Näringspolitik för sysselsättning

Motion 1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c)

Inledning

Sveriges ekonomiska problem har varit mycket allvarliga
under en stor del av 1990-talet. Saneringen av Sveriges
ekonomi påbörjades under förra mandatperioden.
Centerpartiet har fortsatt att ta ansvar för detta arbete även
efter regeringsskiftet. Sedan samarbetet med regeringen
påbörjades, har räntenivån sänkts med närmare 5
procentenheter. Detta har avgörande betydelse för
kostnadsläget och investeringskalkylerna i företagen.
Samtidigt sänks boendekostnaderna för hushållen. Det
innebär en penningpolitisk stimulans av ekonomin.
Statsskuldens andel av BNP har redan stabiliserats.
Differensen mellan svenska och tyska räntor har, när det
gäller femåriga obligationslån, nära nog halverats. Den
förstärkta kronkursen har påtagligt medverkat till detta.
Utvecklingen i dessa avseenden är på rätt väg.

Sverige har idag en strukturell arbetslöshet. I storleksordningen 500.000
nya arbetstillfällen behöver skapas i landet. Dessa nya arbeten kan inte
skapas i den offentliga sektorn utan den privata sektorn måste ges långsiktiga
förutsättningar att växa. I ett så kritiskt arbetsmarknadsläge är det av
avgörande betydelse, att den initiativkraft och skaparglädje som finns tas
tillvara i syfte att skapa ett näringsliv med stor mångfald. Sverige behöver
såväl stora som små företag om vi ska få en ökad tillväxt och därigenom
lägre arbetslöshet och ökat välstånd. Härvidlag bör betonas vikten av att ge
också stora företag goda och långsiktiga spelregler som leder till ett
expansivt näringsliv. De mindre företagens betydelse för näringslivets
utveckling har ofta i alltför liten utsträckning uppmärksammats. Närings-
politiken har varit alltför inriktad på storföretagen.

De mindre företagen svarar för en stor del av sysselsättningen. Det är även
dessa företag, tillsammans med nystartade företag, som har den största
potentialen att skapa nya arbetstillfällen.

Småföretag med en hög tekniknivå har ofta höga investerings- och
utvecklingskostnader. För dem passar dagens kapitalmarknader dåligt.
Numera är återbetalningstiderna på investeringar korta samtidigt som dessa
företag ofta behöver lite längre tid för att lyckas med en produkt på en
marknad. Samhället måste följaktligen skapa möjligheter till god tillgång på
riskvilligt kapital för små och medelstora företag.

Samtidigt är det givetvis så att genom goda förutsättningar för kapital-
uppbyggnad i de enskilda företagen skapas utrymme för investeringar. Stark
soliditet är en nödvändig del i ett vitalt småföretagande.

Näringslivets produktionsbetingelser förändras i takt med att ny
kommunikationsteknik införs. Detta ger bl.a. möjligheter för företag att friare
välja lokaliseringsort. Människor kan välja att bosätta sig utanför tätorter och
att distansarbeta. Nya företag har möjlighet att växa fram på landsbygden och
i mindre orter. De små och medelstora företagen är särskilt viktiga för att
generera utveckling och ny sysselsättning i dessa områden. Rekreation,
naturupplevelser och turism blir en allt viktigare del i landsbygdens
näringsstruktur.

Programmet för
småföretagarutveckling,
förnyelse och tillväxt

Det treåriga programmet om 1 miljard kronor som riksdagen
har fattat beslut om i samband med
sysselsättningspropositionen täcker ett brett spektrum av
åtgärder för att stimulera ny- och småföretagande. Däribland
finns de små och medelstora företagens behov av
kunskapsutveckling för att stärka rollen som leverantörer och
för att i högre grad kunna ta steget ut på exportmarknaden.
Avsikten är att åtgärderna bör kopplas till redan existerande
institutioner såsom högskolorna, universiteten och
industriforskningsinstituten. De regionala och lokala
myndigheterna spelar en viktig roll för att optimera
insatserna. Dessutom skapas ett system med industriella
utvecklingscentra för samverkan mellan företag på regional
och nationell nivå. Förutsättningarna för en regional
näringspolitik har därmed förbättrats.

Skattefrågor

Centerpartiet har medverkat till att ett antal åtgärder vidtagits
för att underlätta för företagande i landet. I
sysselsättningspropositionen kom Centerpartiet och
regeringen överens om att sänka arbetgivaravgiften med 5 %
upp till en lönesumma om 600.000 kr. Sänkningen kommer
alla företag till del men har störst betydelse för de mindre
företagen. Egenavgifterna för egenföretagare sänks med 5 %
upp till en lönesumma om 180 000 kr. Åtgärden syftar främst
till att skapa bättre förutsättningar för de mindre företagen att
kunna anställa. I samma proposition slås fast att en
permanent lättnad av dubbelbeskattningen på företagsvinster
ska genomföras inom en avsatt ram på 3,5 miljarder kronor.
Lättnaden kommer att omfatta de onoterade bolagen.

Fåmansbolagens villkor
måste förbättras

Skattereglerna för fåmansbolagen måste vara så utformade
att de erhåller bättre konkurrensmässiga villkor. Detta är en
förutsättning för att få fler människor att satsa på eget
företagande. Flera skevheter finns i dagens system, t.ex:

För börsbolag gäller 30 % skatt oavsett utdelningens storlek. För
fåmansbolag gäller 30 % upp till en nivå på ca 13 % av insatt kapital.
Därefter kan skatten bli så hög som ca 60 %.

När det gäller reavinstbeskattning är skatten alltid 30 %. För fåmansbolag
är skattesatsen 30-60 % upp till en vinst av 100 basbelopp, därefter
30 %.

För börsbolag finns en schablonregel, som innebär att de alltid kan välja
att ta upp anskaffningsvärdet på inventarier till 20 % av försäljnings-
priset. Någon sådan fördel finns inte för fåmansbolagen.

