med anledning av prop. 1999/2000:71 Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken

Motion 1999/2000:N28 av Per Westerberg m.fl. (m)

1 Ett konkurrenskraftigt företagsklimat

Sveriges välstånd är byggt på ett framgångsrikt företagande, som i sig är
den viktigaste drivkraften för att skapa välstånd. Globalisering,
liberalisering och informationsteknikens snabba utveckling öppnar
enorma möjligheter för vårt land och för företagen i Sverige. Inom IT-
området ligger Sverige just nu i framkanten bland världens länder. Ett
absolut villkor för att Sverige skall kunna utnyttja dessa nya möjligheter
är dock att vi förstår nödvändigheten av förändring och att vi underlättar
den oundvikliga omvandlingsprocessen.

Det är inte bara enskilda företag som i dag är utsatta för en knivskarp
konkurrens. I lika hög grad befinner sig Sverige som land i en skarp kon-
kurrenssituation. Det nationella näringsklimatet måste därför formas så att
Sverige klarar av att tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna av
världen i fråga om goda villkor för företagande och investeringar. Omvärlds-
förståelse och förändringsbenägenhet i politiken är då helt avgörande för
Sveriges framtida konkurrensförmåga och välstånd. Fler företag och mindre
offentlig sektor skulle göra Sverige mindre sårbart vid en framtida låg-
konjunktur.

Det är i detta perspektiv förödande att klamra sig fast vid stela modeller,
rigida arbetsmarknadsregler och världens högsta skattetryck. Tillkomsten av
jobb på lång sikt bygger på en tillväxt bland de små och medelstora före-
tagen. Regeringens ovilja att skapa ett gott klimat för företagande, och dess
oförståelse för en företagares verklighet, kan avläsas i det faktum att svenskt
nyföretagande under en lång period har minskat. Sedan 1997 har antalet
nyregistrerade företag i Sverige minskat med 12 %. Sedan 1994 är
minskningen ännu större, närmare 22 %. Denna negativa trend måste brytas.

Småföretagen anger flera strukturella problem som hinder för expansion.
En undersökning genomförd av Företagarnas Riksförbund och LRF Konsult
visar på arbetsrätten, bristen på arbetskraft, bristen på riskkapital, den svaga
efterfrågan och "vill ej växa" som de viktigaste tillväxthindren för små-
företag. Närmare 20 % av de företag som ser möjligheter till expansion anger
arbetsrätten som det viktigaste hindret för tillväxt. Den arbetsrättsliga lag-
stiftningen leder därmed till att företag inte vågar expandera och nyanställa.
Det leder till såväl låg produktion i landet som till att många, inte minst
ungdomar, stängs ute från arbetsmarknaden.

Jobbtillväxten i framtiden kommer knappast att ske i offentliga verksam-
heter. Vad Sverige behöver är en större och mer dynamisk företagssektor.
Mot en bakgrund av hög arbetslöshet och låg marknadsförsörjning, är det en
gåta varför regeringen inte gör mer för att stimulera tillkomsten av flera och
växande företag.

Ett utmärkt sätt att stimulera nyföretagandet är att öppna för konkurrens
inom offentlig sektor. Det skulle i många fall framför allt gynna kvinnors
företagande. Opinionsläget både bland allmänheten och bland politiker kan
sägas ha förbättrats och därmed skapat en grogrund för ett ökat nyttjande av
privata driftsformer inom offentlig verksamhet. Inte minst för att upprätthålla
konkurrensen är det viktigt med signaler om att det finns goda affärsförut-
sättningar inom dessa sektorer. En sådan åtgärd skulle omedelbart förbättra
det lokala näringslivsklimatet.

Att göra företagsreglerna färre, enklare och mer stabila är en angelägen
reform för företagaren. Dessutom är det så att regler ofrånkomligen skapar
byråkrati. Det drabbar inte enbart företagen utan också deras anställda och
ytterst den enskilde medborgaren. Även om det finns en betydande problem-
insikt, så återstår väldigt mycket arbete innan man kapat bort regler och
krångel så att företagsklimatet även i den delen blir gott. Att växla sänkta
skatter mot färre bidrag bidrar också till färre regler och mindre krångel.

