för den svenska krigsmaterielexporten år 1987 1988/89

Motion 1988/89:U1 av Per Gahrton m. fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U1

av Per Gahrton m. fl. (mp)

med anledning av skr. 1987/88:177 med redogörelse Mot.

för den svenska krigsmaterielexporten år 1987 1988/89

1 skrivelsen framgår att den svenska krigsmaterielexporten stadigt ökar samtidigt
som vapensmugglingsaffärerna avslöjar att myndigheterna saknar
kontroll över att svenska vapen endast hamnar hos tillåtna mottagare.

Enligt regeringens redogörelse var den årliga ökningen av värdet på den
svenska krigsmaterielexporten enligt utförselbevis 31,3 % 1986, 21,8 %

1987. Motsvarande siffror för faktisk utförsel var 46 % 1986 och 31,5 %

1987. Det handlar alltså om en galopperande ökning av svensk krigsmaterielexport'.

Färska siffror från SCB visar att trenden fortsätter också under 1988.

Värdet av exporten av vapen och ammunition var under första halvåret 1988

2 303,7 milj. kr. Det är nästan lika mycket som helåret 1986(2 400,4 milj. kr.)

- och en ökning med 74 % jämfört med motsvarande period 1987!

Det framgår således tydligt att varken de många vapenskandalema eller
den senaste socialdemokratiska partikongressens restriktiva syn på vapenexport
har påverkat regeringens agerande. I stället framtonar bilden av en
svensk krigsmaterielexportpolitik som blir alltmer aggressiv och hänsynslös,
vilket förutom av volymökningen framgår av att antalet mottagarländer
stadigt ökar (1985:35, 1986:38, 1987:40) och i allt större utsträckning
återfinns i NATO-länder eller ”tredje världen”. Varken neutralitetshänsyn
eller solidariteten med fattiga folk tycks stå i vägen när regeringen ger
tillstånd för krigsmaterielexport.

Hittillsvarande utrednings- och lagstiftningsarbete har inte lett till annat än
att exporten (såväl den legala som den illegala) av krigsmateriel har ökat och
att svenska vapen blivit inblandade i allt fler väpnade konflikter. Sveriges
fredsrykte har allvarligt skadats av den allt mer hämningslösa vapenexporten.

Utrednings- och lagstiftningsarbetet har tyvärr karaktär av dubbelspel:
ständigt pågår utredningar med delvis vapenexportnegativa direktiv, som
kan ge sken av att inskränkningar i vapenexporten planeras - samtidigt som
krassa siffror visar att sanningen är den rakt motsatta.

Så sägs till exempel i direktiven till utredningen om krigsmaterielexporten
att ”även effekterna av ett totalt avbrytande av krigsmaterielexporten bör
utredas”. (Dir. 1988:41.) Kommer alltså en avvecklingsplan för vapenexporten
att tas fram? Man kan betvivla detta så länge inte direktiven är entydigare
och utredningens sammansättning också speglar den växande kritiken mot
vapenexporten. Nu utgörs medlemmarna av utredningen endast av personer
som företräder vapenexportpositiva åsikter; samma sak gäller för övrigt den 1

1 Riksdagen 1988189.3 sami. Nr U1

rådgivande nämnden i krigsmaterielfrågor. Mot. 1988/89

Ett nytt läge har inträtt beträffande personsammansättningen av organ U1
med relevans för fred och försvar i och med att såväl miljöpartiet de gröna
som vpk har fått representation i riksdagens försvarsutskott. Samtliga
riksdagspartier bör vara representerade också i utredningen om krigsmaterielexporten:
i den rådgivande nämnden i krigsmaterielfrågor bör finnas
företrädare för kritiken mot vapenexporten.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ökad
restriktivitet vid tillståndsgivningen för krigsmaterielexport omgående
bör tillämpas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om krigsmaterielexporten
ges tilläggsdirektiv att presentera en plan för avveckling
av svensk krigsmaterielexport på fem år, med början 1989,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samtliga riksdagspartier bör vara representerade i utredningen om
krigsmaterielexporten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fredsrörelsen bör vara företrädd i den rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor, i första hand direkt genom att företrädare för
fredsrörelsen utses, i andra hand genom att också partier med negativ
syn på vapenexport ges representation i nämnden.

Stockholm den 10 oktober 1988
Per Gahrton (mp)

Inger Schörling (mp) Jill Lindgren (mp)

Claes Roxbergh (mp)

gotab Stockholm 1988 15906

2