Om en fysisk person säljer börsaktier och erhåller andra aktier istället,
t.ex. vid en strukturrationalisering, får denne uppskov med skatten till
dess de erhållna nya aktierna säljs. Denna möjlighet finns inte för den
som säljer aktier i ett fåmansbolag.

Centerpartiet och regeringen har i
sysselsättningspropositionen kommit överens om att
fåmansbolagens särskilda problem ska utredas. I samband
med denna översyn bör dessa skevheter rättas till.

Vid generationsskiften i familjeföretag skapar ofta arvs- och gåvoskatten
problem för efterkommande generationer att ta över företaget. Därför måste
reglerna utformas så att arbetande kapital kan hållas intakt även vid
arvsskiften.

Tjänstesektorn

Tjänstesektorn har alltid svarat för en betydande del av
sysselsättningen. Även om industrisektorn, under de
närmaste åren bör kunna öka sin sysselsättning, är det
uppenbart att tjänstesektorn måste svara för en betydande del
av den nödvändiga sysselsättningsökningen. En avgörande
förutsättning för en ökad sysselsättning i tjänstesektorn är
dels en stark industrisektor, dels en framgångsrik ekonomisk
politik med förbättrade förutsättningar för företagande. En
starkare ekonomi, lägre räntor och en god reallöneutveckling
ger hushållen möjligheter att efterfråga tjänster. Olika typer
av enkla tjänster har tidigare ofta fungerat som en
introduktion till arbetsmarknaden för personer utan tidigare
arbetslivserfarenhet. Denna möjlighet till introduktion på
arbetsmarknaden är viktig t.ex. för unga människor innan de
fortsätter att utbilda sig. Den kraftigt minskade efterfrågan på
sådana tjänster har ökat belastningen på den aktiva
arbetsmarknadspolitiken. Som ett resultat av samarbetet
mellan Centerpartiet och regeringen görs för närvarande en
översyn av vilken roll privatpersoners köp av tjänster har för
samhällsekonomin. I uppdraget till översyn ingår även att ge
förslag till regeländringar som kan stimulera utbud av och
efterfrågan på tjänster. Det är enligt Centerpartiets mening
viktigt att en privat tjänstesektor skyndsamt utvecklas, bl.a.
inom områden som service, vård och omsorg.

Regelförenklingar

Många företag, särskilt mindre sådana, har idag problem med
att överblicka den omfattande regelmassa de är omgärdade
av. Det är viktigt att reglerna för företagsamhet är stringenta
och överblickbara. Därför bör regering och riksdag tillse att
alla nya lagförslag, förordningar och regler, som berör de
mindre företagen föregås av konsekvensanalyser. Sådana
konsekvensanalyser kan med fördel, i en del fall, utföras av
ett organ, som är fristående från regering och riksdag. Detta
bör ges regeringen till känna.

Förenkla byråkratin för
landets företag

Många företag ser det som ett problem att veta vilken
myndighet de ska vända sig till för att få råd och stöd. Idag
måste man som företagare vända sig till ett antal
myndigheter för att erhålla hjälp och rådgivning i olika
frågor. För att underlätta detta är det eftersträvansvärt att
rådgivningsverksamheten till företag samordnas i så stor
utsträckning som möjligt. Den försöksverksamhet som
föreslås i propositionen 1996/97:36, Den regionala
samhällsorganisationen, gör det möjligt att utveckla
samverkan av den statliga verksamheten på regional nivå.

Det är även viktigt att de som arbetar med dessa frågor på myndighetsnivå
har en god kännedom om företagandets villkor, t.ex. erfarenhet av eget
företagande. I grunden är ofta bemötandet från myndigheters sida en
kulturfråga. En företagarvänlig attityd mellan myndigheter och enskilda
företagare är viktig för att skapa ömsesidig respekt och därmed ett förtroende
mellan myndighetspersoner och företagare. Ett exempel på hur
administrationen kan förenklas är det s.k. ettskattekontot som avses att
införas för att underlätta skatteuppbörden.

Kapitalförsörjningsfrågor

I Sverige har alltför få företag etablerats. Det har inneburit,
att antalet anställda inom det privata näringslivet inte ökat i
absoluta tal på närmare 40 år. Den nödvändiga expansionen
bland de mindre företagen förutsätter tillgång till både
riskkapital och vanliga krediter. För att tillförseln av kapital
till företagen ska fungera, krävs givetvis goda vinstnivåer i
företagen.

Det är också viktigt att det totala skattetrycket ligger på en sådan nivå att
svenska företag kan konkurrera på den internationella marknaden. Det krävs
även möjlighet för de mindre företagen att kunna erhålla riskkapital, något
som för närvarande ofta kan vara svårt.

De svenska småföretagen har i allmänhet en låg soliditet. Denna har
visserligen ökat bl.a. på grund av sänkningen av bolagsskatten.
Småföretagare möts alltför ofta av negativa besked från kreditgivare, när de
försöker erhålla riskkapital. Inteckningar behövs ofta i familjens egendom.
Räntan är också ofta högre för småföretag.

Kunskapen om finansiella tjänster är av förklarliga skäl oftast inte lika hög
som i större företags finansförvaltningar. Den låga soliditeten är ett
allvarligt
problem, som belyses i en undersökning som gjorts i 1.000 företag med 10
eller fler anställda. Denna undersökning visar att gruppen företag med 10-49
anställda är den som tappat störst marknadsandelar de senaste fem åren. Som
främsta skäl till detta angav företagarna att de saknade finansiella resurser
för
expansion.

Landets bankväsende har givetvis en viktig fuktion att fylla för att
underlätta kapitalförsörjningen. Förståelsen för de mindre företagens
särskilda förutsättningar bör förbättras i landets banker när det gäller
tillhandhållandet av krediter till mindre företag.

