med anledning av prop. 1989/90:40 om tullregisterlag m. m.

Motion 1989/90:Sk12 av Margitta Edgren m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Skl2

av Margitta Edgren m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1989/90:40 om
tullregisterlag m. m.

Hosten 1987 lämnade tulldatautredningen (TDU) en rapport och ett förslag
om tullens framtida datorisering av export- och importrutiner. Det gick ut
på att bl. a. företag skulle kunna lämna importdeklarationer och exportanmälningar
i elektronisk form via telenätet till tullen. Det skulle också innebära
att tullen måste lägga om sina rutiner för tullproceduren. Dessutom
skulle användning av enhetsdokument och tillämpning av europeisk transiteringsordning
medföra ytterligare förändringar av befintliga rutiner.

Riksdagen behandlade en proposition i ärendet under maj månad 1988. I
samband med propositionen instämde folkpartiet i kommittémotion av
Anne Wibble m. fl. i att ett datoriserat system kunde effektivisera verksamheten.
Vår invändning gällde att en organisationsöversyn och bred datautbildning
borde föregå en datorisering bl. a. med hänvisning till de omfattande
förändringarna av rutinerna och TDU:s uppgifter om att datamognaden
var relativt låg inom tullverket.

Enligt TDU:s slutrapport SOU 1989:40 har man genomfört viss utbildning
av tullpersonalen och planerar för ytterligare.

Tulldatasystemet kommer att bli ett tekniskt mycket avancerat system;
man är t. ex. först i världen med elektroniskt sigill. Däremot är många rutiner
helt oprövade i stor skala.

Detta gör att systemet är känsligt och troligtvis kommer att stöta på svårigheter
som inte kan förutses.

Vi anser mot denna bakgrund att regeringen borde vara ytterst angelägen
om att lyssna till datainspektionens synpunkter. DI är den myndighet som
har erfarenheter och kunskaper om de svårigheter som stora datoriseringsprojekt
rent lagmässigt kan stöta på. Folkpartiet litar på DI:s synpunkter om
att det kan bli byråkratiskt tungrott när tullen skall samarbeta med utländsk
myndighet.

Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen krävs DI:s medgivande för att lämna ut
personuppgift om denna skall användas för automatisk databehandling i
land som ej anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enskilda
vid automatisk databehandling av personuppgifter (Europarådskonventionen).
Vi instämmer i detta och anser att frågan borde penetrerats i anslutning
till aktuellt lagstiftningsarbete och eventuellt lösts i lagen.

Vi anser att de sökbegrepp/sökmöjligheter som det nya systemet medger
skall preciseras i tullregisterlagen eller i en förordning. Vi anser vidare att

det kan vara rimligt att lagra uppgifter om enskilda personer i ett tullregister Mot. 1989/90

i sådana fall när personerna i fråga verkligen har ett tullärende. Det framgår Skl2

inte av propositionen om man bara avser att lagra uppgifter om just sådana

personer, eller om man avser lagra hela befolkningen. I det senare fallet är

det fråga om att bygga upp ett komplett personregister. Detta motsätter vi

oss.

Uppgifter om en person som har ett tullärende bör efterfrågas och sökas
just när uppgifterna behövs, även om det då tar tid att hantera ärendet, och
till något ökade kostnader. Man kan också överväga att sammanföra ett litet
antal sådana sökningar om merkostnaderna för denna individuella hantering
skulle bli mycket höga.

Tullregistret bör sålunda omfatta enbart sådana personer som just har, eller
inom de senaste sex åren haft, ärende med tullen. Här som i andra fall
måste man offra viss effektivitet för att kunna ta hänsyn den personliga integriteten.

Den automatiska gallringen av tullregistret måste ske direkt efter sex år,
inte sex år efter utgången av kalenderåret efter den tidpunkt uppgiften lämnats.
Med den föreslagna metoden riskerar man i genomsnitt ett halvt års
onödig lagring av känsliga uppgifter.

Vi anser det måste ske ett aktuellthållande av personuppgifterna under de
sex åren i tullregistret. Det är viktigt att nya ärenden, som eventuellt kommer
in under den tiden och som berör en viss person, kommer att behandlas
med korrekta och aktuella persondata.

Förslaget till tullregisterlag säger att systemet inte får användas för sådan
brottsspaning som tullens spaningsregister används för. Det ingår i tullens
ansvar för kontroll och övervakning. Detta innebär att tullens register torde
komma att innehålla uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Obegränsade
sökmöjligheter kan vara integritetskränkande genom att det går att
göra sammanställningar. Uppgifterna är i de flesta fall sekretesskyddade,
men tullen är skyldig att först använda alla tillåtna sökmöjligheter för att få
fram uppgifter innan sekretessen prövas.

Vi anser att frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses ha inkommit
borde regleras i förvaltningslagen. Fler och fler myndigheter använder
elektroniska kontakter med allmänhet, organisationer och företag. Det är
av betydelse för rättssäkerheten att frågan om tidpunkten när ett ärende nått
en myndighet regleras i övergripande lag.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de länder som inte anslutit sig till Europarådets
konvention om skydd för enskild vid automatisk databehandling av
personuppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sökbegreppen i tullregisterlagen,

3. att riksdagen beslutar att personuppgifter skall gallras ur tullregistret
efter sex år.

Mot. 1989/90
Skl2

met till myndighet.

Stockholm den 14 november 1989
Margitta Edgren (fp)

Isa Halvarsson (fp) Anne Wibble (fp)

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om personuppgifter och samköming,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om när ett elektroniskt dokument skall anses inkom

18

.

.

I

I

gotab 99198, Stockholm 1989