Kvinnorna och det nya pensionssystemet
Motion 2000/01:Sf229 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Socialförsäkringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2000-10-05
- Granskning
- 2000-10-11
- Hänvisning
- 2000-10-11
- Bordläggning
- 2000-10-11
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över hur det nya pensionssystemets utfall kan göras mer könsneutralt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett mer jämlikt arbetslivsmönster och sex timmars arbetsdag.1 3. 1 Yrkande 2 hänvisat till AU.
2 Inledning
Sammanställning av pensionsutfallet i det orange kuvertet visar att kvinnor i genomsnitt får 20 % lägre offentlig pension än män i det nya pensionssystemet, detta trots att kvinnor arbetar lika mycket som män. Premiepensionens och de privata pensionsförsäkringarnas betydelse kommer att förstärka denna orättvisa. Vänsterpartiet uppmärksammade problematiken tidigt i pensionsarbetsgruppens arbete. Det var en bidragande orsak till att Vänsterpartiet reserverade sig mot det nya pensionssystemet.
Naturligtvis finns det också vinnare i det nya systemet; de som inte föder barn och går ner i arbetstid, de som inte utbildar sig till bibliotekarier, sjuksköterskor och förskollärare, de som inte har förslitande arbetsuppgifter utan som kan arbeta heltid till 70 års ålder med bibehållen hög lön. De blir vinnarna i pensionsspelet.
3 Kvinnors och mäns arbetslivsmönster
Kvinnor får generellt sett lägre pension till följd av att deras arbetslivsmönster skiljer sig från männens. Kvinnor utför mer obetalt arbete och har därför mindre utrymme för lönearbete. Kvinnor arbetar oftare än män deltid och betalar därmed för sin egen arbetstidsförkortning med lägre lön och pension. Situationen försvåras även av att kvinnor lönediskrimineras. Genom pensionsreformen får kvinnor bära ekonomiska konsekvenser av strukturella problem som vi ännu inte lyckats lösa gemensamt.
Det nya pensionssystemet är konstruerat efter att individer skall "maximera" sin lön och sin andel av det betalda arbetet. Det är särskilt problematiskt, eftersom samhället inte skulle fungera om alla vuxna invånare agerade på detta sätt. En stor del av vårt samhällsnyttiga arbete utförs obetalt. Detta obetalda arbete, som till största delen utförs av kvinnor, konkurrerar ut möjligheten till betalt arbete. Mot denna bakgrund är det hårresande att vissa av partierna bakom pensionsuppgörelsen samtidigt propagerar för politiska förslag som vårdbidrag och barnpeng, förslag som skulle resultera i att kvinnornas andel av det betalda arbetet minskade ytterligare och kvinnors löneutveckling blev sämre än i dag.
4 Förhöjd pensionsålder
Det nya pensionssystemet skall motivera arbetstagare att arbeta längre och därigenom få högre pension. Meningen är att den som går i pension tidigt inte skall få ut mer i pension under sin återstående levnad än den som går i pension sent. Reglerna uppges vara helt neutrala och anpassade till vad som är försäkringsmatematiskt riktigt. Problemet är bara att våra arbetsplatser, vår arbetsmiljö, våra löner och arbetsfördelningen inte är anpassade till försäkringsmatematiken. Dessa faktorer minskar människors valmöjligheter. Människor med låga löner, förslitande arbetsuppgifter och med stor andel dubbelarbete orkar sällan arbeta till 65 års ålder. Dessa människor är ofta kvinnor.
5 Förslag till förändring
Det nya pensionssystemet är uppbyggt efter mäns sätt att organisera sitt arbete och därmed anpassat efter ett manligt arbetslivsmönster. Förutsättningen för att kvinnor skall kunna få en pension som är möjlig att leva på är att hela samhället förändras i grunden. Män måste avstå lön och utföra en större del av det obetalda arbetet. Sex timmars arbetsdag är ett angeläget tillvägagångssätt för att uppnå ett mer jämlikt arbetslivsmönster. Situationen är emellertid så alarmerande att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att identifiera möjliga förändringar av det nya pensionssystemet som kan göra dess utfall mer könsneutralt.
Stockholm den 1 oktober 2000
Ulla Hoffmann (v)
Ingrid Burman (v)
Kalle Larsson (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Claes Stockhaus (v)
Alice Åström (v)
Yrkanden (5)
- 1Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över hur det nya pensionssystemets utfall kan göras mer könsneutralt.
- Behandlas i
- 1Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över hur det nya pensionssystemets utfall kan göras mer könsneutralt.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett mer jämlikt arbetslivsmönster och sex timmars arbetsdag.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av ett mer jämlikt arbetslivsmönster, där sex timmars arbetsdag är ett angeläget tillvägagångssätt.
- Behandlas i
- 2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett mer jämlikt arbetslivsmönster och sex timmars arbetsdag.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.