Höjning av minimikapitalet för aktiebolag

Motion 1988/89:L204 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :L204

av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

Höjning av minimikapitalet för aktiebolag

Redan 1973 beslutade riksdagen att höja gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital
från 5 000 kronor till 50 000 kronor. De aktiebolag sorn bildats före den
6 juni fick anstånd till utgången av år 1978 med att höja sitt aktiekapital till
detta belopp, övergå till annan bolagsform eller att avregistrera bolaget.
Efter ett nytt riksdagsbeslut 1977 förlängdes övergångstiden för de äldre
bolagen till utgången av 1981.

Denna höjning av minimibeloppet för aktiekapital till 50 000 kronor tillkom
främst för att skapa ökad trygghet för att bolaget uppfyller sina förpliktelser
mot anställda, mot samhället och mot andra borgenärer.

Det har länge funnits synnerligen starka skäl att ytterligare höja denna
gräns för lägsta tillåtna aktiekapital. Redan i lagutskottets betänkanden
1980/81:28 och 1982/83:16 framhålles att det kan vara motiverat att man
vid en anpassning av aktiebolagens regler till verksamheten i de största
aktiebolagen och införandet av särskilda bestämmelser för mindre företag
relativt kraftigt höjer den undre gränsen för aktiekapitalet. Utskottet har
också flera gånger förutsatt att regeringen skulle ta initiativ i frågan.

Men trots dessa uttalanden och trots att utvecklingen vad t.ex. gäller
antalet konkurser motiverat en kraftig höjning av minimikapitalet i aktiebolag
har ingenting hänt.

Ett aktiekapital på 50 000 kronor utgör inte ens i rimlig grad en tillräcklig
ersättning för att förebygga konkurser eller att aktiebolagsformen utnyttjas
för mer eller mindre kvalificerad ekonomisk brottslighet.

Konkursernas antal ökade med 32 procent mellan åren 1982 och 1986.
Dåliga kunskaper i bokföring och för låga krav på soliditet är viktiga orsaker
till denna allvarliga utveckling. 1985 fick endast 2 procent av oprioriterade
fordringsägare i konkurser någon utdelning. Detta innebär totala kreditförluster
på 6 miljarder kronor.

I många mindre företag är andelen eget kapital alltför låg för att ge
företaget en tillräcklig finansiell stadga, vilket i sin tur är en förutsättning
för att skapa tillfredsställande trygghet för anställda, långivare och leverantörer.

Ingenting talar för att en värdebeständig kapitalgräns skulle utgöra något
hinder för nyetablering av seriösa företag. Tvärtom kan det med fog hävdas
att vi haft en för hög nyetableringstakt i Sverige under de senaste åren och
att detta åtminstone till en del sammanhänger med att det varit alltför lätt
att bilda aktiebolag.

Mot.

1988/89

L204-211

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr L204—211

Mot. 1988/89
L204

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förslag till höjning av minimibeloppet för aktiekapital.

Stockholm den 17 januari 1989
Bengt Silfverstrand (s)

Bo Nilsson (s) Jan Andersson (s)

Gunnar Nilsson (s)

En jämförelse med våra grannländer och med EG kan ha sitt alldeles
särskilda intresse i detta sammanhang.

I Danmark tillämpas enligt uppgift en minimigräns för aktiekapital på
300 000 danska kronor. Också inom EG ligger minimigränsen för aktiekapital
betydligt över den som gäller i Sverige. Så t.ex. är denna gräns i Västtyskland
100 000 DM och i Frankrike 1 500 000 Fr.

Till de redan mycket starka skäl som föreligger för en kraftig höjning av
minimikapitalet för aktiebolag i Sverige kan förhållandena inom EG nu
tillfogas som ytterligare ett tungt vägande argument för en sådan uppjustering.
I ett första steg borde en höjning till 150 000 kronor kunna ske utan
dröjsmål.

2