med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Motion 1988/89:Jo6 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo6

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda
åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Sammanfattning

Det som hänt under den gångna sommaren är en ekologisk katastrof. De
miljöfarliga utsläppen måste upphöra och kväveutsläppen kraftigt begränsas.
Centerpartiet anser att regeringens insatser är otillräckliga och föreslår
därför åtgärder för att förstärka arbetet mot havsföroreningarna.

Ett icke-spridningsavtal bör upprättas. Det skulle innebära att varje land
tar ansvar för sitt eget avfall och sina egna miljöföroreningar.

En tredjedel av den totala kvävetillförseln till Östersjön och Västerhavet
är luftburen. Det internationella arbetet mot luftföroreningar måste därför
stärkas. Centerpartiet föreslår bl.a. skärpta reningskrav på både diesel- och
bensindrivna bilar. Hastigheten skall sänkas med 10 km/tim för att minska
kväveoxidutsläppen.

Klorutsläppen skall avvecklas inom sju år. En miljöavgift på klor skall
införas med 20 kr. per kg organiskt bundet klor. Det statligt ägda Vallvik
föreslås byggas om till en mönsteranläggning.

Kväveläckaget från jordbruket skall minska genom bl.a. odling av
energigrödor. Reningsverk skall förbättra kvävereningen genom att utnyttja
naturens egen reningsteknik i växterna.

Centerpartiet föreslår att katastrofhjälp skall utgå till drabbade fiskare och
fisk- och musselodlare, i likhet med den kompensation som utgick till dem
som drabbats av Tjernobylkatastrofen.

Bakgrund

Fem månader har gått sedan sjuk fisk i Gullmarsfjorden visade det första
tecknet på att en giftig algblomning hotade Västerhavet. Massdöd av
blåmusslor, sjöstjärnor och fisk blev resultatet av denna algblomning. Andra
arter skadades eller flydde från de naturliga lokalerna. Ejderbestånden
minskade kraftigt, på grund av främst musseldöden.

Fisket har drabbats hårt. Trålningar visar att många bottnar är döda och att
fisk har försvunnit från stora delar av Kattegatt. Torskyngel saknas i hög
grad, och makrillfisket var väsentligt sämre i maj—juni än tidigare år.
Situationen för de yrkesverksamma fiskarna och fisk- och musselodlarna är
bekymmersam. På sensommaren kom den s.k. mördaralgen, som härjade på

västkusten bl.a. 1981, tillbaka till Västerhavet. Det är inte ovanligt med Mot. 1988/89
algblomningar under vår och höst, men både antalet och dess omfattningar J°6
har ökat dramatiskt under 1980-talet.

Säldöden blev nästa katastrof som drabbade Västerhavet. Ca 400 sälar har
hittills påträffats döda i Skagerrak och Kattegatt. Säldöden har orsakats av
ett virus som framkallar akut lunginflammation och spontana aborter. För
närvarande är alla knubbsälspopulationer angripna. De finns nu från norska
kusten, längs de västtyska och holländska Nordsjökusterna, i södra Östersjön
och inom Storbritanniens sälkolonier. Flera forskare hävdar att de stora
mängder föroreningar som släpps ut i Nordsjön och Östersjön har skadat
sälarnas immunförsvar och gjort dem mottagliga för det dödliga viruset.

Under den gångna sommaren har flera badstränder på västkusten stängts
på grund av föroreningar. En bidragande orsak till detta tros vara bristande
kapacitet på reningsverken.

Östersjön och Nordsjön är två viktiga ekosystem av stor ekonomisk och
ekologisk betydelse. Det som har hänt under den gångna sommaren är en
ekologisk katastrof. Även om sambanden mellan miljöförstöringen och
skadorna inte är fullkomligt klarlagda, är de många störningarna varningar
för bestående ekologiska skador. De miljöfarliga utsläppen måste upphöra
och kväveutsläppen kraftigt begränsas. Flavet är en resurs och dess många
möjligheter skall tas till vara - inte förödas som i dag sker.

Den svenska regeringens insatser har varit otillräckliga. Det visade bl.a.
vårens behandling av propositionen Miljöpolitik för 1990-talet. Under
valrörelsens tryck sammankallade statsministern hastigt en internationell
konferens om havsmiljön. Nu väljer regeringen att lägga en proposition om
anslag till internationellt arbete, forskning och övervakning. Förslagen är
inte mer omfattande än att de hör hemma i tilläggsbudget I.

Centerns ledamöter i jordbruksutskottet har med anledning av det som
hänt under den gångna sommaren i havsmiljön föreslagit att en offentlig
utfrågning anordnas. Vi föreslår att följande åtgärder vidtas för att stärka
arbetet mot havsföroreningar.

