Högre musikutbildning i Umeå

Motion 1989/90:Ub536 av Hans Dau m.fl. (m, fp, c, vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub536

av Hans Dau m.fl. (m, fp, c, vpk)
Högre musikutbildning i Umeå

1987 års regionalpolitiska kommitté skriver i sitt slutbetänkande att drygt
femtio procent av samtliga konstnärliga yrkesutövare finns i Stockholm/Uppsalaregionen.
Räknar man bort de yrkesmässiga konstutövare
som finns i de två övriga storstadsregionerna återstår mycket få i resten av
landet.

Kommittén pekar också på att flera norrlandskommuner satsar mer helhjärtat
på kultur än andra kommuner i landet, men tillägger att Norrland är
vidsträckt och glest befolkat så trots rejäla satsningar blir antalet konstnärliga
yrkesutövare anmärkningsvärt lågt. Därför uttalar man att det kan vara
motiverat att stimulera den regionala utvecklingen genom åtgärder som leder
till att fler konstnärer bosätter sig i Norrland.

I detta syfte har den regionalpolitiska kommittén övervägt två förslag till
nya insatser. Det gäller dels högre kammarmusikalisk utbildning, dels en alternativ
skådespelarutbildning. Dessa utbildningsinsatser skulle kunna göra
att en större andel ungdomar från Norrland skaffar sig en högre konstnärlig
utbildning och därigenom söker de tjänster som blir lediga inom kulturinstitutionerna
i Norrland.

Skådespelarutbildningen föreslår man skall placeras i anslutning till Norrbottensteatern
i Luleå, medan placeringen av den kammarmusikaliska utbildningen
inte närmare preciseras.

Självklara slutsatser

Skådespelarutbildningens självklara anknytning till Norrbottensteatern
motsvaras lika naturligt av den högre kammarmusikaliska utbildningens anknytning
till Norrlandsoperan i Umeå. Förutom Norrlandsoperan har
Umeåområdet tradition, resurser och kompetens, som kan tillgodogöras utbildningen.
Vi vill t.ex. peka på den kammarmusikfestival som årligen hålls
i Umeå och barockmusikfestivalerna i grannkommunen Nordmaling.

Den högre kammarmusikaliska utbildningen, Pro Musica, har under tre
år utretts av en arbetsgrupp i samverkan mellan universitet, Norrlandsoperan
och Sinfoniettan i Umeå.

Arbetsgruppen, som består av personer med hög kompetens i både administration,
utbildning och musik och vars arbete finansierats från såväl universitetet
som ideella stiftelser i Norrland, har noggrant berett frågan och
har nu ett fullt utarbetat förslag färdigt.

När utbildningen kommer till stånd har några av dessa stiftelser redan nu
förklarat sig beredda att stötta delar av undervisningen och utrustningen
ekonomiskt, för att åstadkomma större bredd och utbud än vad som kan vara
tänkbart genom statens insatser.

Universitetet i Umeå som regionalpolitisk satsning

Universitetet i Umeå har otvivelaktigt varit en av de mest lyckade regionalpolitiska
satsningarna i Sverige. Även om universitetet fortfarande inte kan
betraktas som färdigbyggt, har forskningen och utbildningen på många områden
tillvunnit sig respekt i det internationella vetenskapssamhället. Det
har även betytt mycket för regionens försörjning med kvalificerad arbetskraft
att en läroanstalt på högsta nivå finns där.

Att universitetet inte är färdigbyggt visar sig i två avseenden. Dels är flertalet
institutioner små även i svenskt perspektiv och har svårt att nå upp till
den kritiska massa som garanterar långsiktig framgång i verksamheten, dels
finns det fortfarande stora luckor i den för ett universitet normala ämnesstrukturen.

Att förstärka institutionerna överlag eller att komplettera strukturen på
humaniorasidan med exempelvis alla traditionella historiska och lingvistiska
specialiteter är en dyr väg att gå. Enklare är att rikta in sig på några få punkter
av strategisk betydelse för hela miljöns funktion.

Kulturmiljöns betydelse för universitetet och regionen

Den konstnärliga verksamheten har en sådan strategisk funktion för hela
universitetet när det gäller att skapa en allmän kulturmiljö. Till skillnad från
de mera etablerade universiteten i eller nära storstäderna, har den kulturella
kringmiljön saknats vid universitetets tillkomst i Umeå och har bl.a. lett till
rekryteringsproblem för högre tjänster. I regel föredrar en eftersökt och högt
kvalificerad arbetstagare Uppsala eller Lund framför Umeå, inte så mycket
på grund av kylan eller avstånden i norr, som på grund av den fattigt ansedda
kulturmiljön kring universitetet.

Till en början var föreställningen berättigad. Under senare år har mycket
gjorts från kommunerna, landstinget och universitetet självt för att förbättra
situationen på kulturområdet, men åtskilligt återstår att göra.

