Jönköpings högskola

Motion 1991/92:Ub506 av Rune Backlund m.fl. (c, m, kds)

Jönköpings län är en region med stora
utvecklingsmöjligheter. Det goda geografiska läget i
kombination med den starka företagartraditionen är
positiva tillgångar inför framtiden. Men dessa två faktorer
räcker inte till för att ge länet en framtida positiv utveckling.
Det behövs också en bra infrastruktur. Det finns idag vissa
brister framför allt inom området utbildning och forskning
som hämmar utvecklingen. Därför är en utbyggnad av
högskolan i Jönköping av strategisk betydelse för den
långsiktiga utvecklingen i länet.

Industristrukturen

Jönköpings län är det mest industrialiserade länet i
landet och uppvisar den högsta andelen sysselsatta inom
tillverkningsindustri (32% i länet och 22% i riket).
Utvecklingen inom tillverkningsindustrin är av
utomordentlig stor vikt för länets framtid. Analyser som
nyligen utförts visar att länets industri släpar efter i
omvandlingen till mera kunskaps- och FoU-intensiv
produktion. Detta kan få mycket svåra konsekvenser för
sysselsättningen och utvecklingen på lite sikt. Jönköpings
län ligger också på en bottennivå när det gäller den andel av
arbetskraften som har lång högskoleutbildning.

Behovet av fler utbildningsplatser

I studier av Jönköpings län som utförts på uppdrag av
Länsstyrelsen konstateras att länet ligger under
riksgenomsnittet när det gäller studiebenägenhet, andel
högutbildade och antalet utbildningsplatser. Länet är
Sveriges sjätte i storlek när det gäller invånare men bara
fjortonde när det gäller statlig högskoleutbildning. Man
registrerar ett mycket högt söktryck till de
utbildningsplatser som finns. Enligt UHÄ:s statistik för
1989/90 har Jönköpings högskola det näst högsta antalet
förstahandssökande i landet. Om länet skulle ha den andel
av den statliga högskoleutbildningen som motsvarar
befolkningsandelen skulle antalet nybörjarplatser behöva
tredubblas. Att länet har brist på utbildningsplatser framgår
också av befolkningsstatistiken som visar på en utflyttning i
åldersgrupperna 19--24 år. Under en tioårsperiod har länet
förlorat drygt 5.000 personer i denna åldersgrupp.

Anslagsutvecklingen

Under 80-talet har anslagsutvecklingen för Jönköpings
högskola varit mindre gynnsam sett i ett perspektiv av den
totala ökningen av anslag till högskoleutbildning i landet. I
fasta priser har anslagen till högskolan i Jönköping mellan
budgetåren 1983/84 till 1989/90 endast ökat med 14%.
Motsvarande siffra för samtliga universitet och högskolor
ger en ökning med 22%. Jämför man endast med de
regionala högskolorna blir skillnaden ännu större. De har
ökat sina anslag med 37% under samma tid.

Man kan också notera en betydande eftersläpning i
tilldelning på det så kallade LIF-anslaget. Jönköpings
högskola har förhållandevis mindre medel på detta anslag
än motsvarande högskolor. Det kan inte vara rimligt att
högskolan i en av landets större och industritätaste regioner
förfogar över mindre medel till lokala linjer och fristående
kurser. Den eftersläpning som uppstått måste rättas till i
kommande fördelningar.

Jönköpings högskola uppvisar en hög resurseffektivitet.
Man intar en tätplats bland de regionala högskolorna när
det gäller producerade poäng i förhållande till förbrukade
medel.

Kommande treårsbudget

Jönköpings högskola måste under 90-talet få en bättre
och rimligare anslagsutveckling som ger möjligheter att
bredda utbildningsverksamheten. Det är framför allt inom
sektorerna teknik och AES (administrativ, ekonomisk och
social utbildning) som bristerna är störst. Som tidigare
redovisats ökar behoven av välutbildad arbetskraft inom
näringslivet i den omvandlingsprocess man nu befinner sig
i.

I det beredningsarbete som nu påbörjas inför nästa
treårsbudget, dvs. perioden 1993/94--1995/96, bör de ovan
redovisade regionala effekterna vägas in i bedömningen av
vilka utbildningsresurser som tilldelas Jönköpings län.
Detta bör ges regeringen till känna.

Ekonomilinjens fördjupningsblock

Till och med 1988/89 anordnades vid högskolan i
Jönköping fördjupningsblocket av ekonomutbildningen i
samverkan med högskolan i Växjö. Numera erhåller man
egna medel i Jönköping för 30 studerande inom
fördjupningsblocket.

Så gott som samtliga 60 studerande som påbörjar
ekonomlinjen i Jönköping önskar också inhämta fullständig
ekonomutbildning i Jönköping. Ersättning för de andra 30
studerande inom fördjupningsblocket tillfaller emellertid
fortfarande högskolan i Växjö, trots att ett obetydligt antal
studerande från Jönköping söker sig dit.

Flertalet av de studerande väljer hellre att studera
genom att delta i fristående kurser vid högskolan i
Jönköping än att bege sig till Växjö. Det belastar det redan
hårt ansträngda fristående kursanslaget.

Det är dåligt resursutnyttjande att destinera de
ekonomiska resurserna till högskoleenheter som saknar
studerande i det aktuella blocket. Istället bör dessa
överföras till den högskola där de studerande faktiskt
bedriver sina studier. Högskolan i Jönköping bör därför
genom en omfördelning med Växjö erhålla medel för
ytterligare 30 studerande inom ekonomilinjens
fördjupningsblock.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbyggd
högskoleutbildning i Jönköping,

2. att riksdagen genom en omfördelning tillför ytterligare
medel för 30 studerande inom ekonomilinjens
fördjupningsblock vid Jönköpings högskola.

Stockholm den 23 januari 1992

Rune Backlund (c)

Göte Jonsson (m)

Göran Hägglund (kds)

Märtha Gårdestig (kds)