med anledning av prop. 1989/90:61 om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet

Motion 1989/90:Ub11 av Ylva Johansson m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ubll

av Ylva Johansson m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:61 om
elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet

Vpk har länge drivit frågan om en förbättrad arbetsmiljö i skolorna/högskolorna
och förbättrade möjligheter för eleverna/studenterna att påverka sin
arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen gäller idag elever fr.o.m åk 7, men eleverna
saknar de formella möjligheter att påverka arbetsmiljön som de anställda på
skolan har. Vi välkomnar därför regeringens förslag om elevskyddsombud
som innebär en väsentlig förbättring av de studerandes möjligheter att ta ansvar
för och medverka i arbetsmiljöarbetet. Att arbetsmiljölagen föreslås
gälla även elever i lägre årskurser i grundskolan är likaså en positiv förändring.

Regeringen föreslår att de som genomgår utbildning, fr.o.m åk 7, skall få
utse elevskyddsombud som medverkar i skyddsarbetet. Elevskyddsombuden
skall utses av eleverna och delta som adjungerade i skyddskommitténs
sammanträden. Elevskyddsombuden skall enligt regeringen ha närvaro- och
yttranderätt samt rätt att anteckna avvikande mening till protokollet vid protokollförda
sammanträden i skyddskommittén. Regeringen föreslår dessutom
att arbetsmiljölagen görs tillämplig även för eleverna i grundskolans
åk 1-6.

Som påpekas i propositionen så är det av grundläggande betydelse att
elevskyddsombuden i den dagliga verksamheten kan observera, kanalisera
och hjälpa till med lösning av arbetsmiljöfrågor. Elevskyddsombuden måste
beredas tillfälle att delta i skyddsarbetet i alla väsentliga avseenden, t.ex. att
delta i planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder eller arbetsförhållanden
i övrigt. Elevernas medverkan i skyddsarbetet får alltså inte begränsas
till medverkan i skyddskommittésammanträden och skyddsronder.

De studerandes möjligheter att reellt kunna påverka sin arbetsmiljö och
skolans/högskolans arbetsmiljöarbete hänger intimt samman med deras
möjligheter att påverka även andra delar av skolans och högskolans verksamhet.
Inte minst gäller det de studerandes möjligheter att påverka undervisningen.
Enligt vpk är förslaget om elevskyddsombud ett viktigt steg mot
en mer demokratisk skola och högskola. Ett aktivt arbetsmiljöarbete bör
även kunna leda till en ökad miljömedvetenhet som kan påverka undervisningen
positivt i t.ex. yrkesutbildning och laborativa ämnen.

Eftersom verksamheten i skyddskommittéerna till stor del regleras genom
avtal mellan parterna finns det svårigheter att via lagstiftning ge elevskyddsombuden
samma rättigheter som arbetstagarparten har. Detta gäller t.ex.

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr UblO

beslutanderätten i skyddskommittéerna. Detta får dock inte innebära en implicit
definition av arbetsmiljö som en partfråga som främst berör arbetstagare
och arbetsgivare. Eleverna utsätts för arbetsmiljörisker i minst lika hög
grad som anställda.

För att elevskyddsombuden skall uppleva det som meningsfullt att engagera
sig i arbetsmiljöarbetet och för att nå en förbättrad arbetsmiljö för de
studerande är det nödvändigt att elevskyddsombudens förslag och åsikter tas
på allvar. Det kräver en positiv attityd från skyddskommittéernas ledamöter,
men det kräver även att elevskyddsombuden har en lagstadgad rätt att lägga
fram förslag och få dem behandlade i skyddskommittén.

Vi föreslår att elevskyddsombudens förslagsrätt skrivs in i den av regeringen
föreslagna 6 kap. 17§ arbetsmiljölagen genom att följande tillförs som
ett nytt stycke efter det första stycket:

”Elevskyddsombud äger rätt att delta i skyddskommittésammanträde med
yttrande- och förslagsrätt.”

