med anledning av prop. 1999/2000:35 Upphovsrätten och offentlighetsprincipen

Motion 1999/2000:K20 av Per Unckel m.fl. (m)

Inledning
I propositionen föreslås att en ny sekretessbestämmelse införs i sekretess-
lagen till skydd för uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som
inkommit till en myndighet. Bestämmelsen skall enligt förslaget omfatta
uppgifter i verk som av särskild anledning kan antas inte tidigare har blivit
offentliggjorda, och som har kommit in till myndigheten utan rättighets-
havarens samtycke. Den omfattar endast uppgifter i verk som inte kan antas
sakna kommersiellt intresse. Vidare föreslås bestämmelsen gälla endast om
ett röjande av uppgifterna innebär ett upphovsrättsligt förfogande.
För att bestämmelsen skall vara grundlagsenlig har den också försetts med
ett skaderekvisit. En förutsättning för att bestämmelsen skall vara tillämplig
är sålunda att det inte står klart att uppgifterna kan lämnas ut utan att
rättig-
hetsinnehavaren lider ekonomisk skada.
Skälet till förslaget är fallet med s.k. scientologbibeln. Ett tidigare förslag
att lösa denna fråga - som enligt regeringen i annat fall kan komma att föras
upp för internationellt avgörande - avstyrktes av Lagrådet.
2 Bakgrund
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck i 2 kap 1 § tryckfrihets-
förordningen. Där stadgas: "Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en
allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av all-
männa handlingar." Syftet bakom denna rätt till insyn är således att ge
medborgarna en möjlighet till insyn i myndigheternas verksamhet för att på
detta sätt kunna visa på felaktigheter i myndighetsutövningen, till gagn för
rättssäkerheten och den fria åsiktsbildningen. Därmed utgör offentlighets-
principen en hörnsten i den svenska demokratin.
Offentlighetsprincipen har försetts med vissa begränsningar för att den inte
skall kunna användas för ändamål som strider mot dess grundtanke. Sålunda
stadgas i 2 kap 2 § tryckfrihetsförordningen att rätten att taga del av allmänna
handlingar får begränsas, men endast för vissa bestämda syften, varav
skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden är ett.
I fallet med den s.k. scientologbibeln har det visat sig att offentlighets-
principen kan användas för att "tvångsoffentliggöra" och sprida upphovs-
rättsligt skyddade verk. Detta gick till så att en person under hösten 1996
offentliggjorde och spred kopior av dessa skrifter, som är upphovsrättsligt
skyddade och därtill aldrig blivit offentliggjorda, i det uttalade syftet att
skada Scientologikyrkan. På begäran av upphovsrättsinnehavaren beslutade
Stockholms tingsrätt och därefter Svea hovrätt att förbjuda personen att
sprida skrifterna vidare och att skrifterna skulle tas i förvar. Stockholms
tingsrätt har senare i dom konstaterat att den ifrågavarande personen gjort sig
skyldig till upphovsrättsintrång.
Genom att uppmana allmänheten att beställa kopior av skrifterna från
domstolens akt, till vilken personen själv ingivit en kopia av skrifterna,
försökte denne fortsätta spridningen. Domstolarna beslutade då att skrifterna
skulle sekretessbeläggas enligt en bestämmelse i sekretesslagen, som medger
att sekretess förordnas i mål vid domstol beträffande handlingar som rör
enskilds affärsförhållanden. Den aktuella personen lämnade då in skrifterna
till andra myndigheter, bl.a. riksdagen, Justitiekanslern och Justitiedeparte-
mentet. Trots att dessa myndigheter inte hade något med tvisten att göra,
ansåg dessa myndigheter att de inte kunde neka att ta emot dokumentet. De
ansåg sig skyldiga att lämna ut skrifterna till allmänheten, eftersom en till-
ämplig sekretessbestämmelse saknades.
3 Internationella åtaganden
Upphovsrätten är ett rättsligt område som i hög grad präglas av inter-
nationella åtaganden. De viktigaste internationella åtaganden som Sverige
har gjort på upphovsrättens område är TRIPS-avtalet och Bernkonventionen.
Enligt dessa har Sverige åtagit sig att ge upphovsrättsligt skydd enligt vissa
minimikrav åt verk från konventionsstaterna.
Som konstateras i propositionen har den inträffade händelsen med scient-
ologbibeln föranlett USA att ifrågasätta om Sverige verkligen uppfyller sina
åtaganden enligt Bernkonventionen och TRIPS-avtalet. Det som framför allt
diskuteras är om den möjlighet som Bernkonventionen medger att tillåta
exemplarframställning av verk i vissa fall kan medge att förhållandet mellan
upphovsrätten och offentlighetsprincipen är förenligt med konventionen.
Förutsättningarna för detta är enligt konventionen att sådan exemplar-
framställning inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte
inkräktar på upphovsmannens legitima intressen. Genom TRIPS-avtalet har
denna regel gjorts tillämplig på samtliga upphovsrättsliga förfoganden.
Trots att regeringen gör bedömningen att redan den nuvarande svenska
lagstiftningen är förenlig med de internationella åtagandena på området har
man, på grund av det tolkningsutrymme som den ovan nämna regeln medger,
valt att lägga fram detta förslag i syfte att undvika ett
