Till innehåll på sidan

Förnybar energi och energihushållning för att hjälpa

Motion 1988/89:U206 av Birgitta Hambraeus och Ivar Franzén (båda c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:206

av Birgitta Hambraeus och Ivar Franzén (båda c)
Förnybar energi och energihushållning för att hjälpa
u-länder

I. Förnybar energi

FN antog i höstas en resolution om främjandet av förnybara energikällor.

U-länderna, den s k Grupp 77, väckte förslaget. Sverige sade ingenting,
men stödde först muntligen Canada som ville krångla till det hela genom att
kräva särskilda miljökrav. Till slut väckte Filippinerna förslaget på nytt och
FN antog det.

Resolutionen innebär att FN enhälligt beslutar

1. att ställa sig bakom rapporten från FN:s kommitté för nya och förnybara
energikällor,

2. att snabbt förverkliga det program för förnybara energikällor som
antagits i Nairobi i början av 70-talet,

3. att stärka FN:s arbete inom detta område,

4. att uppmana medlemsländerna att rapportera om deras utveckling av
förnybara energikällor,

5. att uppdra åt Generalsekreteraren Pérez de Cuéllar att tillsätta en
expertgrupp för ett informationssystem om förnybara energikällor,

6. att betona vikten av ekonomiskt stöd så att u-länderna kan utveckla
förnybara energikällor samt

7. att öka samarbetet mellan FN:s olika organ när det gäller de förnybara
energikällorna.

Liknande resolutioner har antagits av FN flera gånger med mycket klent
resultat. Birgitta Dahl sade i en frågedebatt i höstas att Sverige skulle
intensifiera sina ansträngningar att främja de förnybara energikällornas
utbredning globalt. Ännu märks inga spår av denna ambition. Sveriges
delegat till mötena med kommittén för nya och förnybara energikällor kan
enligt egen utsago ingenting om ämnet och förhåller sig passiv. Sverige låter
sina ansträngningar att stärka FN:s budget bl.a. gå ut på att avskaffa de organ
som nu har hand om den förnybara energin. Kontrasten är slående med vårt
helhjärtade stöd i IAEA och internationella strålskyddsmyndigheter för att
främja kärnkraftens utbredning.

Vårt internationella agerande måste bli mer samstämmigt med den av
Sveriges riksdag beslutade energipolitiken. Denna överensstämmer väl med
Brundtland-rapporten. U-ländernas berättigade önskemål måste uppfyllas!

II. Energihushållning

Den s k Brundtland-rapporten Vårgemensamma framtid, från världskommissionen
för miljö och utveckling, har välkomnats i FN. Generalförsamlingen
beslöt 1987 att uppmana FN:s olika organ att dra slutsatser utifrån
rapporten för respektive verksamhetsområdet och redovisa detta under
1989.

De nordiska länderna har varit pådrivande för att följa upp rapporten.
Men om inte industriländerna i praktisk handling tar rapporten på allvar
kommer den inte att att få tillräckligt inflytande på utvecklingen. Det räcker
inte med att ändra FN:s organ, länderna själva måste förändras.

När det gäller energi betonar rapporten särskilt hur mycket som står att
vinna på energihushållning, d v s att använda energin på ett effektivare sätt.
Prof. Niels I. Meyer vid Danmarks Tekniska högskola, chef för Danmarks
informationsorgan för förnybar energi, har föreslagit att de nordiska
länderna skulle erbjuda sig att halvera sin energiförbrukning på 25 år. Detta
skulle innebära ett konkret åtagande i enlighet med ett av Brundtlandrapportens
förslag.

1975 beslöt riksdagen att ställa upp ett konkret energihushållningsmål. Det
gällde att minska vårt beroende av olja. De centerledda regeringarna
verkställde beslutet genom kraftfulla stöd till forskning, rådgivning, skärpta
normer samt bidrag och fördelaktiga lån till företag och personer som satsade
på energihushållning. De socialdemokratiska regeringarna har inte fullföljt
ansträngningarna under 80-talet.

Det finns tillräckligt beslutsunderlag för att redan i dag kunna bedöma att
en halvering av energiförbrukningen på 25 år är tekniskt realistisk och
ekonomiskt fördelaktig. Sverige bör besluta att anta en sådan målsättning.
En effektiv energiteknik är fördelaktig för oss själva. Den ger också
u-länderna utrymme för ökad energianvändning och kan stimulera dem att
själva använda effektivare energiteknik.

Hemställan

Vi föreslår

att riksdagen hos regeringen begär förslag om verkställande av FN:s
resolution A/C.2/43/L.69 23 nov.88, ang. Nya och förnybara energikällor,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om fullföljande av
Brundtland-rapportens rekommendation om en halverad energiförbrukning
i enlighet med vad som anförts i motionen.1]

Stockholm den 19 januari 1989

Birgitta Hambraeus (c) Ivar Franzén (c)

Mot.

U206

' 1988/89:N415

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om verkställande av FN:s resolution A/C.2/43/L.69 23 nov. 88, angående Nya och förnybara energikällor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om verkställande av FN:s resolution A/C.2/43/L.69 23 nov. 88, angående Nya och förnybara energikällor.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.