Motionsrätten i riksdagen
Motion 1999/2000:K338 av Sven Bergström m.fl. (c, m, mp)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-10-05
- Bordläggning
- 1999-10-12
- Hänvisning
- 1999-10-12
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I den svenska riksdagen råder fortfarande den märkliga ordningen att all- männa motioner endast får väckas under den tre veckor långa allmänna motionstiden. Detta framgår av fjärde kapitlet tionde paragrafen i riksdagsordningen som lyder:
Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning (allmän motionstid).
Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag av talmannen bestämmer annat, från början av riksmöte som inleds under augusti, september eller oktober och så länge som motioner får avlämnas med anledning av budgetpropositionen. Lag (1994:1473).
Denna ordning innebär att riksdagens ledamöter under andra delar av året är fråntagna möjligheten att genom motioner ta initiativ i politiska frågor. Ledamöterna är utlämnade att reagera på regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen i form av motioner i anslutning till dessa fram- ställningar.
Riksdagsordningen innebär också att ledamöter av riksdagen, landets främsta folkvalda församling, har sämre möjligheter än ledamöter av kommun- och landstingsfullmäktige att lägga konkreta förslag i motionens form. I dessa församlingar finns inga tidsmässiga begränsningar i motions- rätten.
Den mycket begränsade motionsrätten i riksdagen är enligt min mening förlegad och innebär en onödig begränsning i ledamöternas arbets- möjligheter. Denna begränsning får också till effekt att det blir en påtaglig "motionshysteri" under allmänna motionstiden. Genom att flera tusen motioner väcks under dessa tre veckor blir riksdagsförvaltning och utskottskanslier överhopade med enskilda motioner samtidigt som budgetpropositionen och motioner föranledda av denna skall hanteras.
En motionsrätt under hela arbetsåret i riksdagen skulle ge en jämnare arbetsbelastning och ökade möjligheter för partierna och den enskilde ledamoten att ta politiska initiativ. Det skulle sannolikt också innebära att totalt sett färre antal motioner skulle väckas under ett arbetsår. Erfarenheterna från landets kommuner och landsting visar att ledamöterna i dessa församlingar i de allra flesta fall inte missbrukar möjligheterna att motionera.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar uppdra åt talmanskonferensen att utreda och lägga fram förslag till en ändring av riksdagsordningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 3 oktober 1999
Sven Bergström (c)
Tom Heyman (m)
Ingegerd Saarinen (mp)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen beslutar uppdra åt talmanskonferensen att utreda och lägga fram förslag till en ändring av riksdagsordningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- 1att riksdagen beslutar uppdra åt talmanskonferensen att utreda och lägga fram förslag till en ändring av riksdagsordningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.


