Kompetenskrav för företagare

Motion 1989/90:N273 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N273

av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
Kompetenskrav för företagare

Sverige har världsrekord i antal konkurser. Mellan åren 1982 och 1986 ökade
antalet konkurser med 32 %. Under 1989 försattes 7 714 företag och privatpersoner
i konkurs hos landets tingsrätter. Det är ett nytt rekord och 20 %
fler än året innan enligt färska siffror från statistiska centralbyrån. Och konkursernas
antal fortsätter att öka. Många nystartade företag saknar ofta finansiell
uthållighet och har startats på alltför osäkra kalkyler. Enligt en undersökning
av kreditupplysningsföretaget Soliditet är nära 30 % av landets
samtliga aktiebolag inte kreditvärdiga idag.

Under 1988 uppgick företagskonkursernas antal till hela 87 % av totalantalet
konkurser. De oprioriterade fordringsägarna förlorar mellan fem och
sex miljarder kr. per år i konkurser.

”Konkursutredningen” (SIND 1985:7) angav att konkursutvecklingen
främst beror på interna förhållanden i företagskunnandet. Orsaken till att
företagen kommer på obestånd kan t.ex. vara att företagsledaren inte haft
tillräcklig erfarenhet av företagande, att han/hon saknar tillräckliga kunskaper
eller förmåga att planera och följa upp företagets ekonomi, brister i
marknadsföringen etc. Flera undersökningar konstaterar också en klar samvariation
mellan den kraftigt ökande nyetableringen av företag och den
ökande konkursfrekvensen. Och att brister i kunskap på olika sätt påverkat
företagens möjligheter att utvecklas har i stor utsträckning visat sig gälla
många nystartade företag, vilka gått i konkurs just på grund av att företagsledaren
varit oerfaren.

Det har vidare konstaterats att konkursantalet ökat kraftigt i branscher
med större nettoökning av företagsbeståndet, t.ex. service och detaljhandel,
branscher som är lätta att etablera sig i och som inte kräver särskilt stort
startkapital. Från bl.a. bankhåll har framhållits att den markanta ökningen
av nyetableringen 1982/83 gett utslag i konkurser 1985.

Enligt SIND:s utredning har man också på olika sätt kunnat konstatera att
kreditmarknadens utveckling bidragit till konkursökningen. Det är framför
allt konkurrensen på den starkt expanderande småföretagsmarknaden som
bidragit till att många personer med alltför bristfälliga affärsidéer erhållit
krediter för att starta företag.

En annan iakttagelse när det gäller förhållanden som påverkat konkursutvecklingen
är en samhällsförändring som gått mot större inslag av tjänsteproduktion,
vilket också inneburit en ny typ av företag och företagare. Det

framgår allt tydligare att såväl företagare som kreditgivare grovt underskat- Mot. 1989/90

tat behovet av kompetens för att leda och utveckla ett serviceföretag. N273

Även uppgifter från Ackordcentralen tyder på att det är alltför lätt att
starta företag i Sverige. Vi har industri världens kanske mest liberala regler
när det gäller krav på start/etableringskapital.

Mycket har gjorts och mera kan säkert göras när det gäller rådgivningsoch
utbildningskampanjer för människor som står i begrepp att starta företag.
Utvecklingen har emellertid klart och entydigt visat att kraven på kompetens
och utbildning måste skärpas hos personer som tänker etablera sig
som företagare.

Vi finner det närmast självklart att vissa yrkesgrupper som t.ex. advokater,
revisorer och mäklare skall ha fått någon form av auktorisation för att få
tillstånd att utöva sin yrkesverksamhet. Även om det kan vara svårt att fastställa
några generella kompetenskrav för företagare, är det ändå inte orimligt
att kräva att personer som startar bokföringspliktig verksamhet måste
kvalificera sig som företagare genom att åtminstone genomgå elementära
kurser i bokföring och företagsekonomi. Vi föreslår att det införs ett kompetensbevis
- ”företagarkörkort” - dvs. en grundläggande utbildning och examen
för dem som vill starta företag i Sverige. Samtidigt bör auktorisationsförfarandet
utvidgas till att omfatta flera verksamheter än idag.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kompetensbevis för företagare och utvidgat
auktorisationsförf arande.

Stockholm den 25 januari 1990

Bengt Silfverstrand (s)

Kurt Ove Johansson (s)

Johnny Ahlqvist (s)

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompetensbevis för företagare och utvidgat auktorisationsförfarande.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompetensbevis för företagare och utvidgat auktorisationsförfarande.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.