med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision

Motion 1998/99:K26 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

Revision är en fråga om etik i första hand och teknik i andra
hand. En effektiv internkontroll och revision är
utomordentligt viktiga för den kommunala verksamheten.
Det gäller såväl redovisningsrevision som
förvaltningsrevision. De senaste årens erfarenheter
understryker vikten av att man aldrig tummar på de
säkerhetssystem som skall ge allmänheten garantier för att
den offentliga verksamheten bedrivs enligt demokratiska
beslut och utifrån grundläggande etik och moral. Tilltron till
revision och den kommunala demokratin skapas inte enbart
genom tekniska lösningar utan i första hand via en
grundläggande etik och ett ansvarigt ledarskap. I motionen
krävs dels att fullmäktigeledamöter inte skall vara valbara till
revisorer, dels att revisionen normalt skall ledas av
oppositionen.

Förtroendevalda revisorer

Enligt nuvarande bestämmelser i kommunallagen finns inga
formella hinder mot att rekrytera revisorer bland
fullmäktigeledamöterna. Det finns både fördelar och
nackdelar med att rekrytera revisorer bland
fullmäktigeledamöter. Enligt vår mening överväger
nackdelarna.

Förnyelsekommittén anförde bl.a. följande (SOU 1996:169): "Att
revisionen bedrivs av förtroendevalda revisorer under offentlig insyn ger den
en värdefull särprägel. Samtidigt som själva revisionsuppdraget är oberoende
och skall utföras självständigt, utkräver fullmäktige revisorernas ansvar.
Både för den sittande politiska majoriteten och för oppositionen ställer
uppdraget som revisor därför särskilt höga krav på personlig integritet. Snöda
partiintressen måste få vika för en autonom granskning i allmänhetens tjänst,
om inte trovärdigheten skall gå förlorad. Revisorernas opartiska ställning och
politiska mod är av stor betydelse för medborgarnas tilltro till rättssäkerheten
och demokrati. Allmänt sett måste också de förtroendevalda revisorernas
status höjas. Att undvika att revisionen partipolitiseras framstår det
sammanhanget som angeläget. Ett steg i den riktningen, som flera tagit, är att
inte rekrytera personer bland fullmäktigeledamöterna men gärna personer
med goda erfarenheter av kommunal verksamhet."

Uppdraget som förtroendevald revisor är en av grundpelarna i med-
borgarförtroendet för offentlig verksamhet. Därför måste det garanteras att
samtliga förtroendevalda revisorer kan uppträda som självständiga och fria
revisorer och granska den verksamhet som bedrivs i kommunala/landstings-
kommunala nämnder och styrelser.

De förtroendevalda revisorerna ska därför inte enligt vår mening hämtas
bland ledamöter i kommunfullmäktige/landstingsfullmäktige. Revisorerna
ska vara personer som i alla lägen kan uppträda självständigt och fria från
vad kommunalråd, landstingsråd och andra ledande företrädare önskar. Detta
krav bör inarbetas i lagtexten.

Av en enkätundersökning som utfördes under våren 1997 bland landets
landsting och större kommuner framgår att cirka hälften av de tillfrågade valt
att låta ordförandeskapet i revisionen innehas av oppositionen. För att
markera att revisorerna är oberoende och alltså inte knutna till den politiska
majoriteten förordar vi en ordning som normalt innebär att ordföranden i
revisionen utses från oppositionen. Det bör klart framgå av förarbetena till
lagstiftningen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av kommunallagen att
valbarheten som revisor eller revisorsersättare inskränks så att
fullmäktigeledamöter och ersättare för dessa ej är valbara,

2. att riksdagen beslutar att den kommunala revisionen normalt skall ledas
av oppositionen.

Stockholm den 25 mars 1999

Ingvar Svensson (kd)

Kjell Eldensjö (kd)

Maria Larsson (kd)

Ragnwi Marcelind (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Björn von der Esch (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)