Internationella åtgärder
Icke-spridningsavtal för miljön

Föroreningarna av havsmiljön kräver ett omfattande internationellt samarbete.
Sverige måste återta sin pådrivande position inom det internationella
miljösamarbetet. Inom kärnvapenområdet finns ett icke-spridningsavtal.

Samma synsätt måste prägla det internationella miljöarbetet. Vi anser att ett
icke-spridningsavtal bör utarbetas. Länder som skriver på ett sådant avtal
skall förbinda sig att inte sprida angivna föroreningar till något annat land, till
atmosfären eller till havet. Ett sådant avtal skulle innebära att varje land tar
ansvar för sitt eget avfall och sina egna utsläpp. Det skulle tvinga allt fler
länder att ta ett gemensamt ansvar för vår jords överlevnad.

13

Nordsjökommission

För att effektivisera det internationella samarbetet till skydd av Nordsjön,
beslöt riksdagen på bl.a. centerinitiativ att en särskild Nordsjökommission
bör bildas. Från svensk sida bör man ta upp denna fråga till övervägande vid
förhandlingar med de övriga konventionsstaterna i Nordsjösamarbetet. I
dokumenten från sommarens konferens om havsmiljön finns inget som tyder
på att regeringen följt upp riksdagens beslut. Vi anser att riksdagen bör
understryka vikten av att en Nordsjökommission kommer till stånd.

Luftföroreningarna

Det luftburna kvävenedfallet svarar för omkring en tredjedel av den totala
kvävetillförseln till Östersjön och Västerhavet. Det är därför viktigt att
åtgärda de luftburna föroreningarna om man skall kunna förbättra havsmiljön.
Det internationella arbetet måste stärkas, bl.a. genom bildande av en
internationell luftvårdsfond, som riksdagen tidigare beslutat om på centerinitiativ.
Målsättningen måste vara att begränsa nedfallet med 80-90 % för
svaveldioxid och 75 % för kväveoxider och ozonbildande ämnen.

Skärpta regler för miljöfarliga föroreningar

Den Nordsjökonferens som hölls i London för snart ett år sedan innebar vissa
framsteg när det gäller att sätta upp konkreta målsättningar för miljöarbetet.
Överenskommelserna innebar bl.a. stoppdatum för havsförbränning 1995
och för vissa naturfrämmande ämnen. Flera av överenskommelserna innehåller
emellertid så vaga formuleringar att det är osäkert vad de leder till,
t.ex. ”bästa tillgängliga teknik skall tillämpas” och konkreta mål skall sättas
upp. Det är också förvånansvärt att en hel del extremt miljöfarliga ämnen är
klassade som inte så farliga. Det gäller t.ex. klorerade kolväten från kemisk
industri, dioxiner och organiska klorföreningar. Sverige måste mot denna
bakgrund få till stånd skärpningar av klassificeringen, klart angivna avvecklingsplaner
för miljöfarliga ämnen och en tidigareläggning av förbudet mot
havsförbränning.

Skärpta regler mot oljeutsläpp

De största oljeutsläppen i Östersjön och Västerhavet har ägt rum i samband
med grundstötningar och andra fartygsolyckor. Fortfarande händer det
också att fartyg rengör oljetankarna ute till havs och därvid mer eller mindre
avsiktligt släpper ut olja, trots att detta sedan länge är olagligt. Det
emulgeringsmedel som används för att bryta ned oljan bidrar på sitt sätt till
miljöförstöringen.

Ett miljöhot som på senare år tillkommit i våra omgivningar och som kan
växa i framtiden är risken för okontrollerade utsläpp samt utsläpp av borroch
smörjoljor i samband med prospekteringsborrning och oljeutvinning.
Även normal fartygstrafik ger upphov till oljeutsläpp via kylvatten och
läckage. Mycket tyder på att dessa utsläpp är mycket större än utsläppen i

samband med olyckor och tankrengöring. Riksdagen har redan tillkännagivit Mot. 1988/89

behovet av effektivisering av tillsynen av miljöfarliga transporter. Det gäller Jo6

även den internationella trafiken. Regeringen bör i detta sammanhang och
vid internationella överläggningar skärpa insatserna mot oljeutsläpp.

Förbud mot radioaktiva utsläpp

Den engelska upparbetningsanläggningen för radioaktivt avfall har släppt ut
mer än 250 kg plutonium i Irländska sjön. I området runt anläggningen är
blodcancer tio gånger vanligare än på andra platser i England. I anläggningen
finns svenskt kärnavfall som väntar på upparbetning. Radioaktiva föroreningar
har konstaterats vid den svenska västkusten, som med stor sannolikhet
härrör från Sellafield. En ny anläggning för upparbetning av radioaktivt
avfall planeras i Dounreay i Skottland. Vid Nordsjökonferensen rekommenderades
länderna att tillämpa bästa tillgängliga teknik för att minimera all
förgiftning från radioaktiva utsläpp från alla typer av kärnkraftsindustrier,
inkl. upparbetning. Den svenska regeringen måste ta initiativ till förbud mot
radioaktiva utsläpp. Sverige måste verka för att upparbetningsanläggningen i
Sellafield stängs och att den planerade i Dounreay aldrig kommer till stånd.

