med anledning av prop. 1989/90:74 om ny taxeringslag m.m.

Motion 1989/90:Sk46 av Kjell Johansson m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk46

av Kjell Johansson m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:74 om ny
taxeringslag m.m.

Sammanfattning

Folkpartiet ställer sig bakom huvuddragen i den omläggning av skatteorganisationen
och taxeringsförfarandet som föreslås i propositionen. I några delfrågor
har vi dock en annan uppfattning än regeringen.

Propositionen medför ingen förbättring av rättssäkerheten inom skatteområdet,
annat än på några smärre punkter. Vi vidhåller därför de krav om
ökad rättssäkerhet som vi senast framfört under allmänna motionstiden.

Inledning

Den nu aktuella propositionen bygger på ett principbeslut som fattades av
riksdagen på hösten 1986. Folkpartiet ställde sig då, tillsammans med övriga
partier, i huvudsak bakom det förslag som regeringen presenterade, även om
vi reserverade oss på en del punkter.

Förslaget innebär en omläggning av skattereglerna syftande till en förenkling
och effektivisering av skatteorganisationen och taxeringväsendet. Tonvikten
i förändringen har lagts på att merparten av skattebesluten skall
kunna klaras av inom skattemyndigheten. Idag går många ärenden vidare till
förvaltningsdomstol. Vi anser dock att regeringen i sin ambition att decentralisera
skatteprocessen går för långt och ytterligare försvagar rättssäkerheten
när den nu bl.a. föreslår, att eftertaxering och beslut om skattetillägg
skall belutas av skattemyndigheten som första instans. Detta är särskilt anmärkningsvärt,
eftersom propositionen också föreslår att möjligheten att eftertaxera
utvidgas.

Regeringen har inte heller tagit tillfället i akt att förstärka rättssäkerheten
på de punkter där vi och andra partier under lång tid påpekat att denna är
otillfredsställande, såsom reglerna för betalningssäkring, taxeringskontroller,
generalklausulen, förutsättningarna för eftertaxering och skattetillägg.
Statens kontrollintresse får inte prioriteras så högt att enskildas och företags
integritet åsidosätts.

Instansordningen för eftertaxering m.m.

Propositionen anger att skattemyndigheten som första instans skall få fatta
belut om eftertaxering. Därutöver föreslås att vissa andra skattebeslut, så

som beslut om ersättningsskatt, dödsbos befrielse från skatt, obehöriga Mot. 1989/90
vinstöverföringar m.m. skall flyttas från länsrätt till skattemyndighet. Sk46

Vi vänder oss mot denna ändring vad gäller eftertaxering och beslut i ärenden
om obehöriga vinstöverföringar.

Skattemyndighetens föreslagna befogenhet att besluta om eftertaxering
innebär att myndigheten inte bara får ompröva ett tidigare fattat preliminärt
beslut utan ges en fullständig rätt att överpröva sitt en gång tidigare slutbehandlade
taxeringsärende. Detta strider enligt vår mening mot den i svenskt
rättsväsende grundläggande principen att en domstol eller myndighet inte
skall kunna döma eller besluta i ett ärende eller mål som myndigheten tidigare
tagit befattning med. Tanken är ju att den som en gång tidigare har bedömt
en sak inte förutsättningslöst kan ompröva ärendet. Medvetet eller
omedvetet påverkas beslutsfattaren av sin tidigare inställning. Vi menar att
den föreslagna ordningen innebär en försämring av den enskildes rätt till en
förutsättningslös prövning av sitt ärende.

Invändningen kan då göras att den enskilde alltid kan överklaga till länsrätt
för att få saken prövad på nytt. Men då är inget vunnet på regeringens
omläggning. Tvärtom har den skattskyldige förlorat en massa tid, kraft och
sannolikt pengar på att tillvarata sin rätt gentemot skattemyndigheten.

