med anledning av förs. 1995/96:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen

Motion 1995/96:L28 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Förslag 1995/96:RR9
Motionskategori
-
Tilldelat
Lagutskottet

Händelser

Inlämning
1996-03-22
Bordläggning
1996-03-26
Hänvisning
1996-03-27

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I skrivelsen lämnar Riksdagens revisorer förslag till åtgärder
som syftar till att rationalisera och underlätta tillämpningen
av skuldsaneringslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1994.
Granskningen är föranledd av den kritik som har riktats mot
lagstiftningen. Kritiken har framför allt avsett
tillämpningsproblem, som bl.a. har rapporterats föreligga i
Stockholms län till följd av bristande samordning mellan
skatte- och kronofogdemyndigheten i länet. Revisorernas
förslag avser resursfördelningen mellan länen för
handläggning av skuldsanering, Riksskatteverkets
styrfunktioner samt vissa lagstiftningsfrågor. Härutöver
föreslås åtgärder som kan förebygga behov av skuldsanering.
Förslagen innebär dock inga förändringar i själva
skuldsaneringsinstitutet.
Förutom de tillämpningsproblem som påtalas av revisorerna har
skuldsaneringslagen visat sig kunna leda till klart otillfredsställande
resultat.
Bl.a. har uppmärksammats att borgensmän, som vid skuldsanering får
fullgöra sin betalningsskyldighet, förlorar sin rätt att kräva gäldenären på
betalning. På sikt anser vi att detta kan försvåra för framför allt unga
människor att få banklån, när släktingar och vänner får klart för sig att deras
eventuella borgensåtaganden kan leda till att de får stå som betalare utan
regressrätt.
Ytterligare ett exempel på negativa konsekvenser av lagstiftningen
uppdagades nyligen i samband med att en tvist avgjordes mellan en gäldenär,
som beviljats skuldsanering, och dennes borgenärer. Efter det att
skuldsaneringen beviljats erhöll gäldenären skatteåterbäring med ett betydligt
högre belopp än vad som antagits när skuldsaneringen beviljades. Den
skuldsatte använde pengarna bl.a. som fickpengar i samband med en
semesterresa och till återbetalning av skulder som delvis uppkommit efter
skuldsaneringsbeslutet.  Tvisten avgjordes till förmån för gäldenären.
Utformningen av skuldsaneringslagen grundar sig på en beställning från
riksdagen, och före lagens tillkomst varnade vi moderater för att negativa
effekter skulle uppkomma. Då som nu anser vi det inte vara rimligt att
lagstiftningsvägen indirekt tvinga fram att skötsamma skattebetalare skall stå
för kostnaderna för att personer som oftast misskött sin ekonomi skall kunna
befrias från skulder. Nu har emellertid lagen varit i kraft i drygt två år och
visat prov på uppenbara tillämpningsproblem och brister. Vi har svårt att se
att en lagstiftning som, enligt vår uppfattning, i grunden bygger på fel
premisser och som dessutom ger helt fel signaler skulle vinna på att ändras
på det sätt som revisorerna föreslår.
Vi förespråkar istället en ordning som bygger på att fordringsägarna, inte
minst statliga fordringsägare som skattemyndigheter och statliga banker,
känner sitt ansvar och frivilligt medverkar till uppgörelser mellan parterna.
Redan före skuldsaneringslagens tillkomst genomfördes både
skuldnedsättningar och räntenedsättningar på frivillig väg. Samtidigt bör
betydelsen av att borgenärer skärper kraven på kreditvärdighet i samband
med kreditgivning särskilt betonas. Det kan noteras att flera remissinstanser
särskilt framhåller betydelsen av att borgenärerna tar sitt ansvar, se
skrivelsen
s. 17.
Det mest effektiva sättet att långsiktigt förebygga att människor drar på sig
en överskuldsättning torde dock vara att se till att stärka människors
ekonomiska medvetenhet. Målsättningen måste därför vara att få till stånd en
kunskapshöjning i hushållsekonomi. Här spelar bl.a. skolundervisningen en
viktig roll, liksom möjligheterna till budgetrådgivning.
Med hänvisning till vad som framhållits i motionen - och med beaktande
av det allvarliga statsfinansiella läge som landet befinner sig i - är det
enligt
vår mening inte motiverat att satsa ytterligare resurser på
skuldsaneringslagen. Mot denna bakgrund anser vi att skuldsaneringslagen
bör upphävas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag angående
tillämpningen av skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar upphäva skuldsaneringslagen i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 20 mars 1996
Rolf Dahlberg (m)
Stig Rindborg (m)

Gun Hellsvik (m)

Tomas Högström (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Eva Björne (m)

Lennart Fridén (m)


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar upphäva skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar upphäva skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.