Vi anser att ett aktivt deltagande i arbetsmiljöarbetet förutsätter reella
möjligheter att delta i beslut. Men det är mycket svårt att nå beslutanderätt
för elevskyddsombuden i skyddskommittéerna utan aktiv medverkan från
de avtalsslutande parterna. Vi föreslår inte att elevskyddsombudens möjlighet
att delta i skyddskommitténs beslut regleras i lag. Vi förutsätter att elevskyddsombudens
möjligheter att påverka trots detta blir betydande. Om det
skulle visa sig att elevskyddsombudens åsikter och förslag nonchaleras i
skyddskommittéerna anser vi att frågan om beslutanderätten bör aktualiseras
igen. Vi förslår att systemet med elevskyddsombud utvärderas efter ca
tre år för att bedöma om ytterligare lagstiftning eller andra insatser behövs
för att stärka de studerandes möjligheter att påverka sin arbetsmiljö. I detta
sammanhang måste också frågan om elevskyddsombudens utbildning och
utbildningens längd övervägas. Vi känner oss tveksamma till om den enda
utbildningsdag som regeringen föreslår som riktlinje verkligen är tillräcklig.

När det gäller skyddsombuds stoppningsrätt delar vi regeringens bedömning
att det inte är meningsfullt att skapa någon motsvarande ”rätt” för elevskyddsombuden.
Någon risk att elever/studerande arbetsrättsligt skall dömas
för arbetsvägran föreligger inte. Elevskyddsombuden har naturligtvis
möjlighet att anmäla farlig och ohälsosam arbetsmiljö till yrkesinspektionen
som kan stänga arbetsplatsen. Vi förutsätter att yrkesinspektionen kommer
att behandla elevskyddsombudens anmälningar på samma sätt som anmälningar
från arbetstagarnas skyddsombud.

Elevskyddsombuden måste ges rätt att ta hjälp i sitt arbete av t.ex. centralt
anställda funktionärer inom olika elevorganisationer. Dessa måste ges möjlighet
att besöka t.ex. en skola för att tillsammans med elevskyddsombuden
se på en farlig arbetsplats. Detta är speciellt viktigt i grundskolan och gymnasieskolan
där elevskyddsombuden pga liten erfarenhet kanske har svårare
att själv avgöra om något skall tas upp i skyddskommittén eller ej. Vi föreslår
att detta regleras i arbetsmiljölagen genom följande tillägg före det sista
stycket i den av regeringen föreslagna 6 kap. 18§:

”Elevskyddsombud har rätt att påkalla det biträde från representant för
rikstäckande elevorganisation som behövs för genomförandet av uppdraget.”

Mot. 1989/90

Ubll

4

Sorn rikstäckande elevorganisation bör då räknas t.ex Elevorganisationen Mot. 1989/90

i Sverige, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges folkhögskoleelevers för- Ubll
bund m.fl.

Regeringen föreslår att elevskyddsombuden inte skall ges möjlighet att ta
del av känsliga sekretessbelagda uppgifter bl.a. med hänvisning till att elevskyddsombuden
i grundskola och gymnasieskola ännu är omyndiga. Vi delar
bedömningen att omyndiga ej bör få ta del av sekretessbelagda uppgifter. Vi
anser däremot att det inte finns någon grund för att hindra myndiga elevskyddsombud
att ta del av samma uppgifter som skyddsombuden. Vi föreslår
att de inskränkningar när det gäller hemliga uppgifter som regeringen
föreslår när det gäller elevskyddsombud endast skall gälla dem som är under
18 år.

Vi föreslår följande ändring i 14 kap. 7§ sekretesslagen (1980:100):
i första stycket: ”...företrädare för arbetsorganisation eller till skyddsombud”
ändras till: ”...företrädare för arbetsorganisation, skyddsombud eller
elevskyddsombud som uppnått myndig ålder.”
i tredje stycket: ”...företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud,
ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpasssningsoch
rehabiliteringsverksamhet...” ändras till: ”.. .företrädare för arbetstagarorganisation,
skyddsombud, ledamot av skyddskommitté, elevskyddsombud
som uppnått myndig ålder eller den som deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.
.. ”

Vi föreslår följande ändring i det sista stycket i den av regeringen föreslagna
6 kap. 18§ arbetsmiljölagen:

”Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget
med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt...”
ändras till:

”Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget.
De elevskyddsombud som ej uppnått myndighetsålder äger ej rätt till
information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt...”

Elevskyddsombudens utbildning i arbetsmiljöfrågor är av central betydelse
för att de studerande skall kunna ta sitt ansvar och medverka till en
förbättrad arbetsmiljö i skolor och på universitet/högskolor. Vi anser, liksom
regeringen, att huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden
får den utbildning och ledighet som behövs för uppdraget. Men vi anser
inte att huvudmannen skall kunna avgöra i vilken regi utbildningen skall
ske. Elevskyddsombuden bör själva avgöra detta. Ansvaret för utbildningens
organisation bör åligga elevskyddsombuden och huvudmannen gemensamt.
I flertalet fall är det antagligen lämpligast att en elevorganisation svarar
för utbildningen.