Inte minst för små och medelstora företag kan bristande tillgång till
riskkapital utgöra en begränsning för expansion. En sjätte AP-fond har
inrättas för att placera fondmedel i svenska företag, särskilt i små företag.
Fondens medel kan bl.a. investeras i mindre, nystartade, onoterade bolag
samt investmentbolag. AP-fonderna kan högst äga 30 % i ett företag.

Särskilda
kapitalförsörjningsfrågor

Enligt beräkningar våren 1996 utgjorde den sammanlagda
kapitalkostnaden för ett svenskt företag med 8 anställda 15,3
% av det totala kapitalet. Kapitalkostnaden för ett
motsvarande tyskt företag var 9,7 %. En av orsakerna till
detta är att svenska företag i allmänhet har sämre soliditet på
grund av snabba kapitalflöden. En annan orsak kan vara den
sämre bankkonkurrensen i Sverige jämfört med många andra
europeiska länder.

Det viktigaste för att stimulera tillförseln av kapital till företagen är
givetvis goda vinstnivåer. En annan viktig faktor är skattenivåerna på såväl
företagen som på ägarna av företagen. Här har t.ex. lättnader i
dubbelbeskattningen stor betydelse för att stimulera tillförseln av riskkapital.

I budgetpropositionen har regeringen anammat företagsstödutredningens
förslag om särskilda lånegarantier enligt nederländsk förebild. ALMI
kommer under våren 1997 att föreslå hur ett sådant system ska utformas. Det
är viktigt att följa det fortsatta arbetet med denna utveckling.

Kapitalförsörjningen till
tjänste- och kunskaps-
företag

Kunskaps- och tjänsteföretag är en kategori av företag som
har speciellt svårt att erhålla finansiering. Orsaken till detta
är att de ofta saknar traditionella tillgångar som går att
använda som säkerhet.

Dessa företags största tillgång brukar ofta vara humankapitalet - en
tillgång som är svår att värdera vid kreditgivning. Bristen på lånekapital till
kunskapsföretag beror till viss del på att kreditinstituten saknar kunskap om
hur dessa företag ska värderas och analyseras. Det finns idag inget utarbetat
system för hur värdet av s.k. mjuka tillgångar ska bedömas.

Förutom denna brist hos kreditgivarna finns idag hinder i lagstiftningen för
att det intellektuella kapitalet i företagen ska kunna värderas och
säkerställas.
T.ex. är reglerna om årsredovisning i aktiebolag inte utformade för denna typ
av företag. Ett exempel på detta är att när kunskapsföretagen investerar i att
utbilda personal redovisas inte detta som en tillgång i balansräkningen utan
som en kostnad. Vad ovan sagts om behovet av förändringar i
redovisningslagstiftningen för att underlätta värdering av tjänsteföretag bör
ges regeringen till känna.

En förändring i attityden när det gäller kreditgivning mot vissa grupper av
företag måste alltså till. System för kreditbedömning av dessa företag måste
utformas. Detta är dock en fråga för marknadens parter.

Regionala
småföretagarbörser

Riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag
utanför landets större tillväxtområden har under senare år
försämrats. Orsaken till detta är främst den svenska
kapitalmarknadens centralisering. Det sparandeöverskott
som uppstår i en region förvaltas och återplaceras efter
centrala analyser och beslut i objekt som främst är
lokaliserade till de mest expansiva regionerna och i utlandet.
Slutplaceringarna sker främst i större börsbolags aktier och i
allt större utsträckning utomlands. Detta är rationellt ur
spararens synvinkel, då transaktionskostnaderna är lägre
samt riskspridning och marknadslikviditet är bättre.
Nackdelen med dagens system är att riskkapitalet fördelas
ojämnt över landet och till olika företagstyper.
Riskkapitalmarknaden fungerar på så vis, att den placerar i
de företag som den direkt kan överblicka. Det har visat sig,
att det finns ett samband mellan t.ex. bostadsort och
benägenhet att investera i aktier i ortens näringsliv.

Detta samband avspeglas tydligt även på börsföretag på A- och O-listan
med stark regional förankring. Det måste bli attraktivt att placera pengar
lokalt. Genom att främja lokala kapitalmarknader kan lokala ekonomier
stimuleras.

Flertalet av de försök som gjorts under senare år för att förbättra den
regionala riskkapitalförsörjningen har fungerat dåligt p.g.a. att de enbart
inriktats på en marknadsfaktor, t.ex. marknadsplatsen och bortsett från
faktorer som t.ex. intresset från resursstarka kapitalförvaltare. De försök som
gjorts har dessutom inte utformats på marknadsmässiga villkor utan mer med
t.ex. statliga bidrag och subventionerade lån.

En modell har utvecklats för regional försörjning av riskkapital på
marknadsmässiga villkor. Modellen bygger på en teknik för att länka av och
återföra en del av det regionala sparandet till det regionala näringslivet.

Modellen kan sammanfattas i två huvudmoment:

Kartläggning och påverkan av strukturen på placeringsobjekt, t.ex.
regionala företag och företagsgrupper vars aktier kan bli föremål för
regionala köp och förvaltning samt strukturen på placerare.

Påverkan på centrala kapitalförvaltare att avsätta kapital till regionala
placeringar Initierande av regionalt sparande och kapitalförvaltning, t.ex.
regionala aktiefonder med 50 % i vanliga börsbolag och resten av
placeringen i regionala börsbolag.

Med stöd av näringslivet och offentliga näringslivs- och
sysselsättningsintressen i Västerbottens län avses modellen
att testas där. Även i Värmland ska en liknande modell
provas. Liknande projekt bör vara möjliga att genomföra i
andra regioner. Det bedöms möjligt att återföra riskkapital i
storleksordningen 200 miljoner kronor/år enbart i
Västerbotten. Detta motsvarar riskkapitalinsatsen för ca 500
industriarbetsplatser. Centrala kapitalförvaltare har mottagit
förslaget positivt.

