med anledning av prop. 1992/93:82 Kapital för nya företag, m.m.

Motion 1992/93:N30 av Kaj Larsson m.fl. (s)

I regeringens proposition ges förslag till riktlinjer för och
organisation av företagsetableringar och utvecklingsprojekt
i unga företag. Denna verksamhet förutsätts drivas med
nuvarande resurser. Propositionen tar också upp frågor
kring Industrifonden, Småföretagsfonden, Företagskapital
och Utvecklingsfonderna.

Över hela landet -- också i Kristianstads län -- är
situationen för små och medelstora företag mycket
besvärlig. Orsakerna till detta är flera: det rådande
konjunkturläget, ett mycket högt ränteläge men också av
krisen för det svenska bankväsendet. Företagen i
Kristianstads län ligger geografiskt sett i EG:s omedelbara
närhet, och redan efter årsskiftet kommer våra företag att
få känna av en betydligt hårdare konkurrens från EG. I vårt
län ligger konkurserna på en mycket hög nivå, och krisen
skördar många små och medelstora företag. Den
ekonomiska krisen och bankernas problem gör att inte
heller solida företag med erkända produkter och med
marknad för dessa kan få riskvilligt kapital i form av
normala rörelse- och investeringskrediter. Möjligheten att
få riskvilligt kapital -- som ägarkapital eller liknande
kapitalformer -- har för dessa mindre företag sedan länge
inte funnits alls. Lånen sägs upp för mängder av företag, och
utgången blir därmed given. För de små och medelstora
företagen har därmed möjligheterna att få krediter varit
begränsade, men en väg har i det läget kunnat vara
Utvecklingsfonderna. Många fonder har också under
senaste halvåret ökat sin kreditverksamhet med upp till 50 %
jämfört med motsvarande period under förra året --
även om fondernas utlåningskapacitet ändå varit
begränsad.

I regeringens proposition föreslås att nuvarande
Industrifonden med ett kapital om 1.200 miljoner kronor
slås samman med Småföretagarfonden/ Företagskapital
med ungefär motsvarande medel bakom sig till en ny statlig
stiftelse Industri- och nyföretagarfonden. Denna fond
förvaltar 2,4 miljarder
kronor. Den nya fonden föreslås fatta beslut
centralt i de enskilda finansierings- och låneärendena. De
nuvarande Utvecklingsfonderna föreslås bistå den centrala
fonden. En viss delegering av beslut kan läggas ut till ett
eller flera nyinrättade filialkontor med egna
beslutsmöjligheter. Vi delar i huvudsak propositionens
förslag och inriktning beträffande nyföretagarlånen samt att
Industrifondens verksamhet behålls dock med ökad
inriktning mot mindre företag. Vi delar också det sätt som
föreslås att skapa den nya stiftelsefonden Industri- och
nyföretagarfonden.

Det finns två punkter i propositionen som vi vänder oss
mot.

Propositionen är ensidigt inriktad mot nyföretagande.
Det är i verkligheten mycket svårt att dra en gräns mellan
nyföretagande och befintliga företag. Effekterna av statliga
låneinsatser för befintliga företag är ofta större. De insatser,
som samhället gör för de svenska företagen måste ge största
möjliga effekt. Erfarenheten visar, att den största avsedda
effekten av samhällets insatser i näringslivet faktiskt har
skett i befintliga företag. Utvecklingsfondernas verksamhet
under uppemot 15 år kan klart dokumentera detta. De
insatser, som i framtiden skall göras för de svenska
företagen måste därför kunna sättas in i såväl befintliga som
nystartade företag.

Propositionen föreslår vidare att dels skall den statliga
fonden ha beslutsrätt i de enskilda engagemangen, dels kan
nya filialer inrättas för fonden. Detta förslag avvisar vi
bestämt. Behovet är -- i stället för en centralt dirigerad
stiftelse, som skall fatta beslut i enskilda ärenden -- en
marknadsanpassad och kundnära organisation.
Utvecklingsfonderna kan, med sin mycket nära kontakt
med företagen i sina respektive områden, utgöra denna
marknadsnära organisation. Utvecklingsfonderna bör
därför i stället för en central stiftelse få dragningsrätt och
kommissionärsroll för att kunna driva en
finansieringsverksamhet -- mot såväl befintliga små och
medelstora företag som nystartade företag för Industri- och
nyföretagarfondens räkning.

Det är Utvecklingsfonderna, som i dag har den nära
kontakten med företagen, och det är Utvecklingsfonderna,
som kan erbjuda de mindre företagen all den
specialkunskap de behöver. Utvecklingsfonderna erbjuder,
etablerade över hela landet, specialistfunktioner med
mycket hög kompetens åt företag, som själva inte har
resurserna eller har råd med dem fullt ut, genom sina över
300 välutbildade och engagerade konsulter. De kan ge
företagen det stöd och de råd, som i dag mera än någonsin
krävs för att de skall kunna överleva i en mycket kärv tid,
och när vi snabbt ser den europeiska gemenskapen närma
sig med allt vad det innebär från möjligheter till svårigheter.
I Kristianstads län kommer företagen snabbt -- kanske
snabbare än i övriga landet -- att få känna av effekterna av
gränsöppningen i Europa.

Med hänsyn till dagens besvärliga kreditläge har
Utvecklingsfonderna också en mycket viktig roll att spela
för de mindre företagen för deras finansiering. Därför är det
utomordentligt viktigt, att inte Utvecklingsfondernas
regionala struktur eller deras närhet till företagen förändras
eller begränsas.

Förslaget att utreda Utvecklingsfondernas framtida roll
välkomnas. Utvecklingsfondernas betydelse för svenskt
näringsliv ökar: Därför är det mycket viktigt, att fondernas
roll i stället utvidgas -- och dessutom integreras med andra
insatser.

Småföretagen söker sig mot Europa. Regionerna får en
allt större betydelse också internationellt. För småföretagen
betyder det att de behöver allt stöd de kan få.
Utvecklingsfonderna är kompetenscentra dit de mindre
företagen kan söka sig inför det nya öppna Europa --
exempel på det är de i dag omkring 400 konsekvensanalyser,
som Utvecklingsfonderna har gjort åt företagen inför EG.
Därför är det nödvändigt, att Utvecklingsfonderna i
avvaktan på den parlamentariska utredningen om fonderna
vid sidan av sin nuvarande roll ges utökade funktioner inom
ramen för avtalet mellan staten och landstingen. Och detta
gäller särskilt frågorna kring finansieringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel om 2,4 miljarder
kronor, som ställts till Industri- och nyföretagarfondens
förfogande, riktas till såväl nya som befintliga, mindre
företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsfondernas utökade
roll angående förmedling av Industri- och
nyföretagarfondens finansieringsverksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsfondernas
dragningsrätt, besluts- och kommissionärsroll beträffande
Industri- och nyföretagarfondens medel.

Stockholm den 19 november 1992

Kaj Larsson (s)

Börje Nilsson (s)

Maja Bäckström (s)

Johnny Ahlqvist (s)