Reklamskatten

Motion 1989/90:Sk673 av Elisabet Franzén m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk673

av Elisabet Franzén m.fl. (mp)
Reklamskatten

Reklam

Reklam och marknadsföring är de viktigaste sätten för näringslivet att påverka
konsumenterna. Det är väl känt att en okunnig konsument är ett lätt
offer för reklamens locktoner. Det är därför lämpligt att skattevägen göra en
koppling mellan reklamens kostnader och konsumentinformation.

Skillnaderna mellan reklamens och konsumentupplysningens kostnader
är så stora att en kraftig men differentierad skatt måste läggas på reklamen
och sedan överföras till verksamheter som är ägnade att stärka konsumentens
ställning som part på marknaden, som exempel följande:

- konsumentupplysning (konsumentverket, fria konsumentorganisationer),

- ökad forskning om hushållsekonomi och andra ämnen som är relevanta
för en kunskapsuppbyggnad till konsumenternas fromma,

- riktade bidrag till kommuner som har en fungerande konsumentverksamhet.

Reklamskatten bör differentieras med hänsyn till reklamens utformning
(storlek, ”glassighet", material), distributionssätt och spridningsområde.
”Grannskapsreklam” i miljövänligt utförande kan vara helt skattefri, medan
påkostad reklam med geografiskt stor spridning beskattas hårdare i stigande
grad. Det är inte en helt enkel uppgift att utforma en sådan skatteskala, men
det är angeläget att så sker. Regeringen bör därför utarbeta ett förslag.

Reklamens utformning.

Reklamens syfte är att övertala konsumenter att köpa mera och den ökar
därmed marknadens volym och fördelning mellan konkurrenter. Reklamen,
som den alltför ofta ser ut i dag. har emellertid också en annan verkan, som
många människor är allvarligt störda av. Vi möts ständigt av köpbudskap på
väg till och från arbetet, i kabelsänd television, i tidningar och på våra
hallgolv ligger högar av grälla reklambroschyrer flera gånger i veckan. De är
utformade för att vara så påträngande som möjligt, både i form och budskap,
och numera blinkar ljusreklamen till och med inne i bussen under resan.

Reklammakarna tävlar om uppmärksamheten, och människor har svårt
att värja sig för denna ström av intryck. Företagen har tagit sig rätten att

göra obegränsade intrång i medborgarnas sinnen, och samhället har låtit
detta ske. Allt fler människor ber om frid och önskar att det sätts gränser
också för reklamen.

Reklamen, som produktinformation och konkurrensmedel, har sin givna
plats i en marknadsekonomi, men den kan inte längre tillåtas att breda ut sig
okontrollerat och ta det uppmärksamhetsutrymmet i anspråk, som den gör i
dag.

Samhället måste ingripa för att skydda medborgaren. En utredning behöver
tillsättas med uppgift att arbeta fram förslag till hur reklamens form och
uttryck skall kunna dämpas och regleras, utan att yttrandefriheten träds för
när. Förslaget får gärna gynna små, lokala näringsidkare på bekostnad av
företag som arbetar på nationell och internationell nivå.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en differentierad
reklamskatteskala enligt de riktlinjer och intentioner som beskrivits i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reklamskatten skall ökas kraftigt för reklam med
stor geografisk spridning och för reklam som har ett utförande som i
sig belastar miljön,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning bör tillsättas
för att arbeta fram förslag till hur reklamens störande inslag kan begränsas
i enlighet med det som sägs i motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Elisabet Franzén (mp)

Kent Lundgren (mp) Kaj Nilsson (mp)

Mot. 1989/90
Sk673

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk671-684

5