Psykologlag

Motion 1996/97:So266 av Gullan Lindblad och Liselotte Wågö (m)

Nuvarande lagstiftning som rör psykologers yrkesutövning,
och som därmed ger skydd för personer som anlitar
psykolog, avser i stort endast verksamheten inom hälso- och
sjukvårdens område.

De viktigaste lagarna som rör psykologer och annan hälso- och
sjukvårdspersonal är:

1. Lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.
(behörighetslagen) SFS 1984:542. Enligt denna lag gäller ett skydd för
yrkestiteln psykolog enligt följande:

§ 9 I verksamheten på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får
inte någon

... ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut utan att ha
legitimation för yrket eller, såvitt gäller psykologtiteln, utan att genomgå
sådan praktisk tjänstgöring som psykolog som anges i 2 §. Om någon som
saknar behörighet enligt första stycket 3 att använda titeln psykolog eller
psykoterapeut, har förvärvat en titel som kan förväxlas med dessa, skall
denna titel anges i verksamhet som avses i första stycket på ett sätt som
tydligt skiljer den från psykolog- och psykoterapeuttitlarna.

För vissa andra grupper inom hälso- och sjukvården gäller ett starkare
skydd för yrkesutövningen.

Behörig att utöva yrke som barnmorska, läkare och tandläkare är enligt
behörighetslagens 6 § "den som har legitimation för yrket eller särskilt
förordnats att utöva yrket". Endast den som har legitimation som läkare eller
tandläkare får yrkesmässigt bedriva enskild verksamhet.

2. Särskilda regler för psykologer finns i Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om legitimation som psykologer (SOSFS 1996:13). Dessa
innehåller bl.a. regler om grunder för psykologlegitimation, PTP-tjänstgöring
samt regler för legitimation av psykologer med utländsk utbildning.

3. En annan viktig lag som gäller psykologers yrkesutövning inom hälso-
och sjukvården är lagen om åligganden för personal inom hälso- och
sjukvården (åliggandelagen) SFS 1994:953. Av denna lag framgår bl.a. att
den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen:

- ska arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet
(2 §)
-
- själv ska bära ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter
(6 §)
-
- har tystnadsplikt i privat vårdverksamhet (8-11 §§)
-
- omfattas av tillsyn av Socialstyrelsen (12-17 §§)
-
4. Enligt lagen om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens
område (SFS 1994:954) kan hälso- och sjukvårdspersonal ställas till ansvar
inför Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) vid försumlighet i
yrkesutövningen.

5. Andra viktiga lagar avseende psykologers yrkesutövning inom hälso-
och sjukvården är lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (tillsyns-
lagen), patientjournallagen, hälso- och sjukvårdslagen samt sekretesslagen.

I övriga nordiska länder omfattas personer som anlitar psykolog av ett mer
omfattande skydd i lagstiftningen, dels genom att också psykologverksamhet
utanför hälso- och sjukvården skyddas, dels genom att lagstiftningen i större
utsträckning än i Sverige skyddar psykologens klienter från att råka ut för att
arbetsuppgifter utföres av personer utan tillräcklig utbildning.

I Norge regleras psykologverksamheten i "Psykologloven", som bl.a.
innehåller möjligheter till skydd av vissa metoder, hjälpmedel m.m.

Finlands lagstiftning ger ensamrätt för "legitimerad yrkesutbildad person"
att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen.

Behov av en särskild "psykologlag"

Psykologer utövar idag yrket inom ett stort antal områden
som ej omfattas av någon lagstiftning som ger skydd för den
enskilde, alternativt att den gällande lagstiftningen är
otillräcklig. Exempel på sådana områden är:

Arbetsmarknadsverket

Skola och förskola

Kriminalvården

Rättsväsendet (forensisk psykologi)

Konsultområdet

LSS-området

Socialtjänsten

Försvaret

Inom dessa områden faller endast sådana uppgifter som
omfattas av lagen om åligganden för personal inom hälso-
och sjukvården respektive lagen om disciplinpåföljd m.m. på
hälso- och sjukvårdens område under Socialstyrelsens
respektive Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds tillsyn.

Med utgångspunkt från såväl klient som samhällsintresse är det av stor
betydelse att skadlig (oetisk) användning av psykologisk kunskap motverkas
även i övrigt.

Den svenska lagstiftningen ger idag sannolikt det sämsta skyddet i Norden
mot oseriös yrkesutövning inom psykologområdet. Personer med otillräcklig
utbildning uppträder under yrkesbeteckningen "psykolog" t.ex. i skolan
("lekarbete"), som organisationskonsulter (testanvändning) och i rätts-
väsendet ("vittnespsykologer").

Vi anser att en samlad lagstiftning - en psykologlag - avseende all
psykologverksamhet skulle skapa förutsättningar för en väsentlig förbättring
av skyddet för allmänheten mot oseriös och skadlig psykologverksamhet
samt ge möjligheter till en effektivare tillsynsverksamhet. En sådan samlad
tillsynslagstiftning finns redan idag för vissa andra yrkesgrupper, t.ex.
veterinärer, advokater och revisorer.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad
tillsynslagstiftning avseende allt psykologarbete - en psykologlag - i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 7 oktober 1996

Gullan Lindblad (m)

Liselotte Wågö (m)