Projektets försök att på marknadsmässiga villkor skapa förutsättningar för
en fungerande riskkapitalmarknad i olika regioner har stor betydelse ur såväl
regional- som näringspolitisk synvinkel. Med hänsyn till projektets
principiella betydelse är det av stort allmänintresse att erfarenheterna av
detta
pilotprojekt delges andra regioner och kommuner runt om i landet.
Målsättningen bör vara att denna verksamhet ska kunna bli rikstäckande.

Regionala åtgärder för
utveckling och tillväxt i
näringslivet

Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken genomförs idag
mycket omfattande åtgärder. Huvuddelen av insatserna är
individinriktade men även vissa näringslivsinsatser görs.
Avsikten med de arbetsmarknadspolitiska insatserna är
emellertid inte främst att på lång sikt ändra
näringslivsstrukturen. De görs i första hand för att lösa akuta
arbetsmarknadsproblem. De regionalpolitiska åtgärderna är
däremot mer långsiktiga till sin karaktär och ska grundas på
en genomtänkt strategi.

Länsstyrelserna har till uppgift att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete
och att samordna olika aktörers insatser för att nå uppställda mål för
regionalpolitiken. Länsstyrelserna har en rad olika kompetenser som nyttjas i
utvecklingsarbetet.

För budgetåret 1994/95 överfördes 800 miljoner kronor till länsstyrelserna
för temporära men långsiktigt verkande stimulansåtgärder. Dessa tillväxt-
befrämjande insatser i hela landet visade sig mycket värdefulla. Syftet var att
under en period ge ökade möjligheter för näringslivet och företagsförnyelse.
Medlen fördelades med utgångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen som
den regionala strukturen.

Erfarenheterna av de medel, som ställts till förfogande för särskilda
regionalpolitiska insatser, är synnerligen goda. Utvärderingarna av den s.k.
Hörnlundmodellen visar att det skapats många nya sysselsättningstillfällen
till relativt låga kostnader. Inte minst inom regioner som drabbats hårt av
industriell tillbakagång och hög arbetslöshet har denna extra stimulansåtgärd
varit av stor betydelse för strukturförändringar och sysselsättning.

Centerpartiet och regeringen har i sysselsättningspropositionen föreslagit
att 500 miljoner kronor tillförs för sådana utvecklingsinsatser. Dessa utgör en
viktig strategisk investering för framtiden.

Centerpartiet och regeringen har också kommit överens om att låta
kommunerna få ett större inflytande över de arbetsmarknadspolitiska medlen.
En stor del av ansvaret flyttas från AMS till kommunerna.

I sysselsättningspropositionen avsattes sammanlagt tre miljarder kronor till
program för småföretagsutveckling, Östersjöregionen samt för omställning
till hållbar utveckling. Samtliga dess tre delprogran har betydelse för
företagsutvecklingen. Ett av programmen skall ha en tydlig småföretags-
inriktning och syfta till att underlätta för Sverige att utveckla kunskaps-
samhället, göra det enklare att vara företagare och påbörja omställningen mot
en hållbar utveckling. Landsbygdens näringslivsstruktur präglas av små-
skalighet. En långsiktigt hållbar utveckling förutsätter en radikal omläggning
från förbrukning och deponering av ändliga resurser till användning av
förnybara resurser. Informationstekniken är geografiskt neutral, vilket i
kombination med kretsloppstänkandet talar till landsbygdens fördel.
Landsbygden kommer att ha stor betydelse för produktion av varor och
tjänster i kretsloppssamhället. Sverige kan bli ett föregångsland som snabbt
kan ersätta stora mängder fossila bränslen med biobränsle. Den råvara som
behövs för att kraftigt öka bioenergianvändningen har landsbygden som
leverantör.

Landsbygdens näringslivsstruktur passar således väl in i den inriktning
som anges för programmet för småföretagsutveckling. Dock finns uppenbara
problem för landsbygden. Ofta lider landsbygden av ett alltför ensidigt
näringsliv. Detta gör landsbygden sårbar. Konjunktursvackor eller
omstruktureringar av verksamheter leder till hög arbetslöshet. Det
diversifierade näringsliv som ofta präglar andra områden saknas ofta på
landsbygden. Centerpartiet anser att inom ramen för den miljard som nu
satsas för småföretagsutveckling måste landsbygdens småskaliga
näringslivsstruktur beaktas. Hit hör behoven av kompetensutveckling men
även behoven av utvecklandet av ett breddat näringsliv.

"Gröna jobb"

World Watch Institute har kallat utvecklingen av
miljömarknaden för den andra industriella revolutionen. Den
ökade kunskapen om miljöproblemen och det ökade
miljömedvetandet i de industrialiserade länderna har lett till
en större vilja att välja bort miljöskadliga produkter. Den
gröna marknaden är alltså mycket expansiv. Allt talar för att
de miljövänliga och resurseffektiva företagen kommer att bli
de mest framgångsrika företagen i framtiden. Det företag
eller den regering som fortsatt agerar som om det fanns en
motsättning mellan miljö och arbete backar in i framtiden
och kommer snart att upptäcka att utvecklingen springer
ifrån dem.

Traditionellt gröna arbetstillfällen fanns tidigare i företag som tillverkade
utrustning för rening av luft, mark och vatten. I denna industri utvecklades
teknik för t.ex. vatten- och avloppsrening. Svensk industri är idag
världsledande på dessa områden. Tack vare denna teknikutveckling har
utsläppen från t.ex. industrin minskat väsentlig sedan 70-talet. Idag är ofta
det största miljöproblemet den färdiga produkten. För att minska
miljöpåverkan måste satsningar göras på produktutveckling. Nya
tillverkningsprocesser måste utvecklas som effektiviserar användningen av
energi och råvaror samtidigt som miljöskadliga kemikalier byts ut.
Utvecklingen av användningen av bioråvaror är ett annat område där såväl
nya företag som nya arbetstillfällen kommer att skapas.