Vår invändning mot att skattemyndigheten som första instans skall få besluta
i ärenden om obehöriga vinstöverföringar enligt 43 § 1 mom. KL delar
vi med vissa remissinstanser. Dessa frågor är av så komplicerad natur att de
endast bör avgöras av domstol. Vidare är det angeläget att en så enhetlig
rättstillämpning som möjligt erhålls på detta område. Denna typ av beslut
bör därför även fortsättningsvis behandlas av länsrätt som första instans.

Beslutsbehörigheten för taxeringsrevision

Enligt propositionen skall beslut om revision fattas av skattemyndigheten eller
RSV. Beslut om tredjemansrevision skall dock fattas av RSV eller efter
verkets delegation av skattemyndighet.

Vi har i andra sammanhang vänt oss mot de nuvarande reglerna för taxeringskontroller
enligt 56 § 1 mom. i GTL. Reglerna uppfyller enligt vår mening
inte elementära rättssäkerhetskrav. Tredjemansrevision är en så ingripande
åtgärd att beslut om sådan endast skall få fattas av RSV. Den föreslagna
delegationsrätten bör enligt vår mening inte tillåtas.

Utvidgning av området för eftertaxering

Eftertaxeringsreglerna förs i huvudsak oförändrade över till den nya taxeringslagen.
Regeringen föreslår dock att eftertaxeringsbegreppet utvidgas
till att även omfatta länsskattemyndighetens extraordinära besvärsrätt vid
misstagstaxering och tillfällen när taxeringen blivit oriktig på grund av felaktig
kontrolluppgift.

Vi anser att det är oacceptabelt från rättssäkerhetssynpunkt att området
för vilka taxeringar som kan rivas upp nu utvidgas. Osäkerheten för den enskilde
hur dennes ekonomi kommer att te sig i framtiden ökar härmed. Detta
är särskilt anmärkningsvärt eftersom eftertaxeringen inte längre kommer att

11

Mot. 1989/90
Sk46

Tiden för omprövning

Regeringen föreslår att skattemyndigheten skall ha rått att ompröva en
skattskyldigs taxeringsförhållande till dennes nackdel inom ett år efter utgången
av taxeringsåret. Denna rätt innebär att den skattskyldige under två
år kommer att sväva i ovisshet om vad hans slutgiltiga taxeringsbeslut blir till
skillnad från den knappt ettåriga period som gäller nu. Från rättssäkerhetssynpunkt
är det oacceptabelt att den definitiva taxeringsperioden mer än fördubblas.

Enligt vår mening bör skattemyndighetens omprövningsrätt till nackdel
för den skattskyldige endast gälla under den ordinarie taxeringsperioden,
dvs före utgången av november taxeringsåret.

Skattetillägg

Regeringen föreslår inga ändringar av de materiella reglerna för skattetilllägg.
Sådana aviseras till senare i år. I vår kommittémotion under allmänna
motionstiden om skatter och rättssäkerhet efterlyste vi förbättringar av dessa
regler. Vi menade att skattetilläggsreglerna måste utformas så att de uppfattas
som rättvisa av allmänheten och att de ges en flexibel tillämpning. Vi förutsätter
att de kommande förslagen ges denna innebörd.

Det allmännas processföring

Enligt propositionen skall skattemyndigheten föra det allmännas talan i länsrätt
och kammarrätt. I regeringsrätten föreslås att RSV för det allmännas
talan, varvid verket kan företrädas av någon tjänsteman vid skattemyndigheten.

Redan när princippropositionen behandlades 1986 föreslog vi att det allmännas
processföring borde skötas av ett fristående allmänt ombud. Detta
ombud skulle ha en, gentemot myndigheten, självständig och oberoende
ställning. Vi vidhåller denna uppfattning. Det är en grundläggande princip i
svensk processföring att den domstol eller myndighet vars beslut omprövas
inte bör uppträda som part i högre instans när saken prövas på nytt. Precis
som vi anfört ovan i samband med skattemyndighetens föreslagna befogenhet
att besluta om eftertaxering, är det omöjligt även i en överprövningssituation
att inte vara präglad av en tidigare befattning med saken. Eftersom
skattemyndigheten vid grundbeslutet redan har intagit en ståndpunkt måste
det, ur den skattskyldiges synvinkel, kännas som om det allmännas talan redan
på förhand är bestämd. Av denna anledning är vi också emot att RSV
skall kunna låta sig företrädas av tjänsteman vid skattemyndigheten.

beslutas av en domstol som första instans (som förutsätts göra en mer kvalificerad
bedömning) utan av skattemyndigheten.