Konstnärlig utbildning vid universitetet

Universitetet har genom den nya konsthögskolan och designutbildningen
lagt grunden till en konstnärlig fakultet, som kan anses vara ännu mer strategisk
i skapandet av en kulturmiljö än humaniora i mera inskränkt mening.
Som nästa led planeras en högre musikutbildning vid universitetet.

Umeå har blivit en musikstad av rang genom tillkomsten av Norrlandsoperan,
den därmed sammanhängande utbyggnaden av regionmusiken och de
återkommande festivalerna.

Allt detta är viktigt för universitetets funktion. Det är alltför lätt att bortse
från den nära släktskapen mellan vetenskap och konst, och från miljöns strategiska
betydelse för all skapande verksamhet.

Mot. 1989/90

Ub536

13

Planerna på högre musikutbildning

Situationen i Norrland

I dag finns i hela Norrland en musikhögskola endast i Piteå. Utöver musikpedagogisk
utbildning har den endast en linje för kyrkomusik.

Samtidigt råder stor musikerbrist i Norrland. Av 4 500 professionella musiker
fanns 1980 bara 300 i de fyra nordligaste länen. Detta är en mycket stor
kulturpolitisk obalans.

Det är alltså uppenbart att den kvalificerade musikutbildningen i Norrland
måste stärkas. Erfarenheterna från t.ex. läkarutbildningen visar att i regionen
lokaliserad utbildning är enda sättet att häva bristen på kvalificerad arbetskraft.

Förutsättningarna i Umeå

Genom de kammarmusikfestivaler, med däri ingående högt kvalificerade
sommarakademier, som anordnas i Umeå och i grannkommunen Nordmaling
med dess barockmusikfestivaler, har ett kontaktnät skapats med framstående
solister och pedagoger som har sin normala verksamhet förlagd till
i huvudsak utländska akademier och konservatorier. Tanken i planerna för
högre musikutbildning i Umeå har varit att utnyttja detta kontaktnät och de
moderna kommunikationerna till att på deltidsbasis knyta huvudlärare av
den digniteten till verksamheten.

Kontinuiteten i undervisningen skulle ombesörjas av hjälplärare med den
dubbla funktionen av stämledare i regionmusiken/Norrlandsoperan och biträdande
lärare vid universitetet. Den lönenivå som kombinationstjänsterna
motiverar och den naturliga nedsättningen i orkestertjänstgöringen skulle
göra tjänsterna så pass attraktiva att man borde kunna rekrytera verkliga
toppkrafter till dessa.

Samfinansiering och utnyttjandet av utländska krafter beräknas göra utbildningen
betydligt billigare än vad som är normalt i musikutbildning med
i regel mycket omfattande individuell instruktion av varje elev. Samtidigt innebär
konstruktionen en garanti för högsta professionella standard på lärarna.

Nivå och inriktning
Nivå

Det naturliga är att lägga den planerade utbildningen som en tvåårig påbyggnadsutbildning
på diplomnivå, alltså efter de fyra årens grundläggande musikutbildning
vid någon av landets nuvarande musikhögskolor.

Tilldelningen av studieplatser på diplomnivå är allmänt omvittnat allt för
liten i hela landet. Tecken härpå är att i dag 800 svenska musikstuderande
återfinns i utlandet, medan mycket få utländska musikstuderande bedriver
studier i Sverige.

Placeringen på diplomnivå i förening med den kammarmusikaliska inriktningen
gör att verksamheten inte konkurrerar med någon annan musikerutbildning
inom landet.

Mot. 1989/90

Ub536

14

Mot. 1989/90

Ub536

Omfattning

Det planerade omfånget på verksamheten bestäms av ett intag av 30 studerande
per år (20 är ett absolut minimum för att gruppkonstellationen skall
fungera, men 30 är säkrare, då verksamheten då inte är så kritiskt beroende
av tillfälliga sjukdomsfall och dylikt.) Vid tvåårig utbildning innebär det
60 studerande och lärare motsvarande 10 heltidstjänster.

Verksamheten är planerad för en försöksperiod om fyra år, varefter utvärdering
bör ske.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den vid
utarbetandet av budgetpropositionen för budgetåret 1991/92 beaktar
vad i motionen anförts om att starta en högre musikutbildning på diplomnivå
vid universitetet i Umeå.

Stockholm den 18 januari 1990

Hans Dau (m)

Ulla Orring (fp) Karin Israelsson (c)

Maggi Mikaelsson (vpk)

Inriktning

Inriktningen i Umeå planeras bli kammarmusikalisk. På det området finns
för närvarande ett tomrum, då nästan all musikutbildning i landet sker med
inriktning på blivande orkestermusiker.

Instrumentariet är alltså tänkt att omfatta stråkfamiljen: violin, viola,
cello och kontrabas, därtill något träblåsinstrument och piano/cembalo,
samt sång för att knyta den naturliga relationen till Norrlandsoperan. Denna
konstellation ger maximal flexibilitet redan vid ett litet omfång på verksamheten.

15