Program för att begränsa tungmetallhalterna

Tungmetallförgiftningen av Östersjön är alarmerande. Halterna av kadmium
och kvicksilver är tio gånger högre än normalt. Även andra metaller finns
i mycket förhöjda halter. Sedan 1960-talet har metallutsläppen från svenska
källor reducerats kraftigt. Tillståndet kan endast förbättras genom internationell
samverkan om metalltillförseln till Östersjön i stort. Naturvårdsverket
bör därför utarbeta ett handlingsprogram för att begränsa metallhalterna
till en nivå som motsvarar de naturliga variationerna.

Nationella åtgärder

Avveckling av klorutsläppen

Massaindustrins blekerier är den i dag dominerande källan till utsläpp av
klorerade organiska ämnen i Sverige; även dioxin finns i utsläppen. Redan en
måttlig konsumtion av strömming och lax från Östersjön eller skaldjur från
Västerhavet innebär ett större dioxinintag än vad som anses vara acceptabelt
för människan. Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste
upphöra. Det är inte bara nödvändigt. Det är också möjligt. Vi anser att
utsläppen av klorerade föreningar i stort kan avvecklas inom sju år. Gällande
tillstånd för massaindustrin måste omprövas och starkare krav ställas så att en
övergång till miljövänlig teknik forceras. För att skynda på en sådan
utveckling skall omedelbart en miljöavgift på klorutsläpp tas ut med 20 kr.
per kg organiskt bundet klor. Investeringsmedel och inkomster från miljöavgiften
skall användas för miljöinvesteringar och för byggande av en
mönsteranläggning. Vi föreslår att en sådan anläggning för i princip ett slutet

system byggs vid Vallviks anläggning som till över 50 % ägs av staten. 15

Åtgärder för att begränsa kväveoxidutsläppen

Mot. 1988/89

Jo6

Enligt en nyligen presenterad undersökning Kvävegödning av havet av Owe
Ljunghammer och Bo Persson är totalbalansen av olika svenska källors
bidrag av kväve till Västerhavet följande:

Biltrafikens utsläpp lämnar ett dubbelt så stort bidrag till kväveutflödet i
Västerhavet som jordbruket, enligt denna undersökning. Förbättrad avgasrening
framstår som en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra också
havsmiljön. Trafiken måste utvecklas så att skador på miljön undviks.
Skärpta krav på utsläppen från trafiken måste införas. De av riksdagen
beslutade hårdare kraven på dieselfordonen tidigareläggs till 1990 för bussar
och lättare lastbilar och för tyngre fordon till 1992.

En plan måste upprättas för att ersätta innerstädernas dieselbussar med
miljövänlig kollektivtrafik som t.ex. spårvagnar och bussar drivna med
etanol, metanol, el eller gas. En skärpning av avgaskraven på personbilar,
motsvarande Kalifornienkraven, bör snarast vidtas. Hastigheten bör sänkas
från 110 km/tim till 100 och från 90 km/tim till 80. Genomfartstrafik bör ledas
utanför stadskärnorna. Kombitrafiken måste byggas ut för ökade fjärrtransporter
på järnväg. Ökade insatser måste vidtas för att utveckla miljövänliga
motorer och drivmedel. Ett brett forskningsprogram för olika lösningar av
avgasproblemen måste utarbetas. Med dessa åtgärder kommer kväveoxidutsläppen
att kraftigt minskas.

Förbud mot PCB

Flödet av miljöfarliga kemikalier måste begränsas. Naturvårdsverket har
föreslagit att PCB skall tillåtas i vissa transformatorer och kondensatorer
fram till 1995. Vi anser att användning av PCB bör förbjudas fr.o.m. 1989.

Åtgärder för att minska kväveläckaget i jordbruket

Jordbrukets miljöproblem måste åtgärdas. Riksdagens beslut om halvering
av utsläppen av närsalter måste förverkligas. Regeringens förslag för att
begränsa intensiteten i jordbruket, genom att mark tas ur odling, kan i stället
komma att innebära ökat läckage. För att begränsa läckaget från jordbruket
skall användningen av handelsgödsel begränsas med hänsyn till den aktuella
odlingens behov av växtnäring och tillgänglig stallgödsel.

