med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision

Motion 1998/99:K21 av Per Unckel m.fl. (m)

Allmänt

I propositionen följer regeringen i huvudsak den
parlamentariska Kommunrevisionsutredningens förslag (In
1997:10), som även Moderaterna stod bakom. Detta innebär
att vi kan instämma i flertalet av de förslag till stärkt
kommunal revision som regeringen nu föreslår.

I enlighet med utredningens direktiv (dir. 1997:56) var utredningsarbetet
begränsat till att avse en förstärkning av nuvarande ordning med förtro-
endevalda revisorer som ansvariga för revisionen. I linje härmed lämnade
utredningen förslag i syfte att ge förtroendevalda revisorer verktyg för att
kunna genomföra sitt uppdrag på ett effektivt och självständigt sätt. Dessa
föreslag innebar bl.a. att de förtroendevalda revisorerna skulle få en påtagligt
ökad initiativrätt och att revisorerna skulle biträdas av sakkunniga. Den
formella lagregeln att de sakkunnigas rapporter skall bifogas de förtro-
endevalda revisorernas berättelse är ytterligare en förstärkning som härrör
från utredningen och som biträds av oss.

Försöksverksamhet behövs
med helt oberoende
kommunal revision

Riksrevisionsverket har i remissomgången efterlyst en
professionell och helt "oberoende" revision. Som en följd av
utredningens begränsande direktiv blev emellertid några
andra modeller för kommunal revision föremål för
utredningens prövning. Självfallet är det svårt att uttala sig
om en oberoende revisions för- respektive nackdelar i
förhållande till propositionens förslag utan att en sådan
ordning först har prövats i praktiken i ett antal kommuner.
Enligt vår uppfattning finns det dock skäl att inom ramen för
kommunal självstyrelse införa en möjlighet för en kommun
eller ett landsting att välja en ordning med enbart
professionell revision. Ett förslag om att införa en sådan
generell möjlighet i kommunallagen bör enligt vår mening
föregås av en försöksverksamhet med några kommuner som
önskar pröva denna modell.

Vi föreslår därför att riksdagen uppdrar åt regeringen att återkomma med
förslag som möjliggör en försöksverksamhet med denna inriktning.

Ordförande i revisionen
skall hämtas från
minoriteten

Utredningen förordade att ordförande i revisionen skulle
utses från minoriteten (se utredningens förslag s. 60 jämfört
med prop. s. 37). Även om denna fråga rent faktiskt kan
tyckas vara av mindre betydelse eftersom samtliga revisorer
kan agera självständigt så beklagar vi att regeringen i
propositionen har frångått utredningens rekommendation.

I praktiken är frågan av stor betydelse då ordförande i revisionskollegiet
brukar arvoderas särskilt och ha en speciell uppgift att leda och planlägga
revisorernas arbete. Sett mot denna bakgrund ger det revisionen en mer
oberoende ställning om ordförande regelmässigt nomineras av den politiska
minoriteten. Denna fråga hanteras idag högst olika i olika kommuner, ofta
med direkt hänvisning till att ingen vägledande rekommendation gjorts från
auktoritativt håll. Riksdagen bör därför uttala sig för den princip utredningen
förordat.

Förtroendevald revisor - ej
"lekmannarevisor"

Med hänvisning till den motivering som anges i en motion
av Lennart Hedquist (m) och Ola Rask (s) biträder vi
yrkandet att benämningen på de förtroendevalda som väljs
att utföra en allmän granskning enligt aktiebolagslagen skall
vara förtroendevald revisor och inte "lekmannarevisor".

Det behövs en mer
genomgripande lagstiftning
om de kommunala bolagen

Såväl i utredningen som i propositionen behandlas frågor
som rör samordnad revision mellan kommunen och
landstinget samt dess företag. Vi kan i stort tillstyrka den
ordning som där föreslås utifrån de förhållanden som gäller
idag. Som uttalats i det särskilda yttrandet (m, kd, fp) i
utredningen väcker emellertid behovet av dessa förslag ånyo
frågan om varför kommunala företag finns och om de i så
fall skall inrymmas inom aktiebolagslagens bestämmelser.

I yttrandet anges bl. a.:

"I första hand bör lagstiftningen, inklusive skatteregler,
utformas så att förvaltningsformen ånyo bli det helt
dominerande sättet att bedriva kommunal verksamhet."

"Om så inte sker bör i andra hand aktiebolagslagen, som i
grunden är utformad för privaträttslig verksamhet, inte gälla
för kommunala företag. I stället bör - om behov av
kommunala företag verkligen anses föreligga - en särskild
bolagsform för kommunala företag inrättas och lag för dessa
stiftas på sätt som skett i bl. a. Tyskland. En sådan lag kan
helt anpassas till under vilka förhållanden kommunal
verksamhet skall bedrivas. Med en sådan lag behövs inte en
mängd specialtillägg av den typ som nu ideligen måste
tillföras dagens kommunallag och aktiebolagslag - tillägg
och specialbestämmelser - som likväl ofta inte visar sig vara
täckande för det man vill uppnå."

Mot den bakgrund som tecknas i yttrandet föreslår vi ett tillkännagivande
till regeringen att efter sedvanlig utredning lägga fram ett förslag med den
inriktning som anges i det ovan anförda yttrandet till utredningen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en försöksverksamhet med
oberoende kommunal revision i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ordförande i revisionen bör hämtas från minoriteten,

3. att riksdagen beslutar att benämningen på de förtroendevalda som väljs
att utföra en allmän granskning enligt aktiebolagslagen skall vara
förtroendevald revisor och inte lekmannarevisor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en särskild lag om kommunala företag.

Stockholm den 25 mars 1999

Per Unckel (m)

Jerry Martinger (m)

Inger René (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Per-Samuel Nisser (m)

Karin Enström (m)

Carl-Erik Skårman (m)

Ola Karlsson (m)

Anders Björck (m)