Det är inte realistiskt att utbildningen av elevskyddsombuden skall finansieras
med befintliga anslag. Det får inte finnas någon risk att arbetsmiljöarbetet
konkurrerar med annan angelägen verksamhet. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om hur denna utbildning skall finansieras.

Vi anser att elever inom grundskolans högstadium, gymnasieskolan,
grundvux, komvux och folkhögskolor skall ges möjlighet till extraundervisning
för att ersätta den lektionstid som elevskyddsombud använder för
skyddsarbetet. Inom högskolan är det istället för extraundervisning motive- 5

rat med en arvodering av elevskyddsombuden, som kompensation för ev.
ökad skuldsättning.

De allra flesta av landets högskolestuderande finansierar sina studier med
de statliga studielånen. Varje läsår prövas rätten att erhålla förnyade lån mot
bakgrund av det under året uppnådda studieresultatet. Att ägna sig åt andra
saker än att studera inför tentamen kan således vara dyrbart. Utan arvode
riskerar elevskyddsombuden inom högskolan att rekryteras enbart ur en liten
grupp aktivister. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
om sådan arvodering.

En mycket viktig del av arbetsmiljöarbetet är kontakten och informationen
mellan elevskyddsombuden och de övriga eleverna. Elevskyddsombuden
bör därför av huvudmannen för utbildningen ges möjlighet att få information
från elevskyddsombuden upptryckt och distribuerad till de övriga
eleverna.

På många skolor och andra utbildningsställen kommer det att finnas ett
antal elevskyddsombud som eleverna utsett. Vi anser att det är befogat att
ge eleverna möjlighet att välja ett av ombuden till elevhuvudskyddsombud
för att samordna elevskyddsombudens verksamhet. Vi föreslår att följande
stycke tillförs efter det första stycket i den av regeringen föreslagna 6 kap.
18 § arbetsmiljölagen:

”Finns vid ett arbetsställe fler elevskyddsombud får ett av ombuden utses
som elevhuvudskyddsombud med uppgift att samordna elevskyddsombudens
verksamhet.”

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av arbetsmiljölagen
6 kap. 17§ att följande tillförs som ett nytt stycke efter
det första stycket: ”Elevskyddsombud äger rätt att delta i skyddskommittésammanträde
med yttrande- och förslagsrätt.”,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av de studerandes möjligheter att påverka
arbetsmiljön,

3. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av arbetsmiljölagen
6 kap. 18§ att följande tillförs före det sista stycket:
”Elevskyddsombud har rätt att påkalla det biträde från representant
för rikstäckande elevorganisation som behövs för genomförandet av
uppdraget”,

4. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i sekretesslagen 14 kap. 7§:

att första stycket ändras till ”...företrädare för arbetsorganisation,
skyddsombud eller elevskyddsombud som uppnått myndig ålder”, att
tredje stycket ändras till ”...företrädare för arbetstagarorganisation,
skyddsombud, ledamot av skyddskommitté, elevskyddsombud som

Mot. 1989/90

Ubll

6

uppnått myndig ålder eller den som deltar i anpassnings- och rchabili- Mot. 1989/90
teringsverksamhet...”, Ubll

5. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna arbetsmiljölagen 6
kap. 18§ att:

”Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för
uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål
för tystnadsplikt...” ändras till

”Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för
uppdraget. De elevskyddsombud som ej uppnått myndighetsålder
äger ej rätt till den information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt.”,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevskyddsombudens inflytande över utbildningen
av elevskyddsombud,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av elevskyddsombudens utbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet till extraundervisning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arvodering av elevskyddsombuden inom högskolan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevskyddsombudens möjlighet att sprida information,

11. att riksdagen i enlighet med vad som anförs i>motionen belutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av arbetsmiljölagen
6 kap. 18§ att följande stycke tillförs det första stycket:

”Finns vid ett arbetsställe fler elevskyddsombud får ett av ombuden
utses som elevhuvudskyddsombud med uppgift att samordna elevskyddsombudens
verksamhet.”

Stockholm den 2 februari 1990

Ylva Johansson (vpk)

Björn Samuelson (vpk) Karl-Erik Persson (vpk)

Jan-Olof Ragnarsson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

7