tvistlösningsförfarande
med oviss utgång inom WTO-samarbetet.
4 Otillfredsställande beredning
Som ovan nämnts har regeringens förslag utarbetats mot bakgrund av en risk
att Sverige i annat fall riskerar ett internationellt tvistlösningsförfarande.
Ett
tidigare förslag från regeringen med samma syfte som det nu aktuella
underkändes av Lagrådet.
Vi känner för vår del stor tvekan inför tanken att lagstifta under de om-
ständigheter som präglar propositionen. Det gäller i synnerhet som förslagen
skär in i rättigheter som är skyddade i grundlag. Risken finns att brådskan
går i eftertankens ställe och att alla konsekvenser av förslaget inte till fullo
analyserats.
Offentligheten är en viktig princip. Den skall förebygga maktmissbruk och
främja en viktig demokratisk insyn.
Mot offentligheten står samtidigt andra, och legitima, intressen framför allt
den enskildes rätt till en egen sfär. Innebörden av denna senare rätt är enligt
vår mening dåligt utvecklad. Det är en uppenbar brist att regeringens förslag
inte kan sättas in i ett bredare perspektiv. Parallellt med den centrala
offentlighetsprincipen behöver Sverige en genomarbetad personrätt.
Härtill kommer mer konkreta invändningar som rests under beredningens
gång.
5 Begränsningen till icke offentliggjorda verk
Regeringen har i sitt förslag valt att begränsa den nya bestämmelsen till att
gälla endast uppgifter i verk som inte lovligen offentliggjorts. Lagrådet har i
sitt yttrande ifrågasatt om en bestämmelse om sekretesskydd för upphovs-
rättsligt skyddade verk endast skall omfatta icke offentliggjorda verk. Även i
det fall ett offentliggjort verk lämnas in till en myndighet kan rättighets-
havaren lida ekonomisk skada, eftersom allmänheten kostnadsfritt kan ta del
av verket eller kopiera detta utan att rättighetshavaren får någon ersättning,
medan myndigheten å sin sida har möjlighet att ta betalt för kopiorna. Det
kan inte uteslutas att det i något fall kan röra sig om betydande summor
rättighetshavaren går miste om.
Det kan också ifrågasättas om den föreslagna regleringen kommer att upp-
fylla Sveriges åtaganden enligt Bernkonventionen och TRIPS-avtalet.
6 Det ideella inslaget i upphovsrätten m.m.
Den i propositionen förordade lösningen innebär att den föreslagna sekretess-
bestämmelsen begränsas till verk som inte kan antas sakna kommersiellt
intresse. Som ett antal remissinstanser har påpekat är denna begränsning inte
alldeles oproblematisk. Dels kan det i många fall vara en svår, närmast
omöjlig, uppgift för myndigheterna att bedöma om ett verk saknar kommer-
siellt intresse. Dels torde det ofta förekomma att verk skapas, som full-
ständigt saknar kommersiellt intresse av det slag som avses i bestämmelsen,
men för vilka tidpunkten för offentliggörandet kan vara avgörande för
upphovsmannens framtida karriär eller motsvarande förhållanden. Effekten
kan då bli att offentliggörandet de facto innebär ekonomisk skada för huvud-
mannen, men att han inte åtnjuter skydd av sekretessregeln eftersom verket i
sig inte har något kommersiellt intresse.
Upphovsrätten avser inte enbart ekonomiska förhållanden utan har även
ideella inslag, vari ingår rätten att bestämma över verkets offentliggörande.
Det är möjligt att det skyddsintresse som rör enskilds personliga förhållanden
skall tolkas på det sätt som anges i propositionen (s. 22), nämligen att det är
tveksamt om detta begrepp kan antas omfatta de ideella inslagen i upphovs-
rätten. Det kan dock inte uteslutas att det i åtminstone något fall kan förhålla
sig så att ett upphovsrättsligt skyddat verk är så nära förknippat med
upphovsmannens person att ett undantag från offentlighetsprincipen med
hänvisning till regeln i 2 kap 2 § första stycket 6 tryckfrihetsförordningen
skulle kunna göras gällande.
7 Vårt förslag
Det kan således riktas kritik mot regeringens förslag från olika utgångs-
punkter. En statlig utredning - Offentlighets- och sekretesskommittén -
arbetar också med flera av de frågor som nu är aktuella.
Starka skäl kan anföras för att nu avvisa regeringens förslag. Såsom
situationen är, där regeringen gjort det svårare att hävda att den svenska
lagstiftningen står i överensstämmelse med internationella åtaganden, kan vi
- om än med tvekan - likväl biträda propositionen. Det är emellertid av
yttersta vikt att i framtiden se offentlighets- och sekretessfrågor i ett större
perspektiv än vad regeringen tenderar att göra. Offentlighets- och sekretess-
kommittén har ett uppdrag som är vitt formulerat. För att säkerställa att de
frågor vi här har aktualiserat behandlas av kommittén i ett större samman-
hang, bör emellertid kommittén enligt vår mening ges tilläggsdirektiv som
uttryckligen för in de frågor vi här har berört i kommitténs uppdrag.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilläggsdirektiv till Offentlighets- och sekretess-
kommittén.

Stockholm den 21 januari 2000

Per Unckel (m)

Jerry Martinger (m)
Ingr René (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Karin Enström (m)
Carl-Erik Skårman (m)
Ola Karlsson (m)
Anders Björck (m)