Hästar

Motion 2001/02:MJ474 av Jonas Ringqvist m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i djurskyddsförordningen skall förordna att hästar skall ges möjlighet till daglig utevistelse.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kunskapskrav på hästägare.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att inom EU verka för att stoppa handel på hästmarknader med vanskötta djur.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall begränsas.

Inledning

Hästsektorns betydelse i samhället har ökat kratigt under de senaste 20–30 åren. Intresset för ridning och annan hästsport är stort och insikten om hästens betydelse för människans välbefinnande har ökat. Hästen har även stor betydelse för regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen.

I takt med att fler och fler människor inser och uppskattar hästens betydelse ökar också antalet hästar i Sverige. Sedan 1970-talet har antalet hästar i Sverige tredubblats. Det ökade antalet hästar innebär att fler människor har möjligheten att få en närmare kontakt med dessa djur, det ökade antalet hästar innebär dessutom att de problem som tidigare fanns vad gäller hästar och hästhållning ökat.

Under förra året presenterades den hästpolitiska utredningen (SOU 200:109). Med anledning av det betänkandet samt den pågående utredningen om djurtransporter som förväntas kunna presenteras efter årsskiftet, har Vänsterpartiet vissa synpunkter som vi anser bör behandlas i samband med dessa utredningar.

Djurskyddslagen

Djurskyddslagen avser vård och behandling av husdjur och andra djur som hålls i fångenskap. Den grundläggande principen för djurskyddet är att djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Det är alltid den enskilde djurägaren som är ansvarig för att djuren behandlas väl och skyddas mot lidande.

I dag finns cirka 180 000 hästar i Sverige, en stor del av dessa är icke tävlande individer och används inte heller för avel av tävlingshästar. Djurskyddslagstiftningen behandlar särskilt de tävlande eller de för avel avsedda hästarna. Den del av det svenska hästbeståndet som inte används för tävling eller för avel för tävling omfattas endast av de mest grundläggande skyddskraven i lagstiftningen.

Brister i djurskyddslagstiftningen

Enligt djurskyddslagens paragraf 30, kap 1, behandlas bl.a. tillsyn och skötsel, stallklimat, foder och vatten, renhållning, betesmarker och rastgårdar, utegångsdjur och drivning. Detta gäller alltså inte för andra hästar än sådana som föds upp eller hålls för att användas i tävling. Detta innebär bl.a. att hästar som ej används i tävling eller för tävlingsavel inte omfattas av paragrafer gällande daglig utfodring, tillräcklig utfodring, vatten två gånger per dag, daglig rengöring av stallutrymme, torra ströbäddar, goda betesmarker och rastgårdar, tillgång till ligghall vid utegång året runt, med mera. Enligt djurskyddslagen omfattas inte heller hästar som inte hålls för tävling eller avel för tävling av bestämmelser gällande regelbunden hovvård.

Djurskyddslagen och hänsyn till hästens naturliga beteende

Enligt djurskyddslagen skall djur, i så lång utsträckning som det går, få möjlighet att utöva sitt naturliga beteende. Detta har vi till viss del tagit hänsyn till när det gäller exempelvis mjölkkors möjlighet att beta under sommarhalvåret. När det gäller hästar däremot finns ingenting i djurskyddslagen som ställer krav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans med andra hästar. Hästen är ett utpräglat flockdjur. I flocken finns trygghet och grunden till välbefinnande. Många hästar lever som ensamma hästar på små gårdar. Här får oftast ägare eller skötaren vara ett substitut för andra flockmedlemmar och detta kan i vissa fall fungera, även om en häst aldrig bör leva som ensam av sin art. På andra ställen kan det finnas fler hästar på samma plats, men tidsbrist hos skötare, oro för risk att hästar ska bli skadade av andra hästar eller genom att hästarna skadar sig i terrängen gör så att många hästägare väljer att inte låta sina hästar vistas i beteshagar tillsammans med andra hästar. Detta är inte enbart en stor inskränkning på hästens möjlighet till att leva ett liv som den art den är, utan kan även innebära en riskfaktor för hästskötare. I hagen kommunicerar hästar med varandra. Rangordningar görs upp och hierarkin fastställs. Får hästar inte möjlighet till detta så viktiga sociala beteende, kommer ständig oro att bryta ut när hästar under korta oregelbundna tider konfronteras med varandra. Detta är inte minst ett problem i ridskolor där hästar inte får tillbringa dagarna tillsammans i hagar utan istället tvingas samman enbart under lektioner. Hästen kommer inte att ta hänsyn till att det sitter en ryttare på ryggen utan kommer att följa sina naturliga instinkter som är att mäta sig med andra hästar för att hitta sin plats i gruppen, där den kan känna sig trygg.