Vi menar att de aktuella bestämmelserna även fortsättningsvis skall regleras
pä nuvarande sätt.

12

Rättssäkerheten i skatteprocessen

Som framgår ovan har vi under lång tid och senast under allmänna motionstiden
i januari i år kritiserat den bristande rättssäkerheten på skatteområdet.
Vi lade då också fram en mängd förslag i rättssäkerhetsstärkande riktning.

1 den nu föreliggande propositionen underlåter emellertid regeringen i
stort sett att tillgodose de krav på stärkt rättssäkerhet som vi och andra länge
begärt. Vår tidigare kritik av alltför integritetskränkande inslag i flera lagar
på skatteområdet gäller alltjämt. Våra krav om ändringar i betalningssäkringslagen,
avskaffande av bevissäkringslagen, skärpning av tillämpningen
av de generella taxeringskontrollerna och generalklausulen m.fl. krav kvarstår
således.

Den omprövningsrätt som nu föreslås har vi accepterat. Sannolikt kommer
denna rätt att göra taxeringsförfarandet smidigare och mindre byråkratiskt
även ur den skattskyldiges synvinkel. Vi vill dock peka på risken för
att tjänstemännen inom skattemyndigheten kan bli mindre noggranna när
grundbeslutet fattas om de vet att de utan något krångel alltid kan ändra sitt
tidigare fattade taxeringsbeslut.

Av denna anledning och på grund av alla andra oförutsedda effekter när
en så här stor förändring genomförs är det angeläget att regeringen noga följer
omläggningens effekter. Om missförhållanden uppdagas är det viktigt att
regeringen snabbt lägger fram förslag till förändringar för att tillgodose rättsäkerheten
inom skatteomådet. Den svenska lagstiftningen på skatteområdet
har utsatts för mycket kritik. Det är riksdagens och regeringens skyldighet
att se till att anledningarna till denna kritik undanröjs, inte utvidgas.

Ekonomiska konsekvenser

Av propositionen framgår att regeringen räknar med att omläggningen inte
medför någon merbelastning på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Omläggningens angivna syfte är en effektivisering av skatteverksamheten.
Därtill kommer att själva skattesystemet starkt kommer att förenklas efter
den planerade skatteomläggningen. Mot denna bakgrund borde antalet tvistiga
mål och ärenden på sikt kraftigt reduceras. Även om skattemyndigheterna
kommer att satsa mer tid och resurser på de komplicerade deklarationerna,
borde en viss besparing kunna göras inom denna del av den offentliga
sektorn. Regeringen bör noga följa kostnadsutvecklingen inom skatteförvaltningen
så att inte onödigt stora resurser förs dit.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att frågor
om eftertaxering skall behandlas av länsrätt som första instans,

2. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att
RSV ej skall ha rätt att delegera beslut om tredjemansrevision till
skattemyndighet,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att s.k. misstagstaxeringar
och oriktiga taxeringar på grund av felaktig kontrolluppgift
skall kunna föranleda eftertaxering.

4. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att om- Mot. 1989/90
prövning av taxeringsförhållande till den skattskyldiges nackdel ej Sk46

skall kunna ske efter utgången av november månad taxeringsåret,

5. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att det
allmännas processföring skall skötas av ett fristående allmänt ombud,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättssäkerheten på skatteområdet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ekonomiska effekterna av omläggningen.

Stockholm den 7 mars 1990

Kjell Johansson (fp)

Leif Olsson (fp) Isa Halvarsson (fp)

Anne Wibble (fp)

14