med anledning av prop. 1989/90:34 om ändringar i försäkringsrörelselagen, m. m.

Motion 1989/90:N9 av Per Westerberg m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N9

av Per Westerberg m. fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:34 om
ändringar i försäkringsrörelselagen, m. m.

I föreliggande proposition lägger regeringen förslag som innebär att s. k.
unitlinked-försäkringar tillåts. Det är positivt. Däremot finns det ett anmärkningsvärt
inslag i regeringens proposition. Det gäller rätten för svenska
försäkringsbolag att sälja utländska försäkringsbolags försäkringar.

Utländska försäkringsbolag kan erhålla koncession i Sverige och därmed
genom egen organisation sälja sina försäkringstjänster. Det finns numera
också möjlighet för försäkringsmäklare att sälja utländska försäkringar. Däremot
får inte svenska försäkringsbolag sälja utländska försäkringar. Inte ens
om det utländska försäkringsbolaget är ägt av det svenska försäkringsbolaget
är det tillåtet att sälja dotterbolagets försäkringsprodukter.

Det kan finnas goda skäl för att ett svenskt försäkringsbolag som komplement
till sina egna försäkringslösningar vill erbjuda utländska försäkringar.

En viktig tillgång för ett försäkringsbolag är förmågan att bedöma risker.
Sådan s. k. aktuarisk kunskap medger att försäkringsbolaget kan sätta riktiga
premier — tillräckligt låga för att kunna konkurrera, tillräckligt höga för
att kunna täcka skadekostnader och ge avkastning. En sådan kunskap kan
vara svår att bygga upp. För försäkringslösningar som har låg volym i Sverige
är det därför ibland fördelaktigare för försäkringskunden att kunna erhålla
en försäkring från ett utländskt bolag.

Försäkringsinspektionen har lagt ett välmotiverat förslag om att svenska
försäkringsbolag skall få förmedla utländska försäkringar. I tillämpliga delar
bör samma regler gälla för försäkringsbolagen som gäller för försäkringsmäklare.
Det finns dock en viktig skillnad i förhållande till försäkringsmäklare.
Ett försäkringsbolag skall inte åläggas att förmedla försäkringar från
skilda försäkringsgivare, ej heller bör det finnas något objektivitetskrav. En
kund som söker sig till ett försäkringsbolag förväntar sig inte objektiv hjälp
att köpa bästa försäkring — han vet att bolaget har ett intresse att sälja vissa
produkter.

Försäkringsinspektionen har i sin skrivelse till regeringen lagt konkreta
förslag till ändrad lagstiftning. Ärendet har remissbehandlats. Endast två remissinstanser
har varit negativa — Svenska försäkringsmäklares förening och
Svenska bankföreningen. Att försäkringsmäklarna är negativa är knappast
förvånande - det skulle innebära en konkurrens för dem om utländska försäkringsbolag
även skulle kunna representeras av svenska försäkringsbolag.
Bankföreningen är också negativ. Försäkringsmäklarlagen ger möjlighet för

1* Riksdagen 1988/89.3sami. NrN8-12

bankerna att äga försäkringsmäklarföretag. Bankföreningen har dock också Mot. 1989/90

föreslagit att svenska banker skall kunna förmedla utländska försäkringar. N9

Det förslag som försäkringsinspektionen lagt fram bör tillstyrkas. Regeringen
anger inga vägande skäl för att avvisa försäkringsinspektionens framställning.
Det är uppenbart att bakom regeringens negativa inställning finns
omsorgen om det svenska skattesystemet. Regeringen fruktar att det höga
skattetrycket i Sverige kommer att medföra att individer kommer att placera
kapitalförsäkringar i utlandet. Regeringen försöker därmed vidmakthålla en
omöjlig politik.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i försäkringsrörelselagen
(1982:713) och lagen om utländska försäkringsbolags
rätt att driva försäkringsrörelse i Sverige (1950:272) i enlighet
med vad som i motionen anförs.

Stockholm den 16 november 1989

Per Westerberg (m)

Nic Grönvall (m) Gunnar Hökmark (m)

Karin Falkmer (m) Lars G Ahlström (m)

Stig Bertilsson (m) Bertil Danielsson (m)

4