Det är i landets små och medelstora företag som den stora potentialen
finns för att skapa nya gröna jobb. En stor del av den framtida
arbetsmarknaden kommer att skapas i små och medelstora företag, en
växande tjänstesektor, kompetensintensiva teknikföretag och bestå av en
miljöanpassad produktion.

I dessa företag finns en kreativitet och dynamik, som kan ge upphov till
nya idéer och lösningar, vilka leder fram till nya miljöanpassade produkter
och tjänster. Genom tillväxt i små och medelstora företag skapas dessutom
arbetstillfällen i hela landet. Mindre företag har dock, jämfört med stora
koncerner, sämre möjligheter att ta del av nya forskningsrön och att knyta till
sig nyckelpersoner inom områden, där efterfrågan på kompetens är stor.

Miljömarknaden och nya småskaliga lösningar på globala behov och
kretsloppsteknik skapar nya möjligheter inom regioner som nu har en
sviktande ekonomisk utveckling. Det är viktigt att regionalpolitiska medel
används till kretsloppsinriktade företag och utveckling av den gröna sektorn i
landets regioner och på landsbygden. Det kan handla om särskilda projekt
som leder fram till ny teknik men även traditionella insatser för att sanera
miljöskulden.

För att stimulera framväxt av nya företag inom miljösektorn krävs
särskilda insatser, t.ex. att bygga upp miljönätverk och miljökompetens i
näringslivet. Det är viktigt att det inom företagen finns ett aktivt
miljötänkande och en insikt om kretsloppstänkandet. På initiativ av Center-
partiet har en miljöteknikdelegation inrättats. Delegationen ska utarbeta
förslag till en strategi för teknikutveckling som syftar till en ekologiskt
hållbar samhällsutveckling samt ett program för teknikupphandling på
områden där teknik för miljöanpassade processer och produkter bedöms
särskilt angelägna att utveckla.

Det gäller för regering och riksdag att ställa upp tydliga mål för ett
långsiktigt arbete. Det är de verksamma inom näringsliv och forskning som
har en nyckelroll när det gäller att få till stånd kretsloppsinvesteringar för
fler
gröna jobb. Statens uppgift är att skapa förutsättningar för miljömedveten
produktion genom FoU, skatteväxling, avgifter på miljöfarliga produkter
m.m.

Vår bedömning är att det i denna sektor finns förutsättningar att tillskapa
så mycket som 50.000 nya arbetstillfällen under en tioårsperiod. Enbart i
biobränslenäringen finns en potential för ca 20.000 nya arbetstillfällen. Vad
ovan sagts om utvecklingen av den gröna sektorn bör ges regeringen till
känna.

Kompetensutveckling i
företagen

Kunskap och kompetensutveckling utgör en investering för
såväl samhället som helhet som för företag och individer.
Kompetensutveckling i direkt anslutning till arbetet är den
enskilt viktigaste komponenten i företagens strategi för att
uppnå effektiva organisationer. Huvudansvaret för denna
kompetensutveckling ligger på företagen. Samhällets uppgift
är att skapa förutsättningar för att kunskaps- och
kompetenshöjande åtgärder blir tillgängliga i ett företags
utveckling.

I och med tillväxtpropositionen har även egenföretagare fått möjlighet att
erhålla stöd till kompetensutveckling genom EU:s mål 4-program. Tidigare
talade man om anställda. Nu har det förändrats så att alla verksamma i
företagen har möjlighet att ta del av denna kompetensutvecklingsmöjlighet.

Lärlingsutbildning

Centerpartiet har i en annan motion föreslagit att en form av
lärlingsutbildning bör införas i Sverige. Det har visat sig att
de som går en lärlingsutbildning ofta i och med detta får en
chans att komma in på arbetsmarknaden.

Uppfinnare och innovatörer

Forskning och utveckling är nyckeln till framtida framgångar
för svenskt näringsliv. Forskningen måste på ett tydligt sätt
relateras till sådana områden där svensk industri har
förutsättningar att vara internationellt konkurrenskraftig.
Även när vi har varit inne i en högkonjunktur har
investeringarna i framtida högteknologiska varor och tjänster
varit blygsamma i Sverige.

Detta är mycket allvarligt. Framväxten av företag som bygger på
högteknologiska produkter, måste stimuleras. Ett målmedvetet arbete för att
ta tillvara och utveckla innovationer måste stimuleras. För att detta ska vara
möjligt krävs ett bra samarbete mellan näringsliv, universitet och högskolor
samt kapitalmarknaden.

Det är ett faktum att dagens svenska storföretag inte själva kommer att
kunna stå för den tekniska förnyelse som vi behöver. Det etablerade
näringslivet måste främja de möjligheter, som finns i det egna företaget att
utveckla avknoppningsföretag som startats av anställda som vill utveckla en
affärsidé som inte passar in i den egna verksamheten.

Satsa på innovatörerna

Innovationer är samhällsekonomiskt mycket lönsamma.
Innovationsverksamhet är en av de viktigaste faktorerna för
att uppnå industriell förnyelse och därmed ekonomisk
tillväxt. Innovationsverksamhet är något som kan ge enskilda
företag konkurrensfördelar. Samtidigt har innovationer ett
högt samhällsekonomiskt värde som motiverar
innovationsfrämjande åtgärder vilka kan överbrygga de
svårigheter som finns på vägen från idé till produktion.

Idéer som leder fram till kommersiellt gångbara innovationer skapas och
drivs fram av individer, oavsett om de arbetar på ett företag eller
självständigt. Att skapa och driva idéer är förenat med såväl stort ekonomiskt
som personligt risktagande.

Om den industriella förnyelsen ska fortskrida är det av
avgörande betydelse att få fram nya idéer och uppfinningar
samt att få igång innovationsprocessen. För att stimulera
denna process erfordras såväl samhälleliga som privata
engagemang. Det finns vissa generella förutsättningar som
måste finnas för att skapa ett gott innovationsklimat. Sådana
exempel är: Ett bra investeringsklimat, låg ränta, likartad
spelplan för små som stora företag samt väl fungerande
marknader. Samtidigt måste det statliga stödet och
regelverket vara utformat så att prövningen blir så enkel som
möjligt.

