med anledning av förs. 1995/96:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen
Motion 1995/96:L28 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Förslag 1995/96:RR9
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Lagutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-03-22
- Bordläggning
- 1996-03-26
- Hänvisning
- 1996-03-27
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I skrivelsen lämnar Riksdagens revisorer förslag till åtgärder som syftar till att rationalisera och underlätta tillämpningen av skuldsaneringslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1994. Granskningen är föranledd av den kritik som har riktats mot lagstiftningen. Kritiken har framför allt avsett tillämpningsproblem, som bl.a. har rapporterats föreligga i Stockholms län till följd av bristande samordning mellan skatte- och kronofogdemyndigheten i länet. Revisorernas förslag avser resursfördelningen mellan länen för handläggning av skuldsanering, Riksskatteverkets styrfunktioner samt vissa lagstiftningsfrågor. Härutöver föreslås åtgärder som kan förebygga behov av skuldsanering. Förslagen innebär dock inga förändringar i själva skuldsaneringsinstitutet.
Förutom de tillämpningsproblem som påtalas av revisorerna har skuldsaneringslagen visat sig kunna leda till klart otillfredsställande resultat. Bl.a. har uppmärksammats att borgensmän, som vid skuldsanering får fullgöra sin betalningsskyldighet, förlorar sin rätt att kräva gäldenären på betalning. På sikt anser vi att detta kan försvåra för framför allt unga människor att få banklån, när släktingar och vänner får klart för sig att deras eventuella borgensåtaganden kan leda till att de får stå som betalare utan regressrätt.
Ytterligare ett exempel på negativa konsekvenser av lagstiftningen uppdagades nyligen i samband med att en tvist avgjordes mellan en gäldenär, som beviljats skuldsanering, och dennes borgenärer. Efter det att skuldsaneringen beviljats erhöll gäldenären skatteåterbäring med ett betydligt högre belopp än vad som antagits när skuldsaneringen beviljades. Den skuldsatte använde pengarna bl.a. som fickpengar i samband med en semesterresa och till återbetalning av skulder som delvis uppkommit efter skuldsaneringsbeslutet. Tvisten avgjordes till förmån för gäldenären.
Utformningen av skuldsaneringslagen grundar sig på en beställning från riksdagen, och före lagens tillkomst varnade vi moderater för att negativa effekter skulle uppkomma. Då som nu anser vi det inte vara rimligt att lagstiftningsvägen indirekt tvinga fram att skötsamma skattebetalare skall stå för kostnaderna för att personer som oftast misskött sin ekonomi skall kunna befrias från skulder. Nu har emellertid lagen varit i kraft i drygt två år och visat prov på uppenbara tillämpningsproblem och brister. Vi har svårt att se att en lagstiftning som, enligt vår uppfattning, i grunden bygger på fel premisser och som dessutom ger helt fel signaler skulle vinna på att ändras på det sätt som revisorerna föreslår.
Vi förespråkar istället en ordning som bygger på att fordringsägarna, inte minst statliga fordringsägare som skattemyndigheter och statliga banker, känner sitt ansvar och frivilligt medverkar till uppgörelser mellan parterna. Redan före skuldsaneringslagens tillkomst genomfördes både skuldnedsättningar och räntenedsättningar på frivillig väg. Samtidigt bör betydelsen av att borgenärer skärper kraven på kreditvärdighet i samband med kreditgivning särskilt betonas. Det kan noteras att flera remissinstanser särskilt framhåller betydelsen av att borgenärerna tar sitt ansvar, se skrivelsen s. 17.
Det mest effektiva sättet att långsiktigt förebygga att människor drar på sig en överskuldsättning torde dock vara att se till att stärka människors ekonomiska medvetenhet. Målsättningen måste därför vara att få till stånd en kunskapshöjning i hushållsekonomi. Här spelar bl.a. skolundervisningen en viktig roll, liksom möjligheterna till budgetrådgivning.
Med hänvisning till vad som framhållits i motionen - och med beaktande av det allvarliga statsfinansiella läge som landet befinner sig i - är det enligt vår mening inte motiverat att satsa ytterligare resurser på skuldsaneringslagen. Mot denna bakgrund anser vi att skuldsaneringslagen bör upphävas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar upphäva skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 20 mars 1996
Rolf Dahlberg (m)
Stig Rindborg (m) Gun Hellsvik (m) Tomas Högström (m) Marietta de Pourbaix-Lundin (m) Eva Björne (m) Lennart Fridén (m)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 2att riksdagen beslutar upphäva skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- 2att riksdagen beslutar upphäva skuldsaneringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