Jordbrukets miljöproblem måste åtgärdas samtidigt som dess möjligheter
tas till vara. Nya grödor för t.ex. energiproduktion, där marken är bevuxen
större delen av året och därför läcker mindre, är en sådan möjlighet. Influtna
medel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna skall utgå för
att stödja en sådan utveckling. En satsning på biobränslen, som energigrödor,
måste snarast inledas.

16

Jordbruk
Avloppsvatten
Industri och fiskodling
Luftföroreningar
därav biltrafik

21 %
14 %

2 %
63 %
(42 %)

Åtgärder för att förbättra avloppsreningen

Riksdagens beslut om halvering av kväveutsläppen från reningsverken i
särskilt påverkade kustområden måste fullföljas. Ambitionen måste vara att
restprodukter skall återföras till naturens kretslopp. De förslag som studerats
vid Tema Vatten vid Linköpings universitet, med utnyttjande av naturens
egen reningsteknik i växterna, bör prövas i detta arbete.

Sommarens översvämningar i avloppsreningsverk måste åtgärdas genom
lokalt avledande av dagvattnet. Det skulle också förbättra vattenbalansen.

Resurser till forskning och övervakning

Algblomning på västkusten 1981 föranledde den dåvarande centerregeringen
att samla forskare till ett möte i miljövårdsberedningen. Resultatet blev
1982 det första forskningsprogrammet på området. Behovet av forskningsresurser
är stort. Det framgår inte minst av den utredning om den marina
forskningen som UHÄ har utarbetat. I utredningen föreslås emellertid att
marinekologiska institutionen vid Lunds universitet läggs ned. Vi anser att
detta vore mycket olyckligt. Sommarens erfarenheter visar på behovet av att
marinekologisk kompetens finns runt om våra kuster. Vi föreslår att
riksdagen beslutar att institutionen i Lund bibehålls.

Föroreningssituationen i södra Östersjön skapar ett behov av forskning om
miljösituationen och om fiskreproduktionens problem där. Riksdagen
hemställde 1987 att regeringen skulle utreda frågan om inrättande av ett
särskilt laboratorium vid södra ostkusten. I våras underströk utskottet
behovet av förstärkta forskningsresurser. Centerpartiet anser att riksdagen
nu bör uttala att ett Östersjöinstitut bör inrättas.

Resurser till tillsyn

Den allvarliga miljösituationen skapar behov av förstärkningar hos tillsynsmyndigheterna.
I miljöpropositionen utlovades ca 100 nya tjänster i den
statliga organisationen, men resurser anvisades enbart för 25 tjänster. Vi
föreslår att 20 milj. kr. anslås för innevarande budgetår för förstärkning av
den statliga tillsynen och att ytterligare 20 milj. kr. anslås för nästa budgetår.

Katastrofhjälp till fiskare och musselodlare

Miljöföroreningarna i Västerhavet har blivit så allvarliga att stora områden
saknar fisk. Det innebär stora förluster för de yrkesverksamma fiskarna. På
samma sätt har fisk- och musselodlarna drabbats hårt av algblomningens
effekter. Det är nödvändigt att skapa ett skydd för dem som drabbas av
miljöföroreningarna.

I samband med Tjernobylkatastrofen utgick kompensation till ”de grupper
vilkas försörjningssituation lidit direkt skada genom det radioaktiva
nedfallet”. I likhet med detta måste bästa tänkbara hjälp erbjudas berörda
personer och företag, som har drabbats av allvarliga miljöföroreningar av
havsmiljön. Regeringen bör skyndsamt och i samråd med fiskarnas organisationer
utarbeta ett sådant system för ersättningsregler.

Hemställan

Mot. 1988/89

Jo6

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för upprättande av
icke-spridningsavtal för miljön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om inriktningen av det internationella miljöarbetet,

3. att riksdagen beslutar att målsättningen skall vara att klorutsläppen
skall vara avvecklade inom sju år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning,

5. att riksdagen beslutar att förbjuda användning av PCB fr.o.m. år
1989,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om skärpta krav på utsläppen från trafiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om satsning på biobränslen, innefattande energigrödor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om insatser för att minska kvävetillförseln från jordbruk och
reningsverk,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om bevarande av marinekologiska institutionen vid Lunds
universitet,

10. att riksdagen beslutar inrätta ett Östersjölaboratorium,

11. att riksdagen beslutar anslå 20 milj. kr. till förstärkning av
länsstyrelsernas naturvårdsenheter för innevarande budgetår,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ersättning till dem som drabbats av miljökatastrofen
i Västerhavet.

Stockholm den 20 oktober 1988
Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c) Karin Starrin (c)

Stina Gustavsson (c) Sven-Olof Petersson (c)

18

gotab Stockholm 1988 15963