om konsumentinflytande för fritidsodlare

Motion 1987/88:Jo252 av Lennart Andersson m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo252

av Lennart Andersson m. fl. (s)
om konsumentinflytande för fritidsodlare

Flera olika undersökningar under senare år har visat att fritidsodlingen hör
till de vanligaste fritidssysselsättningarna i Sverige. Fritidsodling förekommer
i villaträdgårdar, i koloniträdgårdar, vid fritidshus och ibland även i
andra former. En undersökning av lantbruksuniversitet (SLU) 1984 redovisade
att cirka två tredjedelar av alla hushåll har odlingsmöjligheter. Bland
de hushåll som saknade odlingsmöjligheter uppgav två tredjedelar att de
önskade få odlingsmöjligheter, varav en tredjedel av hushållen utan odlingsmöjligheter
var beredda att betala för att få sådana möjligheter. (Jan Jassens
m. fl.: Trädgårdsodling som fritidssysselsättning. Stad och Land nr 42,
Alnarp 1985.)

Andra undersökningar och utredningar har visat att trädgårdsskötsel som
fritidssysselsättning ger en nyttig motion för utövarna oberoende av ålder.
Fritidsodlare är vidare i högre grad än många andra fritidsaktiva nöjda med
sin fritidssysselsättning (se t. ex. Ingmar Nordling och Christer Jägnert:
Fritiden i din kommun. En studie av invånare i Göteborg och Karlskoga.
Naturvårdsverket, rapport 3185).

Fritidsodlingens omfattning innebär bl. a. att denna har en ekonomisk
betydelse för många hushåll genom det ekonomiska värdet av odlade grönsaker,
potatis, frukt och bär. Som exempel kan nämnas en skattning vid
SLU av husbehovsodlingens värde, baserad på de relativt låga partipriserna,
vilken pekar på ett produktionsvärde i storleksordningen 1 000 milj. kr.
Vidare kan nämnas att husbehovsodling av äpplen och jordgubbar bedöms
ge en något större skörd än den svenska yrkesodlingen. När det gäller
körsbär, plommon, vinbär och hallon är husbehovsodlingen av väsentligt
större omfattning än yrkesodlingen. (Svensk trädgårdsforskning. SLU
1987.)

Till värdet av fritidsodlingen kan härutöver läggas värdet av bl. a. odlade
blommor och fritidsodlingens stora rekreationsvärde. För koloniträdgårdarnas
del tillkommer även det sociala värdet och värdet av det tillskott till
stadsmiljön som koloniträdgårdarna utgör.

I rapporten Nya odlingsformer - för framtida försörjning, sysselsättning
och fritid (Forskningsrådsnämndens rapport 85:4) har fritidsodlingens betydelse
ytterligare belysts. Fritidsodlingen kan bl. a. bidra till sundare kostvanor,
minskad användning av för storskalig odling nödvändiga kemikalier
och ökad beredskap för lokal livsmedelsproduktion vid avspärrning.

Fritidsodlarna är samtidigt stora konsumenter av fröer, plantskoleväxter,
trädgårdsutrustning m. m. Kostnaderna härför har bedömts vara av storleksordningen
1 000 milj. kr., dvs. fritidsodlingen kan sägas vara en fritids

sysselsättning för vilken kostnaderna i genomsnitt är mindre än värdet av de
producerade födoämnenas värde mätt i konsumentpriser.

Trots fritidsodlingens stora omfattning har fritidsodlingen i Sverige inte
berörts av den allmänna samhällsutvecklingen som bl. a. har inneburit att
olika intressegrupper har organiserat sig och på olika sätt kunnat hävda sina
intressen. Endast en mindre del av fritidsodlarna är ännu så länge organiserade
i sin egenskap av fritidsodlare. En konsekvens härav är i sin tur att
fritidsodlarna ännu inte fått samma möjligheter som andra grupper att
bevaka sina intressen i olika sammanhang. Som exempel kan nämnas att
SLU:s forskning och utvecklingsarbete på trädgårdsområdet nästan helt
koncentrerats på frågor av intresse för yrkesodlingen (se Svensk trädgårdsforskning,
SLU 1987).

Företrädare för fritidsodlingen saknar - i motsats till den yrkesmässiga
trädgårdsodlingen - nästan helt möjligheter till insyn och påverkan på de
olika samhällsorgan som på olika sätt påverkar förutsättningarna för fritidsodlingen
i Sverige. Som ytterligare exempel kan nämnas att fritidsodlingen
för närvarande inte har samma möjligheter som den yrkesmässiga trädgårdsodlingen
till kontakt och insyn när det gäller lantbruksstyrelsen, växtförädlingsnämnden,
sortnämnden och jordbruksnämnden - vilka alla på
olika sätt påverkar förhållandena på kortare eller längre sikt även för
fritidsodlingen.

Det icke föraktliga rent ekonomiska utbytet av fritidsodlingen motiverar
ett samhälleligt engagemang till förmån för även fritidsodlingens intressen.
Sett ur rekreationssynpunkt är det vidare väsentligt att så många fritidsodlare
som möjligt får ett gott resultat av sin odlarmöda och att skördeutbytet
inte i onödan försämras av dåligt växtmaterial, problem med skadegörare
etc. Utöver de rent ekonomiska aspekterna finns det således även rekreationspolitiska
skäl för åtgärder till stöd för fritidsodlingen.

Med anledning av vad som ovan nämnts om fritidsodlingens samhällsbetydelse
i en rad olika avseenden och med anledning av att produktionsvärdet
för fritidsodlingen är av samma storleksordning som den yrkesmässiga
trädgårdsodlingen, bör fritidsodlingens intressen i framtiden jämställas
med yrkesodlingens när det gäller t. ex. utformningen av
bestämmelser för handeln med trädgårdsförnödenheter eller vid prioritering
av angelägna uppgifter för forskning, utvecklingsarbete eller växtförädling.

Mot. 1987/88

Jo252

9

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av riktlinjer för hur fritidsodlingens intressen
framgent skall beaktas inom ramen för bl. a. forskning, utvecklingsarbete,
växtförädling och konsumentbevakning inom trädgårdsområdet.

Stockholm den 26 januari 1988

Lennart Andersson (s)

Oskar Lindkvist (s) Bengt Silfverstrand (s)

Mot. 1987/88

Jo252

10