regimen, vilket Sverigedemokraterna har varnat för sedan lång tid tillbaka. Ryssland anser sig ha särskilda rättigheter i det nära utlandet, dvs. i det före detta Sovjetunionen – områden som Ryssland anser hör till den ryska intressesfären. År 2008 visade Ryssland också att man var beredd att gå i krig med ett grannland, Georgien, för att försvara sina intressen militärt.

Våren 2014 startade Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina. Detta efter att Ukraina, i likhet med Georgien, velat närma sig Nato och EU. Ryssland annekterade Krimhalvön, en illegal annektering som fortfarande består, och har sedan dess stöttat ryska separatister i östra Ukraina. Enligt rapporter har ryska förband och separatister gjort sig skyldiga till brott mot Genèvekonventionen samt brott mot Minsk-avtalet under striderna i östra Ukraina.

Annekteringen av Krim är ett uppenbart brott mot Helsingforsavtalet. Sverigedemo­kraterna har därför vid upprepade tillfällen – i såväl EU-parlamentet som riksdagen – uppmanat Ryssland att lämna Krimhalvön och östra Ukraina.

Sverigedemokraterna ser också med oro på den ökande ryska övningsaktiviteten på och kring Östersjön. Vi oroas över rapporter om ökad spionverksamhet i vårt land och om potentiella ryska ubåtar. De ryska övningarna fokuserar på att kraftigt öka de offensiva förmågorna och tenderar att bli mer omfattande i såväl omfattning som storlek. Sommaren 2017 övade kinesiska och ryska marina förband tillsammans i Östersjön för första gången – vilket tydligt ökar spänningarna i området ytterligare.

Det har vid ett flertal tillfällen också inkommit rapporter om att ryska stridsflygplan flugit med sina transpondrar avstängda, något som kraftigt ökar risken för kollision med civila passagerarflygplan över Östersjön. Vidare har vi sett tydliga kränkningar av svenskt luftrum.

I maj 2017 släppte FOI en rapport om kärnvapen. I den konstateras det – utöver att Ryssland sedan ett antal år satsar på att förnya sina kärnvapen – att Ryssland uppvisar ett nytt förhållningssätt; det nya är att Ryssland tydligt visar upp och hotar med sina vapen som en del av sitt säkerhets- och försvarspolitiska agerande. För Sverige blev detta tydligt redan 2013 då Ryssland simulerade ett kärnvapenanfall mot vårt territorium.

Sverigedemokraterna förespråkar avspänning och nedrustning av kärnvapen. Med dagens säkerhetspolitiska läge gäller det dock att vara pragmatisk och realistisk och därför ser vi det som nödvändigt att åter få med denna aspekt i Sveriges säkerhets­politiska planering och arbete.

Vi har utöver detta fått se att angränsade länder, som följd av att de haft en betyd­ande andel ryska minoriteter, ryska gasledningar eller andra egenskaper, ansetts befinna sig inom Rysslands intressesfär. Denna intressesfär vill Ryssland såväl utveckla och bevara som försvara, varför interna spänningar i dessa länder riskerar att leda till att Ryssland lägger sig i såväl civilt som militärt. Placeringen av den ryska gasledningen i Östersjön är ett tydligt exempel på en utvidgning av dessa intressen. Regeringen bör stötta de länder som i dag anses tillhöra den ryska intressesfären men även förhindra att Ryssland får ytterligare intressen i Sveriges närhet som kan leda till framtida fara för Sverige.

 

 

Markus Wiechel (SD)

 

Björn Söder (SD)

Ludvig Aspling (SD)

Tobias Andersson (SD)

Lars Andersson (SD)

Sara Gille (SD)

 

 

Yrkanden (4)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ytterligare skärpa EU:s sanktioner mot Ryssland om inte situationen för utsatta grupper förbättras avsevärt och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utrikesutskottet
    Betänkande 2019/20:UU10
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utöka arbetet för att skydda oppositionspolitiker och journalister som far illa i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utrikesutskottet
    Betänkande 2020/21:UU7
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att internationella nedrustningsavtal som gynnar Ryssland och missgynnar demokratiska stater inte bör stödjas av Sverige och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utrikesutskottet
    Betänkande 2019/20:UU9
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt visa sitt stöd för självständiga länder som av Ryssland anses tillhöra dess intressesfär samt verka för att minska risken att en sådan sfär utvidgas i Sveriges närhet och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
    Betänkande 2020/21:UFöU4
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.