med anledning av prop. 1990/91:69 Arbetslivsforskningens organisation m.m.

Motion 1990/91:A15 av Elver Jonsson m.fl. (fp)

Arbetslivsforskningen

I propositionen görs en distinktion mellan
grundforskning och tillämpad forskning. Hos den senare
styrs valet av forskningsuppgift enligt propositionen av
samhällsrelevansen. En stor del av arbetslivsforskningen,
däribland arbetslivscentrum (ALC), är organiserad på
sådant sätt att inflytandet från olika samhällsaktörer över
forskningen markeras. I propositionen påtalas också att ett
av motiven bakom ALC:s tillkomst var att genomföra
forskningsinsatser ''utifrån de fackliga organisationernas
perspektiv''.

Enligt vår mening är det emellertid omöjligt att dra en
skarp gräns mellan grundforskning och tillämpad forskning.
Särskilt gäller detta samhällsvetenskaperna, där snart sagt
all god forskning medför ''grundforskningsinsatser'' i form
av begreppsanalys och begreppsutveckling, utarbetande
och förfining av mätmetoder och teoriutveckling.

Detta gäller kanske särskilt när man närmar sig frågor
om demokrati, makt och inflytande, vilka ingår i flera av
ALC:s programområden. Den nyligen publicerade
maktutredningen visar hur snabbt man kommer in på mer
fundamentala, ibland fackfilosofiska, frågor när spörsmål
om makt och inflytande skall utrönas.

Enligt vår mening bör en stor del av de problem som
bl.a. propositionen beskriver sökas i att
arbetslivsforskningen tenderat att komma vid sidan av
annan akademisk forskning. I och med att man valt
modellen med partsstyrd sektorsforskning i ett särskilt
institut har kontakten mellan arbetslivsforskningen och
övrig akademisk forskning visat sig vara bristfällig.

En medvetenhet har också funnits om detta, vilket bl.a.
visat sig i att Arbetsmiljöfonden i ökad utsträckning kommit
att uppmärksamma behovet av långsiktiga satsningar på
kompetens- och kunskapsutveckling vid våra högskolor och
i utredningar om ALC:s verksamhet som förespråkat ett
utvidgat samarbete med universiteten.

Mot denna bakgrund kan vi stödja propositionens
allmänna inriktning, som innebär att arbetslivsforskningen
skall samordnas och ges ökad vetenskaplig förankring.
Detta föreslås ske bl.a. genom att Arbetsmiljöfonden
tillförs ett vetenskapligt råd.

Regeringen föreslår också att ALC omorganiseras till ett
renodlat forskningsinstitut. På ett sätt är det positivt att
ALC:s verksamhet framöver skall koncentreras till
forskningsuppgifter, och att det omdimensioneras för denna
uppgift. Emellertid vill vi, mot bakgrund av ovanstående
resonemang, förorda att ALC inordnas i universitet eller
högskola.

De remissinstanser som ställt sig positiva till en sådan
åtgärd har framfört olika förslag för hur detta skulle gå till
mer i detalj. För vår del vill vi understryka vikten av att en
integration ALC -- universitet/högskola genomförs på
sådant sätt, att ett nära samband skapas mellan
arbetslivsforskningen och verksamheten vid
universitetets/högskolans institutioner och fakulteter. Vi
vill betona vikten av att den kvinnoforskning som nu
bedrivs inom ramen för ALC också integreras med
universitet och högskola.

MBL-medlen

Sedan 1976/77 har arbetsmiljöfonden anslagit pengar till
de sk MBL-medlen som används till information och
utbildning om MBL och därmed sammanhängande avtal.
Dessa medel utgör 13 % av de medel som årligen inflyter till
arbetsmiljöfonden från arbetarskyddsavgiften.
Arbetsmiljöfonden delar ut pengarna till arbetsmarknadens
parter. Högst 1/8 går till arbetsgivarsidan, resten går till
arbetstagarsidan.

Anslagen till MBL-medel uppgick budgetåret 76/77 till
42 miljoner kronor och budgetåret 90/91 till 248 miljoner
kronor. Detta innebär att anslaget i reala termer har drygt
tredubblats. Arbetsmiljöfonden har beräknat att
medlen för 1991/92 skall uppgå till 262 milj.kr.

Regeringen menar att medlen tappat sin ursprungliga
mening och föreslår att dessas användningsområde därför
bör utvidgas. Vi delar uppfattningen att MBL-medlen i dag
förlorat sin ursprungliga roll. Men vi avvisar regeringens
förslag till förändrad användning. Lagstiftningen har funnits
i snart 15 år. De flesta medbestämmandeavtal tillkom
ganska snart efter lagens ikraftträdande. Rimligtvis borde
det åligga parterna på arbetsmarknaden att med egna medel
utbilda sina medlemmar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående
omorganisation av arbetslivscentrum,

2. att riksdagen beslutar inordna arbetslivscentrum i
universitet/ högskolor i enlighet med vad i motionen
anförts,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag angående de
s.k MBL-medlen,

4. att riksdagen beslutar att arbetsmiljöfondens
finansiering av information kring medbestämmandelagen
skall upphöra och medlen i stället tillföras statsbudgeten i
enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1991

Elver Jonsson (fp)

Charlotte Branting (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

Sigge Godin (fp)