Sverige behöver nu en ny politik för kreativitet och företagsamhet. Den
berör skatterna och företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre utbild-
ningen och forskningen. En politik som kan lösgöra enskilda människors
skaparkraft är en oavvislig del av en samlad politik som kan lyfta vårt lands
välstånd och trygghet.

2 Propositionen

Regeringen avser med proposition 1999/2000:71 Vissa
organisationsfrågor inom näringspolitiken genom omorganisationer
främja företagsutveckling och tillväxt. Rent konkret innebär detta
inrättandet av en ny nationell myndighet för företagsutveckling samt en
ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och utvärdering.
Dessutom föreslås i en annan proposition (1999/2000:81 Forskning för
framtiden - en ny organisation för forskningsfinansieringen) en ny
myndighet för forskning och utveckling. Denna behandlas i den
moderata partimotionen 1999/2000:Ub25.

2.1 Nya nationella myndigheter

Regeringen skriver fler kloka saker i sin proposition:

"Det är angeläget att underlätta för blivande och befintliga företagare
genom ökad samordning och renodling av de företagsfrämjande aktiviteter-
na"(sidan 16).

"Vad gäller investeringar i ägarkapital i små och medelstora företag är det
regeringens målsättning i första hand att underlätta de institutionella
förutsättningarna för att denna verksamhet skall fortsätta att växa och i än
större utsträckning kunna bedrivas av privata aktörer. Med institutionella
förutsättningar menas bl.a. de regelverk och faktorer som direkt eller indirekt
påverkar både näringslivets tillväxt och den privata riskkapitalmarknadens
utveckling, t.ex. juridiska hinder, skatteregler, konkurrensvillkor, innova-
tionsklimat, kompetensförsörjning etc."(sidan 9).

"För en framsynt och framgångsrik närings-, innovations- och regional-
politik behövs ett gott och heltäckande kunskapsunderlag" (sidan 20).

Dock kan inte regeringen lämna någon övertygande förklaring på varför
nya statliga institut måste inrättas för dessa uppgifter. Givetvis måste
regering och myndigheter ha ett fullgott beslutsunderlag och tillse att åtgär-
der utvärderas, men det kan man mycket väl erhålla i form av beställare. Och
samtidigt som vi delar regeringens uppfattning i fråga om investeringarna
saknar vi de konkreta åtgärdsförslag som krävs för att uppnå målsättningen.
Likaså instämmer vi gärna i att det krävs sanering och samordning gällande
de företagsfrämjande aktiviteterna. Dock innebär propositionen ingen
egentlig lösning på problemet, utan innebär mest ett skrap på ytan. Kanske
finns vissa goda intentioner, men detta är inte tillräckligt om det saknas
lösningar i form av åtgärder. Nya myndigheter löser inte de grundläggande
problemen som skiljer dagens Sverige från ett land med bra företagsklimat.
Men i stället för att ta itu med de konkreta problemen, såsom skattetryck,
regelkrångel, arbetsmarknadslagar, utbildningssystem osv., uppvisar rege-
ringen en skenbar handlingskraft genom att spela för gallerierna och elda för
kråkorna.

2.2 Bakomliggande utredning

I en av de till propositionen bakomliggande utredningarna, av Peter
Nygårds och Elisabet Annell, diskuteras myndigheternas roll och
förutsättningarna för ett bra konkurrensklimat. Den svenska
myndighetsapparaten anses okunnig om företagandets villkor och
behäftad med en negativ och skeptisk inställning till företagande. Vidare
konstateras att staten gjort företagaren beroende av myndighetsbeslut i
alltför många frågor och att staten har fragmenterat och sönderdelat sättet
att hantera både företagarens behov och de många olika regelkraven på
företagen.

Vidare nämns problem såsom de diskriminerande skattereglerna (t.ex.
fåmanbolagslagstiftningen), de attitydpåverkande skattereglerna (t.ex. de s.k.
stoppreglerna och dubbelbeskattningen), de arbetsrättsliga reglerna som gör
anställningar vanskliga för små och medelstora företag samt den växande
mängden administrativa regler som tar oproportionerligt stor del av småföre-
tagens tid.

