med anledning av prop. 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna, m.m.

Motion 1989/90:Sf59 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf59

av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:105 om samordnat
flyktingmottagande och nytt system för ersättning till
kommunerna, m.m.

Miljöpartiet de gröna ser positivt på möjligheterna att ge mera flexibilitet i
flyktingmottagandet och att mera aktivt stödja flyktingarna att snarast bli
självförsörjande eller delta i en utbildning eller komplettera sina yrkeskunskaper.

Genomgångsbostäder eller inackordering i familjer kan vara en tillfällig
lösning för att inte bostadsbristen skall hindra kommunutplaceringen. Dock
måste detta boende följas upp för att inte bli permanent.

Likaså anser miljöpartiet de gröna att någon form av lån med förmånliga
villkor när flyktingarna skall utrusta sin bostad är en väg till lösning. Detta
kan ge flyktingen ökat själförtroende och minska bidragsberoendet samtidigt
som svenska ungdomar kanske börjar se med blidare ögon på de nya
svenskarna.

Svenskundervisningen bör snarast förbättras och intensifieras, något som
miljöpartiet de gröna behandlar i en annan motion.

Dock vill vi som i tidigare motioner starkt understryka vikten av att flyktingarna
får arbetstillstånd under väntan på asyl. Det underlättar väntetiden
och minskar bidragsberoendet och förbilligar flyktingmottagandet. När det
gäller långa sjukskrivningar och väntetider inom arbetsskadeförsäkringen
hävdas att redan tre månaders sysslolöshet minskar chanserna att lyckas med
rehabiliteringen, och samma sak måste självklart gälla även flyktingar. De
långa väntetiderna ökar trycket ute på förläggningarna, och oron efter beslutet
den 14 december 1989 om en snävare tillståndsprövning är en ytterligare
press för de asylsökande.

Med den arbetsmarknad Sverige har i dag med stor brist på arbetskraft
måste arbetsgivarna också på ett aktivt sätt förmås att delta i utplaceringen
av flyktingar i kommunerna. Även de kan säkert vara behjälpliga med att
ordna en del av bostäderna. De fackliga organisationerna kan här också uppmuntras
att spela en aktiv roll och anpassa invandrarna på deras nya arbetsplatser.

Att tillsammans med flyktingen planera för denne (och familjen) låter intressant,
men risken är att ett kontrakt kan binda flyktingen hårdare än någon
svensk skulle acceptera. Miljöpartiet anser att invandrare mycket snabbt
skall ha samma rättigheter och skyldigheter som svenskar. Propositionen har
här heller inga konkreta förslag.

”Passivt bidragstagande måste motverkas” står det i propositionen, något

som miljöpartiet kan stödja helt och fullt. Varken svenska folket eller in- Mot. 1989/90
vandrarna själva har något att invända. Sf59

I stället för att tala om och handla som om flyktingar och invandrare är ett
problem och en belastning, måste vi alla söka vända på den inställningen och
se vilken resurs och tillgång våra nya svenskar är.

Till Sverige kommer ett visst antal människor, de flesta i arbetsför ålder
eller barn. Ett stort antal är högutbildade eller med en god yrkesutbildning,
några har just påbörjat en utbildning. De flesta kan med utbildning i svenska
och en fyllig information om det svenska samhället snart slussas ut på den
svenska arbetsmarknaden, men några behöver avsluta sin utbildning först.

Arbetsmarknaden ropar efter arbetskraft, och det är här arbetsgivarnas och
fackens aktiva stöd behövs.

Miljöpartiet de gröna kan i huvudsak biträda de förslag som framläggs på
denna punkt i propositionen. Vi är dock oroliga för vilka effekter det nya
systemet kan få på orter med en svag arbetsmarknad eller i ett läge med en
större arbetslöshet än i dag. Vid en högre arbetslöshet kan kommunernas
kostnader för flyktingmottagandet komma att öka drastiskt och deras vilja
att ta emot flyktingar minska.

Det är därför nödvändigt att noga följa vilka effekter det nya systemet får,
framför allt på orter med en svag arbetsmarknad. Kommunförbundet bör
ges rätt att kräva omförhandlingar av avtalet, om det skulle visa sig att vissa
eller en stor del av kommunerna drabbas av stora ej förutsedda merkostnader
för flyktingmottagandet på grund av ett svagare läge på arbetsmarknaden.

När det gäller att ersättningen för svenskundervisningen också skall ingå i
schablonersättningen anser miljöpartiet att särskild försiktighet och uppmärksamhet
här skall iakttas.

Miljöpartiet de gröna anser att schablonersättningen med undantag för Sfi
först skall prövas. Eventuellt kan, efter en utvärdering av hur det schabloniserade
bidraget fungerat, också Sfi ingå i schabloniseringen.

Flyktingen skall naturligtvis få flytta för att söka arbete, bo närmare sina
släktingar eller sin eventuella nya make, maka eller sambo. Dock bör det
noga studeras, hur stora dessa kostnader blir för staten. Om de flesta flyttar
enbart då de fått ett arbete avvecklas ju bidraget ändå.

Tidsfristerna måste vara flexibla när det gäller att söka uppehållstillstånd
för make eller maka inom sex månader. Enligt socialtjänstlagen skall ju även
den nyanlände med nära familjeanknytning omfattas av socialhjälp men
borde hellre få flyktingbidrag.

Likaså bör kommunens rätt till ersättning för bidrag till flyktingars anhöriga
även ges till sådana anhöriga, som anländer efter en längre tid. Vi har
dock god kunskap om, hur svårt det kan vara att lyckas fly från sitt hemland
för att nå sina anförvanter i Sverige.

Våra förläggningar slukar stora summor, då kostnaden per bädd rasat i
höjden. Både för asylsökande och framför allt för dem som fått uppehållstillstånd
borde en aktiv insats göras för boende hos privatpersoner. Detta skulle
ge flyktingar/invandrare personliga kontakter och säkra kostnaderna. Vem
begär 310 kr./natt för en säng i ett privat hem?

När det gäller uppföljningen av det nya systemet anser miljöpartiet de 16

gröna det vara nödvändigt och stöder förslaget i sin helhet.

Hemställan Mot. 1989/90

Sf59

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
flyktingars boende hos privatfamiljer i första hand sedan de fått uppehållstillstånd,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
arbetstillstånd för asylsökande,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
arbetsgivarnas och fackens ansvar när det gäller arbete och
anpassning på arbetsplatser,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
flyktingar som en resurs för det svenska samhället,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
omförhandlingar av Kommunförbundet när det gäller flyktingmottagningar,

6. att regeringen ger riksdagen till känna vad i motionen anförts angående
schablonbidraget och svenskundervisningen,

7. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
gällande flexibiliteten när det gäller anhörigas rätt till flyktingbidrag
av staten.

Stockholm den 15 mars 1990

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goés (mp) Anita Stenberg (mp)

17