med anledning av prop. 1993/94:78 Frågor om offentlig upphandling

Motion 1993/94:Fi14 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (c)

Innebär denna lag obligatoriska anbudstävlingar?

I PM om Anbudsupphandling vid offentlig produktion
(Ds 1992:121) lämnades förslag om obligatoriska
anbudstävlingar och om möjlighet att pröva otillbörliga
upphandlingsförfaranden. Denna PM fick kraftig kritik av
remissinstanserna (Ds 1993:40). Den ena delen av
promemorian har tagits upp i prop. 1993/94:35 om
otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.

I proposition 1993/94:78, som denna motion handlar om,
tar man fasta på den andra delen av denna PM, nämligen
lagreglering av den offentliga upphandlingen. Regeringen
föreslår att lag om offentlig upphandling (LOU) ska
tillämpas också vid upphandling av varor och tjänster under
det tröskelvärde som gäller i EES-avtalet.

Innebär lagförslaget att staten, landstingen,
kommunerna och Svenska Kyrkan måste upphandla alla
tjänster i konkurrens, utom vissa uppräknade tjänster?
Skulle man inte längre ha oinskränkt rätt att driva
verksamhet i egen regi? Måste man först pröva om någon
annan kunde utföra tjänsterna på ett sätt som är mer
ekonomiskt fördelaktigt med ''-- -- -- hänsyn till samtliga
omständigheter såsom pris, driftkostnader, miljöpåverkan
m.m. -- -- --'' (prop. sid 11, kap 6, § 12)?

Det är viktigt att riksdagen klargör statens, landstingens,
kommunernas och Svenska Kyrkans rätt att driva
verksamhet i egen regi.

Längre detaljreglering än EG kräver

S k B-tjänster omfattar alla arbeten som rör kultur,
undervisning, hälso- och sjukvård, sociala verksamheter
såsom daghem och ålderdomshem, transporter etc. Detta är
alltså en betydande del av den offentliga sektorns
tjänsteupphandling.

B-tjänsterna behöver inte upphandlas genom reglerad
anbudsinfordran i EG och således inte heller på grund av
EES-avtalet, som nuvarande LOU handlar om. ''I
praktiken innebär LOU att B-tjänster i så gott som samtliga
moment under en upphandling inte regleras'' (prop sid 17
f). Propositionen föreslår nu att alla dessa tjänster, både
under och över EES-avtalets tröskelvärde, ska omfattas av
LOU och upphandlas i konkurrens. Regeringen vill här gå
längre än EG i detaljstyrning, vilket verkar omotiverat.

Den kommunala självstyrelsen

Stockholms landsting ifrågasätter lagen. ''Ytterligare
reglering av kommuners och landstings verksamhet bör
göras med synnerlig restriktivitet'' (prop s 16).

Motivet för att föra in all offentlig upphandling i LOU
är, enligt propositionen, att den offentliga upphandlingen
inte ska regleras i flera olika regelverk. Detta är inget
bärande skäl. Det är rimligt att upphandling över en viss
summa regleras annorlunda.

Länge gällde olika lagar för kommunernas och statens
upphandling, utan problem. Statens upphandling
lagreglerades i upphandlingsförordningen, UF.
Kommunallagen gällde för kommunerna. Kommunerna
valde frivilligt att rätta sina kommunala
upphandlingsreglementen efter UF, efter
Kommunförbundets förslag.

Varje kommunfullmäktige har emellertid fortfarande
full rätt att, inom kommunallagens ram, självständigt
besluta om vilka regler som ska gälla för kommunens
upphandling under EES-avtalets tröskelvärde. Denna rätt
bör bibehållas. Det är denna frihet som proposition
1993/94:78 vill avskaffa. Detta innebär ett allvarligt ingrepp
i den kommunala självstyrelsen.

Nu är en ekokommun t ex fri att ändra sitt
upphandlingsreglemente så att det blir lättare att lokalt
förverkliga kretsloppssamhället, utveckla bygden och
stärka sammanhållningen och sysselsättningen. Man kan t
ex vilja skriva 10-åriga kontrakt med lokala företag och
jordbrukare och entreprenörer för att i samarbete hjälpa
varandra att gå över till en kommunal ''ämnes-omsättning''
som är genomtänkt ur ekologisk och social synpunkt, lokala
AGENDA 21 enligt FNs Rio-konferens 1992 om miljö och
utveckling. Av rent pedagogiska skäl kan en kommun vilja
beställa skolmaten från lokala ekologiska odlare. Under en
lågkonjunktur kan man vilja lägga beställningar hos en
lokal byggentreprenör för att rädda jobben.

Det är självklart viktigt att kommunens invånare har
insyn i hur upphandlingen sköts. Offentlighetsprincipen är
härvid centralt viktig. Med nu gällande kommunallag har
också medborgarna rätt att överklaga kommunala beslut
som de anser strider mot kommunallagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att offentlig verksamhet i egen
regi är tillåten utan anbudsprövning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om detaljreglering av B-tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas rätt att själva
besluta om reglerna för sin upphandling.

Stockholm den 18 november 1993

Birgitta Hambraeus (c)

Pär Granstedt (c)