Under hösten kommer regeringen att presentera sitt förslag vad gäller en ny hästpolitik (betänkande från hästpolitiska utredningen SOU 2000:109). I samband med den bör förslag ingå om hästars möjlighet till daglig utevistelse och att hästar skall hållas i grupp. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hästkörkort

Fler och fler människor skaffar idag häst, vilket är mycket positivt, men samtidigt så blir det allt vanligare att djurskyddsinspektörer upptäcker fall av vanvård av hästar. Det är mycket ovanligt att människor vanvårdar sina hästar på grund av dumhet eller elakhet, utan i de flesta fall handlar det helt enkelt om brist på kunskap. Människor som äger hästar skall självklart ha kunskap och förmåga att tillgodose sin hästs behov på bästa vis. Men så är det tyvärr inte alltid idag.

För att hejda utvecklingen som idag går mot fler och fler upptäckta fall av vanvårdade hästar, bör hästägare genomgå en grundläggande utbildning om hästhållning eller på annat sätt visa att de har nödvändiga kunskaper om hästens behov. I kraven på kunskap bör det bl.a. ingå foderkunskap, hästars kroppsspråk och sociala beteenden, baskunskap i hovvård och baskunskap om vanliga sjukdomar samt kunskap om vad som bör finnas i ett husapotek för häst och hur dessa saker skall användas. Viktigt är också en grundläggande kunskap om utrustning och hur dess andvändning påverkar hästen. Utbildningen bör också visa på vilket ansvar det innebär att äga och ta hand om häst. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hästtransporter

EU-kommissionen har nyligen granskat hur medlemsländerna lever upp till EU:s regler för djurskydd under transporter. Det vill säga de djurskyddslagar som medlemsländerna gemensamt beslutat om. Enligt ett EU-direktiv får hästar som skall föras till slakteri transporteras i högst 8 timmar. Livtransporter, hästar som ej ska till slakt, får ske i maximalt 24 timmar. Djuren skall vattnas och utfodras var åttonde timme. Färdplanen skall vara maximalt en 14 timmars resa, därefter 1 timmes vila. I transportfordonet skall finnas skiljeväggar mellan hästarna samt strö på golvet.

I kommissionens rapport slås däremot, tyvärr, larm om att reglerna inte efterlevs: djur misshandlas med elektriska käppar, brutala transporter av förlamade grisar, dräktiga nötkreatur och hästar i dålig kondition. Kommissionen pekar särskilt ut hästtransporter som ett problem. Sedan 1990 har 140 000 hästar importerats för slakt till EU från Baltikum, Polen, Ungern och Rumänien eller till och med Mongoliet. 80 procent går till Italien. Hästarna når EU:s gräns trötta, hungriga och törstiga på lika olämpliga som överlastade fordon. Vid gränsen, om inte förr, skall EU:s regler börja gälla. Men ofta bara fortsätter transporten. Och enligt kommissionens rapport godkänner Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Spanien regelmässigt transportplaner som inte uppfyller EU:s krav.

Hästar som transporteras från Sverige

Varje år ”försvinner” drygt 5 000 svenska hästar spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser och hög efterfrågan på hästkött lockar svenskar att göra illegala hästaffärer. En hästägare som lämnar sin häst till slakt i Sverige får cirka 2 000 kronor. Ett slakteri i Italien betalar mer än det dubbla, cirka 5 000 kronor, för samma häst. De flesta svenska ”slakthästar” lämnar Sverige via Danmark och transporteras sedan via olika färdvägar till Belgien, Italien och Frankrike. Djuren körs i förseglade fordon, i så kallad transit, till destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna byter de ägare på hästmarknader runt om i Europa, bland annat Frankrike, Belgien, Italien men även på Balkan. På hästmarknader runt om i Europa pågår handel med vanskötta, slagna, stressade och plågade djur. Sverige bör med krafttag agera inom EU för att förhindra att handel på hästmarknader med plågade och vanskötta djur får fortgå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Detta förfarande har uppmärksammats av djurrättsorganisationer i Europa och i Sverige, vilket har lett till att jordbruksminister Margareta Winberg planerar att utreda hur hästtransporter ut till Europa kan undvikas genom att djuren slaktas närmare uppfödningsplatsen. Därmed kan även exporten gynnas, eftersom svenska folket inte vill äta hästköttet.

Vänsterpartiet anser att transporterna av levande slaktdjur skall begränsas kraftigt. Endast kortare transporter bör tillåtas. Djuren bör i stället helst slaktas på plats. Levande djur bör också undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet. Samma regelverk bör inte gälla för gränsöverskridande handel med levande djur som gäller för vanliga varor. Detta går att motivera både ur djur­omsorgssynpunkt och ur smittskyddssynpunkt då risken för att sjukdomar sprids alltid är oerhört mycket större när levande djur transporteras jämfört med slaktkroppar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2001

Jonas Ringqvist (v)

Lars Bäckström (v)

Marie Engström (v)

Owe Hellberg (v)

Siv Holma (v)

Kjell-Erik Karlsson (v)

Sten Lundström (v)

Johan Lönnroth (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Per Rosengren (v)


Yrkanden (4)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i djurskyddsförordningen skall förordna att hästar skall ges möjlighet till daglig utevistelse.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kunskapskrav på hästägare.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att inom EU verka för att stoppa handel på hästmarknader med vanskötta djur.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall begränsas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.