Hälsoekonomisk forskning om de reumatiska sjukdomarna

Motion 1997/98:So295 av Isa Halvarsson och Eva Eriksson (fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1997-10-06
Bordläggning
1997-10-10
Hänvisning
1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Det finns minst en miljon svenskar som har någon form av reumatisk sjukdom. Reumatism omfattar ett 80-tal sjukdomstillstånd som på olika sätt drabbar leder, rygg, senor, bindväv, muskler och skelett. De vanligaste är ledgångsreumatism, ryggradsreumatism, nötningsreumatism och mjukdelsreumatism (fibromyalgi).

Ledgångsreumatism är den svenska benämningen för reumatoid artrit (RA), den är ett typexempel på en inflammatorisk folksjukdom vanlig i Skandinavien. Kvinnor har RA i betydligt större utsträckning än män, två tre gånger så ofta. Sjukdomen är kronisk och ofta invalidiserande. Dess orsaker är inte klarlagda, men stark misstanke riktas mot så kallade autoimmuna reaktioner, det vill säga att kroppens eget immunförsvar attackerar ledvävnaden. Reumatisk forskning har varit och är även idag eftersatt.

Ändå har molekylärmedicinsk forskning gjort det möjligt att studera immunsystemet i detalj och nyare medicinsk grundforskning har öppnat för mer specifik och effektivare behandling av ledgångsreumatism. Steget från förståelse av immunologisk reglering till möjligheten att påverka den kan idag vara mycket kort, i och med att kroppsegna, immunreglerande molekyler kan framställas med biotekniska metoder. Forskningen skulle alltså inte bara kunna få fram effektiva bromsmediciner utan man hoppas också kunna bota sjukdomen. Detta är hisnande perspektiv eftersom sjukdomen åsamkar mycket lidande men även stora kostnader för samhället.

Reumatikerförbundet har låtit göra en samhällsekonomisk studie vid Linköpings Hälsouniversitet som visar att de reumatiska sjukdomarna kostar samhället cirka 50 miljarder kronor. Av dessa är det endast runt 4 miljarder som går till vård, mediciner och forskning. Resten är pensioner, sjukbidrag, sjukskrivningar och produktionsbortfall. Detta är ett bra exempel på hälsoekonomisk forskning, det finns mycket lidande och pengar att spara genom att utnyttja denna för att få använda den stora mängden resurser för reumatiker på ett mera aktivt sätt.

Det är angeläget att den hälsoekonomiska forskningen stimuleras för att bättre och effektivare begränsa människors lidande och samhällets kostnader.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av hälsoekonomisk forskning om de reumatiska sjukdomarna.

Stockholm den 5 oktober 1997

Isa Halvarsson (fp)

Eva Eriksson (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av hälsoekonomisk forskning om de reumatiska sjukdomarna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av hälsoekonomisk forskning om de reumatiska sjukdomarna.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.