Centerpartiet anser att de innovationsbefrämjande åtgärderna bör ha
följande inriktning:

Bidra till förnyelse och tillväxt genom att vårda och utveckla
kreativiteten hos uppfinnarna genom rådgivning och utbildning samt
personlig service i olika nätverk.

Stimulera en mångfald av idéer och uppfinningar som är en förutsättning
för att så många bärkraftiga nya projekt som möjligt ska formuleras.
Detta kan ske bl.a. genom professionell rådgivning.

Bidra till att fler idéer kommer fram till marknaden genom aktiv
rådgivning och utveckling av entreprenörskap.

Samverka med andra nationella och internationella organisationer för att
öka kunskapen om uppfinnandets betingelser och därigenom effektivi-
sera innovationsarbetet.

Vad ovan sagts om inriktningen på det innovationsfrämjande
arbetet bör ges regeringen till känna.

Centerpartiet anser vidare att åtgärder för att förbättra innovationsklimatet
bör ingå i det treåriga program för småföretagsutveckling, förnyelse och
tillväxt som riksdagen beslutade om i samband med sysselsättnings-
propositionen.

Kvinnors företagande

Av de företag som startades 1995 ägdes endast 23 % av
kvinnor. Detta måste förändras. Det finns en stor potential
för kvinnors företagande som måste tas till vara. En liknande
explosion, som den Sverige genomgick under första hälften
av 1900-talet är möjlig. Då var det kvinnornas massiva
inträde på arbetsmarknaden som gav ett lyft i produktionen.
Idag kan kvinnors företagande få en liknande betydelse.

Runt om i Sverige finns en enorm kvinnokraft med en unik förmåga att
med små medel ta sig an olika samhällsproblem, utvecklingsprojekt och
idéer. Ändå är kvinnorna inte särskilt synliga i företagsvärlden. Bakgrunden
till detta är kanske att den traditionella näringspolitiken varit ensidigt
inriktad
på mäns företagande och de branscher som traditionellt startas och drivs av
män. Undersökningar visar att kvinnor har en företagskultur som skiljer sig
från männens. Kvinnor startar ofta företag i liten skala, lånar mindre än män,
startar ofta företag i servicesektorn, jobbar gärna tillsammans med andra
kvinnor i kooperativ m.m. I och med de stora förändringarna i offentlig
sektor öppnas också nya möjligheter för kvinnor att starta nya företag i
verksamhet som tidigare bedrevs i offentlig regi.

Det behövs alltså en ökad satsning på kvinnors företagande. Det handlar
om att utnyttja all den kunskap och kapacitet som finns. Möjligheterna att
komplettera kvinnlig och manlig kompetens med varandra kan ge en stor
slagkraft för svenskt näringsliv inför framtiden. Ett tioårigt program som
innehåller rådgivning, utbildning och finansiering för kvinnors företagande
bör utarbetas. Detta bör ges regeringen till känna.

Kvinnors behov av utvecklingsinsatser inom forskning, utbildnings- och
andra kompetensområden, liksom deras behov av råd, stöd och personlig
utveckling måste uppmärksammas bättre och stödjas. För dessa ändamål
måste de kvinnliga resurscentra som Centerpartiet tagit initiativ till etableras
och permanentas i varje län. Två andra åtgärder som har stor betydelse för
det kvinnliga företagandet och som bör nämnas är: kvittningsrätten och de
s.k. kvinnolånen. Dessa åtgärder har särskilt stor betydelse för kvinnor som
ofta startar företag i liten skala med eget kapital.

Unga företagare

Bland ungdomar finns en kreativ kraft för skapande av nya
företag. Företagsamhet bland ungdomar måste stimuleras på
olika sätt och ett eget entreprenörskap måste bli ett naturligt
alternativ till anställning. Fyrklöverregeringen genomförde
en rad åtgärder för att återupprätta Sverige som
företagarnation. Detta gällde även på utbildningsområdet där
antalet platser på gymnasieskolan och högskolan utökades.
Denna utveckling har fortsatt. De 30.000 nya
utbildningsplatser som på initiativ av Centerpartiet ska
tillskapas kommer att ha stor betydelse för att skapa tillgång
på välutbildade människor. Den satsning som görs kommer
till stor del att komma små och medelstora högskolor till del
vilket är av betydelse för det regionala näringslivet. Det är
viktigt att en del av dessa platser riktar sig till blivande
företagare och entreprenörer.

Förståelse för företagandets villkor måste grundläggas i ett tidigt skede.
Utbildning som stimulerar till företagande och entreprenörskap bör därför
ges redan på grundskolenivå för att därefter byggas vidare på i
gymnasieskolan. Även på universitets- och högskolenivå bör utbildning i
entreprenörskap erbjudas som en del i utbildningsprogrammen. Dagens
utbildningar i entreprenörskap är ofta alltför kortfattade och smala. Det är
viktigt att dessa utbildningar ger en bred grund att stå på. Därför bör de
omfatta såväl ekonomi, teknik, EU-rätt som språk. Vad ovan sagts om
ungdomar och företagande bör ges regeringen till känna.

Offentlig sektor och
näringsliv

De ekonomiska villkoren för företagande är helt olika mellan
offentlig verksamhet och privat näringsliv. Kommunal
verksamhet finansieras t.ex. via skatter medan privat
företagande är en verksamhet, som innefattar ett större mått
av ekonomiska risker. Det är därför viktigt att det finns en
rågång mellan dessa verksamheter. Om en kommun går ut på
den öppna marknaden och driver företag, innebär det att den
tar över delar av näringslivet. Kommuner bör därför inte
bedriva näringsverksamhet utanför den kommunala
kompetens som stadgas i kommunallagen.