Nygårds/Annell drar av detta slutsatsen att regelsystemen på ett avgörande
negativt sätt påverkar både företagandets omfattning och tillväxtens kost-
nader. Det anses vara speciellt olyckligt att de många åren av till synes sam-
stämmig politisk debatt inte lett fram till någon minskning av regelmängdens
omfattning. Sverige bedöms av utredarna ligga påtagligt under det
europeiska snittet inom detta område.

Utredarna kritiserar också de svenska konkurrensvillkoren, gråzonen
mellan offentlig och privat verksamhet, att skattefinansierad verksamhet
drivs i osund konkurrens med enskild verksamhet, den otillräckliga
offentliga upphandlingen samt de statliga stödens konkurrenspåverkande
effekter. Utredarnas slutsats är att statens bästa verktyg för att få till stånd
ett
ökat antal och fler växande företag är att effektivisera den offentliga sektorn,
avreglera, konkurrensutsätta och upphandla.

2.3 Slutsatser - myndighet för företagsutveckling

En välvillig tolkning av propositionen är att den innebär en början till
välkommen reträtt av staten från näringspolitikens arena. Å andra sidan
finns ambitionerna kvar till fortsatt politik av det traditionella slaget i
form av stöd och selektivt åtgärdstänkande - om än fokuserat till den
regionala nivån.

Politiska beslut kan i sig aldrig skapa tillväxt. Detta måste vara utgångs-
punkten för all politik som har ett tillväxtfrämjande syfte. Viktigare är därför
att målmedvetet arbeta för att förbättra de generella villkoren för före-
tagandet inom områden som skatter, arbetsrätt, regelförenklingar, utbildning
osv. än att konstruera nya former för selektiva stöd och spridande av
kunskap.

En annan viktig utgångspunkt är att staten inte ska ägna sig åt något som
marknaden själv kan hantera. I propositionen finns flera exempel på fortsatt
politisk klåfingrighet.

Den beskrivna situationen med mångfalden näringspolitiska myndigheter
och aktörer påverkas inte mer än ytterst marginellt genom propositionens
förslag.

Dessutom är det nuvarande förslaget ologiskt i förhållande till propositio-
nens huvudriktning, som ska vara att skapa goda ramvillkor m.m. En myn-
dighet av det beskrivna slaget skapar felaktiga förväntningar på stöd, som
rimmar illa med kravet på mer entreprenöriella attityder hos befolkningen.
Företag som vill ha hjälp bör söka sig till naturliga kontakter med banker,
konsulter, kunder, forskare, partner, medarbetare m.fl.

Vi avvisar förslaget om en ny nationell myndighet för företagsutveckling.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett mer heltäckande förslag
som tar sin utgångspunkt i slutsatserna i Elisabet Annell och Peter Nygårds
utredning "Statens åtgärder för fler och växande företag".

2.4 Slutsatser - ny analysmyndighet

Den utvärdering av näringspolitiken som föreslås är ett välkommet ny-
vaknande. Det är högst anmärkningsvärt att så mycket skattepengar
satsats under så lång tid utan någon reell utvärdering. Däremot är det
högst oklart varför dessa uppgifter ska ligga på en ny myndighet under
näringsdepartementet. Rimligen borde ansvaret ligga på ett fristående
organ, som givetvis ska kunna handla upp tjänsterna av andra aktörer.
Det råder nämligen ingen brist på väl etablerade analysorgan.
Kvalificerade objektiva analyser och utvärderingar görs i dag
regelbundet av en mångfald olika analysorgan såsom:

Industrins utredningsinstitut (IUI), Sällskapet näringsliv och samhälle
(SNS), Invest in Sweden Agency (ISA), Sveriges tekniska attachéer
(STATT), Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), International Institute for
Management (The World Competitiveness Yearbook), World Economic
Forum (Global Competitiveness Report), Heritage Foundations, Fraser
Institute, Healey and Baker, Arthur Andersson, Gartner Group, Global
Leaders of Tomorrow, Transperency International, IT-analysföretaget IDC
m.fl.

