Integration och demokrati

Motion 2002/03:K433 av Anders Bengtsson m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurser fördelas för att initiera forskning med fokus på utvecklingen av de främlingsfientliga och nazistiska partiernas senaste framgångar i de allmänna valen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fördela resurser till forskning på integrationsområdet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överväga olika möjligheter till en fortsättning och utveckling av det demokratiarbete som inleddes i flera kommuner och i invandrartäta områden inför valet 2002.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till kommuner i arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att alla kommuner upprättar handlingsplaner för mångfald och mot etnisk diskriminering, vars mål kontinuerligt följs upp och revideras.1

1Yrkande 5 hänvisat till AU.

Motivering

Sverige befinner sig i en intressant omvandlingsprocess. Det finns många sidor av det nya Sverige. En sida är det mångkulturella Sverige som på olika sätt ger färg på vårt tidigare så homogena samhälle. Inte minst i Skåne märker vi hur mångfalden berikar vårt vardagsliv och påskyndar en välkommen internationalisering. Samtidigt möter vi också kulturkrockar, främlingsfientlighet och rasism. I de flesta fall är det fråga om okunskap och rädsla. I andra fall är det dock fråga om organiserad främlingsfientlighet i form av politiska partier, rasistiska eller nazistiska organisationer.

De ”mörka krafterna” försöker med populistisk retorik ifrågasätta det mångkulturella Sverige. Det är allvarligt och något vi alla måste motverka. Både vid kyrkovalet 2001 och framför allt vid kommunalvalen 2002 skördade främlingsfientliga och nazistiska partier förhållandevis stora framgångar. I flera kommuner i exempelvis Skåne och Blekinge fick de mandat i kommunfullmäktige. I en del kommuner spelar de dessutom rollen som vågmästare, vilket gör att de nu dels får en plattform för att föra ut sin propaganda, dels får resurser för att bygga ut sin organisation – och detta fullt demokratiskt! Vi ser med stort allvar på denna utveckling. Mot bakgrund av detta vill vi därför att kyrkovalet år 2001 och det senaste valet särskilt följs upp. Det är också angeläget att resurser fördelas för att initiera forskning på området.

Idag finns det i Sverige över en miljon människor som är invandrare, flyktingar eller har utländsk härkomst och som på olika sätt är en del av samhället eller snarare borde vara det. Vi som riksdagsledamöter möter ofta de problem människor med utländsk bakgrund ställs inför i möten med arbetsgivare, myndigheter och det offentliga Sverige. Många känner sig utanför och en del upplever att de diskrimineras på grund av sin religion, hudfärg eller sitt namn. Det är oacceptabelt. Frågorna som rör integration av invandrare och deras barn måste tas på mycket stort allvar. Regeringen bör på olika sätt fortsätta att förstärka och utveckla sitt arbete med att skapa ett fungerande mångkulturellt Sverige. Vi har inte råd med segregation. Det är ett mänskligt slöseri som skapar potentiella konflikter och som kan bli mycket kostsamma om vi inte lyckas bättre med integrationsarbetet. Önskvärt är därför att det även fördelas resurser till mer forskning på integrationsområdet.

I det senaste valet prövades bland annat med stöd av medel från regeringen att öka valdeltagandet i invandrartäta områden. I en del kommuner anställdes demokrati-informatörer med uppgift att vara ute och informera om valtekniska frågor, ge information på olika språk samt i allmänhet uppmuntra till delaktighet och inflytande. De hittills kända erfarenheterna av dessa insatser är positiva, och i många valdistrikt där särskilda demokratinformatörer verkade ökade också valdeltagandet. Nu är dock frågan om hur man kan gå vidare. Med ovan nämnda demokratisatsning inför valet 2002 följde också uppdraget att utvärdera satsningen. I den utvärdering som nu ska göras bör särskilt belysas vilka mer långsiktiga slutsatser man kan dra av demokratiarbetet som föregick 2002 års val i landets invandrartäta områden. Frågan om demokrati bör dock inte begränsas bara till de allmänna valen, utan ska även finnas med i ett större och längre perspektiv som handlar om människors delaktighet och inflytande i det vardagliga livet. Det är därför av stor vikt att möjligheter nu ges ute i landets kommuner till en utveckling och fortsättning av det demokratiarbete som föregick 2002 års val.

Kommunerna är således mycket viktiga länkar i arbetet med att befrämja demokrati, delaktighet och integration. Det är av stor betydelse att fortsätta att skapa goda förutsättningar för kommunerna att hantera olika frågor och problem som kan uppstå i samband med olika kulturmöten och främlingsfientlighet. Länsstyrelserna har idag ett uppdrag att främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Att det redan sker mycket positivt arbete ute i länen och i kommunerna är tveklöst, men det betyder dock inte att det görs tillräckligt.

Det är viktigt att de kommuner som idag inte arbetar eller bara i liten omfattning arbetar med integrationsfrågorna tar ett större ansvar. I många kommuner brister exempelvis arbetet med att främja mångfald och integration. Sedan 1999 gäller en ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Här har Sveriges kommuner en enorm utmaning – att kunna bli förebilder som arbetsgivare genom att inrätta mångfaldsplaner med konkreta mål som kontinuerligt följs upp.

Stockholm den 23 oktober 2002

Anders Bengtsson (s)

Luciano Astudillo (s)

Marie Granlund (s)

Ulla Wester (s)

Catherine Persson (s)

Annika Nilsson (s)

Britt-Marie Lindkvist (s)

Bo Bernhardsson (s)

Anders Karlsson (s)

Leif Jakobsson (s)

Kent Härstedt (s)

Hillevi Larsson (s)

Christin Nilsson (s)

Kerstin Engle (s)

Inger Jarl Beck (s)

Göran Persson (s) i Simrishamn


Yrkanden (5)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resurser fördelas för att initiera forskning med fokus på utvecklingen av de främlingsfientliga och nazistiska partiernas senaste framgångar i de allmänna valen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fördela resurser till forskning på integrationsområdet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överväga olika möjligheter till en fortsättning och utveckling av det demokratiarbete som inleddes i flera kommuner och i invandrartäta områden inför valet 2002.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till kommuner i arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att alla kommuner upprättar handlingsplaner för mångfald och mot etnisk diskriminering, vars mål kontinuerligt följs upp och revideras.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.