I dagens läge pressas den offentliga verksamheten av en hård ekonomisk
verklighet. Det är nödvändigt med strukturella förändringar för att få ned
kostnadsnivån. För att erhålla så god service som möjligt inom de
ekonomiska ramar som ges är det viktigt att delar av upphandlingen av denna
service sker i konkurrens.

Om en verksamhet kan utföras lika bra och till en för skattebetalarna
fördelaktigare kostnad av näringslivet istället för i t.ex. kommunal regi, bör
verksamheten läggas ut på entreprenad. Detta kan stimulera anställda inom
den kommunala servicen att starta kooperativ eller egna företag vilket många
gånger säkerligen är mycket stimulerande för de enskilda individerna och
därigenom innebär en god servicenivå. Vad ovan sagts om offentlig sektor
och näringsliv bör ges regeringen till känna.

Kooperativt företagande

Grunden för kooperativ verksamhet är att en grupp
människor, företag eller organisationer går samman för att
driva en ekonomisk verksamhet som de alla behöver och
som de gemensamt styr och ansvarar för i demokratiska
former. Man kan säga att ett kooperativ är ett företag som
drivs enligt föreningsdemokratiska principer med ändamålet
att tillgodose medlemmarnas behov av verksamheten.

Som tidigare nämnts är den kooperativa formen utmärkt för t.ex. anställda
inom offentlig verksamhet som vill starta egen verksamhet. Det har även
visat sig att intresset bland kvinnor för att starta kooperativa företag är
stor.
På tjugo platser i landet finns lokala kooperativa utvecklingscentra som i
respektive län ger vägledning, utbildning och annat stöd till grupper som vill
starta kooperativ. Vi anser att kooperativ är en verksamhetsform som bör
bejakas.

I svensk lagstiftning finns den juridiska associationsformen ekonomisk
förening som är avpassad för kooperativ verksamhet. Det är enligt vår
mening av största vikt att konkurrenslagstiftningen är utformad så att
kooperativ verksamhet inte missgynnas jämfört med andra associations-
former. Detta bör ges regeringen till känna.

I dag är ansvaret för de kooperativa frågorna uppdelat på ett flertal
departement i regeringskansliet. Såväl Inrikesdepartementet och Arbets-
marknadsdepartementet som Näringsdepartementet sysslar med dessa frågor.
Denna uppdelning skapar osäkerhet kring ansvaret för de kooperativa
frågorna. Visserligen är det en intern regeringsfråga hur verksamheten
fördelas mellan departementen. Men enligt vår uppfattning borde ansvaret
ligga på Näringsdepartementet, eftersom det i första hand är fråga om ett
näringspolitiskt ansvarsområde. Detta bör ges regeringen till känna.

Företagares sociala situation

Vi lever i en brytningstid. Internationaliseringen och den
raska omvandlingen till följd av snabbt ökande kunskaper
och ny teknologi ger många nya möjligheter men också stora
omställningsproblem. Arbetslösheten och den lösare
anknytning till arbetsmarknaden som allt flera människor
lever i beror inte bara på omställningsproblemen. Den
ökande otrygghet många människor upplever sammanhänger
också med att trygghetssystemen bygger på en verklighet
som allt färre lever i.

Flexibilitet är inte längre bara en förutsättning för framgång i näringslivet.
Genom öppenheten mot omvärlden och de snabba teknologiska
förändringarna har det blivit ett villkor för överlevnad.

Smådriftsfördelarna har i allt fler sektorer blivit större än stordrifts-
fördelarna. Framgångsrika organisationer består allt mer sällan av stora
kollektiv med enhetliga villkor för dem som deltar i verksamheten. Den
traditionella uppdelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare har också
blivit allt mer irrelevant. För varje år blir det allt viktigare att istället
tala om
uppdragsgivare och uppdragstagare - och inte sällan växlar en och samma
person mellan att då och då vara uppdragsgivare och då och då
uppdragstagare och i många fall kan samma person vara både och samtidigt.

Arbetslöshets- och sjukförsäkringarna bygger på det gamla industri-
samhällets normala organisation där flertalet är tillsvidareanställda. Villkoren
för tillträde till dessa försäkringssystem är helt anpassade till denna
situation.
I takt med att allt fler blir egenföretagare och/eller uppdragstagare är det
också fler som inte ryms inom de traditionella försäkringarna, så som de nu
är utformade. Om inte trygghetssystemen reformeras i takt med
omvandlingen av arbetslivet kan vi snart inte längre tala om att vi har ett
generellt välfärdssystem.

Centerpartiet är anhängare av trygghetssystem som ger alla del av den
generella välfärden vid sjukdom och arbetslöshet. Det är dock viktigt för
framtidens välfärd att trygghetssystemen reformeras så att de främjar, istället
för att motverka, den ökade flexibilitet i organisationen av varu- och
tjänsteproduktion som vår allt mer internationaliserade ekonomi ställer krav
på. Som framhålls i skriften Växelverkan (SACO juni 1996) bör
trygghetssystemet snarare utgöra en studsmatta tillbaka till arbetslivet än vara
en föråldrad hängmatta.

Det är viktigt att också egenföretagare och den växande grupp löntagare
som fungerar som uppdragstagare har en sådan ekonomisk grundtrygghet att
fler vågar satsa på arbete i de former som är bäst anpassade till den moderna
tidens krav.

Dagens regler för egenföretagare i a-kassan, med krav på avregistrering av
firma och varaktigt avbrytande av verksamheten för att äga rätt till ersättning
från försäkringen, motverkar arbetslinjen och är inte anpassade till den
moderna ekonomins krav. Även för en växande grupp löntagare som i
realiteten oftast är uppdragstagare brister det i regelsystemet.

Centern har i annat sammanhang presenterat förslag om en sammanslagen
sjuk- och arbetslöshetsförsäkring (motion 1996/97:Sf224) som genom rimlig
ersättning för inkomstbortfall kan ge grundtrygghet åt alla som står till
arbetsmarknadens förfogande. För att förbättra för egenföretagare och
uppdragstagare är det angeläget att systemen snarast ändras så att
egenföretagaren och dennes närstående ska kunna uppbära sjukersättning
och a-kassa om företaget p.g.a. arbetsbrist eller sjukdom läggs i malpåse.