Dessutom gör diverse fackföreningar och andra organisationer, analys-
företag, konsultbyråer, tidningar m.fl. undersökande omvärldsanalyser och
utvärderingar inom skiftande områden. Utvärderingar görs också av Riks-
revisionsverket (RRV), Riksdagens revisorer m.fl.

I stället för att inrätta en ny statlig analysmyndighet bör regeringen ta till
sig alla fakta från redan verksamma analysorgan och med detta som underlag
vidta lämpliga åtgärder. Vid behov av ytterligare analyser bör regeringen
upphandla tjänster från olika aktörer på marknaden.

Förslaget i den del som berör STATT avvisas. STATT bör behålla sin
ställning som oberoende organisation. STATT har ett starkt varumärke som
byggts upp under årtionden.

STATT, som bl.a. har som uppgift att "ta hem" teknik och kunskap till
Sverige, står traditionellt för teknisk kompetens i organisationen och hos
medarbetarna som har gedigen teknisk bakgrund. STATT har med en
blandning av bred tekniktäckning och uppdragsverksamhet fört in nya
kunskaper i svenskt näringsliv och samhälle. De tekniska attachéerna har fört
hem kunskap som har varit till gagn för såväl svenska storföretag som för
många mindre företag som genom spridningseffekter tillförts möjligheter att
ta till vara ny värdefull kunskap.

Tekniska attachéer med kvalificerad teknisk kunskap och förmåga att
knyta förtroendefulla kontakter har skapat nätverk utomlands vad avser
teknisk utveckling, företag och "individuals". STATT:s arbete på strategiska
platser i världen har bidragit till svensk näringslivsutveckling och därmed till
vårt välstånd.

Att delvis omforma STATT till en rapportskrivande omvärldsanalys-
myndighet för regering och departement innebär att den ursprungliga
STATT-tanken försvinner. Det starka varumärket STATT riskerar att
förstöras med regeringens förslag.

I stället borde samarbetet mellan STATT och ISA utvecklas. Med tanke på
att både STATT och ISA har till uppgift att "ta hem" - i ena fallet teknik, i
det andra investeringar - har de båda organisationerna många berörings-
punkter. STATT och ISA har under de gångna åren också haft - och har -
samarbete, bl.a. i Tokyo, Detroit och Los Angeles.

Samarbetet har underlättats av att de båda organisationerna kompletterar
varandra vad avser uppdrag och inriktning. Samarbetet har täckt - och täcker
- sådana områden som läkemedel och bioteknik, automotive, mikroelektro-
nik och system på kisel.

För Sveriges del är det t.ex. av avgörande betydelse att existerande
kluster/kompe-tensblock förstärks med ett inflöde av utländska aktörer. I
dessa ansträngningar torde STATT och ISA kunna ha mycket att bidra med i
samverkan. Ett närmare samarbete mellan de två organisationerna skulle
kunna skapa mer av "kritisk massa" vad gäller dels möjligheterna att till
Sverige "ta hem" teknik och investeringar, dels önskvärdheten att få viss
volym på utlandskontoren.

De naturliga beröringspunkter som finns, det samarbete som äger rum samt
den representation som de båda organisationerna har i utlandet motiverar en
närmare analys av hur STATT och ISA skulle kunna fördjupa sitt samarbete
- både vad avser verksamhetsområden och utlandsorganisation.

Vi avvisar förslaget om ny myndighet för analyser och omvärldsbevakning
och efterfrågar i stället en genomgående analys av vad som hittills gjorts och
bör göras inom näringspolitikens område.

3

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:71,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett bättre svenskt företagsklimat,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en genomgående analys av näringspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördjupat samarbete mellan STATT och ISA.

Stockholm den 5 april 2000

Per Westerberg (m)

Karin Falkmer (m)

Ola Karlsson (m)

Ola Sundell (m)

Stefan Hagfeldt (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Sten Tolgfors (m)

Jan Backman (m)

Mikael Odenberg (m)

Olle Lindström (m)