med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt

Motion 1992/93:Ju24 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)

Med tvättning av pengar menas åtgärder som syftar till
att dölja eller omsätta bytet från brottslig verksamhet.
Tvättning av pengar har under senare år blivit ett allt större,
i hög grad internationellt präglat problem. Situationen har
föranlett ett ökande internationellt engagemang i syfte att
uppdaga och beivra penningtvätt.

Finanspolisen

Den svenska riksdagen beslutade under föregående
riksmöte, på socialdemokratiskt initiativ, att inrätta en
finanspolis vid Rikspolisstyrelsen. För denna verksamhet
anslogs 8 miljoner kronor. Finanspolisens huvudsakliga
uppgift skall vara att bedriva spaning för att uppdaga brott
i samband med s.k. tvättning av pengar som utgjort vinning
i brottslig verksamhet.

Internationella konventioner m.m.

Sverige har intagit en aktiv roll i det internationella
arbetet med att komma tillrätta med penningtvätt. Sålunda
deltog Sverige som enda nordiska land i FATF som bestod
av representanter för 15 industriländer och EG-
kommissionen. Aktionsgrupppen har utarbetat en rapport
som utmynnar i 40 rekommendationer med förslag till
åtgärder mot bland annat penningtvätt. Sveriges aktiva
deltagande i detta arbete förpliktigar enligt vår uppfattning
oss till att vidta kraftfulla åtgärder mot penningtvätt.
Sverige har ratificerat Förenta nationernas
narkotikabrottskonvention, som ställer krav på
kriminalisering av penningtvätt när det gäller inkomster
från narkotikabrottslighet. Bestämmelserna om häleri i
brottsbalken har anpassats för att tillgodose konventionens
krav.

Inom Europarådet har utarbetats en konvention om
förverkande och i denna behandlas också vissa åtgärder för
att förhindra penningtvätt. Konventionen tar bl.a. sikte på
att öka möjligheterna att förverka vinster från brottslig
verksamhet. Sverige har undertecknat konventionen men
ännu inte ratificerat den. Det är vår uppfattning att
regeringen snarast bör förelägga riksdagen förslag till
författningsändringar med anledning av konventionen och
att Sverige ratificerar densamma.

EG har antagit direktiv om åtgärder för att förhindra att
det finansiella systemet används för tvättning av pengar.
Direktiven som ingår i EES-avtalet är minimiregler, vilket
innebär att varje enskilt land kan fastställa strängare regler.

Utvidgat tillämpningsområde

Regeringens proposition bygger på EG-direktiven.
Enligt vår uppfattning är det inte tillräckligt med endast
dessa minimiregler. Lagstiftning bör ha en mer offensiv
inriktning. I remissbehandlingen av den promemoria som
låg till grund för propositionen framförde såväl
Finansinspektionen, Riksbanken som Rikspolisstyrelsen en
rad krav på skärpningar i förhållande till regeringens förslag
som inte beaktats i propositionen.

Rikspolisstyrelsen har uppfattningen att det finansiella
systemet i Sverige redan i dag används för penningtvätt. De
tecken som finns på att Sverige kan utvecklas till ett
transitland för narkotika inger också allvarliga farhågor för
att försök till penningtvätt kan komma att bedrivas i stor
omfattning i vårt land. Också annan grov kriminalitet kan
generera sådan verksamhet.

Lagstiftningens tillämpningsområde bör mot denna
bakgrund utvidgas i förhållande till propositionens förslag.
Lagen bör inte bara avse banker och andra finansiella
institut utan även växlingskontor, totalisatorspel, konst och
guldhandel samt annan hantering där en större mängd
pengar regelmässigt omsätts. I likhet med
Finansinspektionen anser vi att även postens verksamhet
bör omfattas av lagen.

Tullen

Från socialdemokratisk sida har vi tidigare (motion
Sk622 vid årets riksmöte) framhållit att också Tullverket
borde åläggas en skyldighet att rapportera misstanke om
penningtvätt. I samband med kontroll och revision hos
företag enligt tullagen har Tullen goda möjligheter att
upptäcka förhållanden som kan föranleda misstanke om
penningtvätt. Av en rapport från en arbetsgrupp inom G 7
framgår också att en mycket vanlig metod att tvätta pengar
är att under- eller överfakturera vid import eller export av
varor.

I Sverige har Tullverket, till skillnad mot andra länder,
inte befogenheter inom detta område vilket också
konstaterades av G 7:s arbetsgrupp. Den svenska
Generaltullstyrelsen har föreslagit att en befogenhet införs
som innebär att tullen skall rapportera misstankar om
penningtvätt. Även EG-direktiven framhåller att en sådan
utvidgning av bestämmelserna är angelägen.

Skattebrott

När det gäller skattebrottsligheten anser regeringen att
''det skulle föra för långt att låta lagen vara direkt tillämplig
på sådan brottslighet''. Även om det kan vara svårt för en
bank att ha någon uppfattning om ett fullbordat skattebrott
föreligger när transaktionen görs, bör frågan om hur
penningtvätt i samband med skattebrott skall kunna
förhindras bli föremål för vidare utredning.

Straffansvar

I propositionen föreslås inget straffansvar för den som
bryter mot lagens bestämmelser. Det är enligt vår
uppfattning nödvändigt med långtgående straffsanktioner
för att förhindra att den svenska finansmarknaden används
för tvättning av pengar. Det har också förutsatts i EG-
direktiven. Straffansvar bör således införas och kombineras
med möjligheter att använda företagsbot för banker och
andra inrättningar som genomför transaktioner i strid med
lagens bestämmelser.

Ökat rådrum

En fråga som uppmärksammats under senare tid är att
möjligheter saknas att ''frysa'' pengar i avvaktan på beslut
om förverkande. En sådan bestämmelse skulle ge ökat
rådrum för att undersöka ovanliga och suspekta
transaktioner som banker och andra finansinstitut anmäler.
I flera andra länder finns sådana möjligheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
författningsändringar med anledning av Europarådets
konvention om förverkande m.m. som ovan anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvidgning av
tillämpningsområdet för lagen om åtgärder mot
penningtvätt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder
i syfte att förhindra penningtvätt i samband med
skattebrottslighet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om straffsanktioner och företagsbot,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter att tillfälligt frysa
pengar i avvaktan på beslut om förverkande.

Stockholm den 16 april 1993

Lars-Erik Lövdén (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Birthe Sörestedt (s)

Nils Nordh (s)

Göran Magnusson (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Kent Carlsson (s)

Alf Eriksson (s)