Trots att ett mycket stort antal utredningar arbetar med direktiv som syftar
till att reformera delar av trygghetssystemen finns inget kommittéarbete där
möjligheterna att upprätthålla den generella välfärden i framtidens flexibla
arbetsliv, med en väsentligt större andel verksamma som egenföretagare och
uppdragstagare utreds. Med den takt som ekonomin och därmed arbetslivet
förändras är det angeläget att ett utredningsarbete med det övergripande
uppdrag som skisserats i detta avsnitt av denna motion nu kan komma till
stånd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Förädling av råvaror

Sverige har en unik position när det gäller tillgångar på
råvaror inom skogs-, livsmedels- och mineralområdet. Våra
råvaror är en förutsättning för ett fortsatt välstånd. Den
nationella förädlingsgraden av dessa råvaror måste öka.
Genom en väl utvecklad basråvaruförädling har Sverige goda
möjligheter att ta marknadsandelar på världsmarknaden med
miljövänliga produkter.

Sveriges stora skogstillgångar innebär möjligheter till utvecklings-
möjligheter inom ett stort antal områden. Den nationella förädlingsgraden av
dessa råvaror måste öka. Genom att i allt högre grad utnyttja den svenska
förnybara träråvaran skapas såväl nya företag som nya arbetstillfällen
samtidigt som miljömässigt sämre alternativ får ge vika på marknaden. För
att bättre ta tillvara denna resurs behövs en ökad samordning vad gäller
tillämpad forskning mellan landets universitet och högskolor samt
näringslivet. Vad ovan sagts om forskning bör ges regeringen till känna.

Inom livsmedelssektorn finns också goda möjligheter för svenska
produkter såväl på den nationella som på den internationella marknaden.
Svenska livsmedel har ett gott rykte vad gäller miljöstandard och kvalitet i
produktionen. En utredning ska i början av nästa år komma med förslag till
hur denna sektor ska kunna utvecklas.

Export

Tidigare karakteriserades mindre företag ofta som
underleverantörer till storföretag. Detta håller på att
förändras. Allt fler mindre företag har internationell
verksamhet. Ofta är länderna kring Östersjön samt Norge
viktiga marknader för småföretagen. Dessa länder bildar en
bas för fortsatt export till övriga världen.

Det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder inkluderar statsstödda
exportkrediter via AB Svensk Exportkredit, Exportrådets stöd samt netto-
kostnaderna för det statliga exportkreditgarantisystemet via Exportkredit-
nämnden. Det statliga stödet till exportsatsningar måste tydligare än idag
inriktas på att understödja mindre företags behov. Detta bör ges regeringen
till känna.

Turism skapar jobb

Inom OECD-länderna har tillväxten inom turistnäringen växt
med 6-8 % de senaste åren samtidigt som tillväxten i övrigt
haft en nivå om cirka 1-2 %. Utvecklingspotentialen i denna
sektor är alltså omfattande. Turistnäringen är en utpräglad
småföretagarnäring som är av stor betydelse för
sysselsättningen, inte minst i glesbygdsområden. Näringen är
för närvarande mycket expansiv. Ökad miljömedvetenhet
och ökat intresse för naturupplevelser och vildmarksäventyr
gör Sverige intressant som turistmål. Turism och resande
omsätter redan idag mer än 100 miljarder kronor om året i
Sverige. En ökad satsning på turism utifrån lokala
möjligheter och intressen skapar fler arbetstillfällen.

För att turismen i Sverige ska utvecklas ytterligare måste näringen bli mer
kundorienterad istället för som nu produktorienterad. Näringen måste
anpassa sig till resenärernas önskemål och behov, bli bättre på såväl
marknadsföring som information och ha en tydligare profilering. Alltför ofta
utgår både produktutveckling och marknadsföring från våra egna
referensramar och låsningar vid administrativa gränser.

En av förutsättningarna för att vi ska kunna ta tillvara de goda
möjligheterna till ökad turism i Sverige är att turistnäringen upplever
stabilitet och kontinuitet. Samordning av statens insater behövs inom t.ex.
region-, arbetsmarknads-, kultur- och miljöområdena för att stärka
turistnäringen.

Dela NUTEK

År 1991 bildades Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) genom en sammanslagning av Statens energiverk,
Statens industriverk och Styrelsen för teknisk utveckling.
Centerpartiet motsatte sig då utformningen av denna
omorganisation som enligt vår mening innebar en alltför stor
koncentration av olika verksamheter i en enda myndighet.
Närings- och teknikutvecklingsverket är en central
förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt
och förnyelse samt för omställningen av energisystemet. Det
är enligt vår mening olyckligt att NUTEK ansvarar för båda
dessa sakområden. Vi anser att NUTEK bör renodlas och
enbart syssla med frågor rörande näringslivets tillväxt och
förnyelse. En särskild myndighet med ansvar för
omställningen av energisystemet bör inrättas. Vad som ovan
sagts om delning av NUTEK bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvensanalyser av regelförändringar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i redovisningslagstiftningen för att underlätta
värdering av tjänsteföretag,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen inom den gröna sektorn,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på de innovationsbefrämjande åtgärderna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett program för främjande av kvinnors företagande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomar och företagande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlig sektor och näringsliv,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kooperativ näringsverksamhet inte skall missgynnas i
konkurrenshänseende,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvaret för de kooperativa frågorna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslöshetsförsäkring för företagare,2

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på det statliga stödet till exportsatsningar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om delning av NUTEK.

Stockholm den 7 oktober 1996

Olof Johansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Helena Nilsson (c)

Agne Hansson (c)

Andreas Carlgren (c)

Karin Starrin (c)

Elving Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

1 Yrkande 2 hänvisat till LU.

2 Yrkande 10 hänvisat till AU.