Flyttningsbidragen

Motion 1989/90:A264 av Britta Sundin m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A264

av Britta Sundin m.fl. (s)
Flyttningsbidragen

Inrikesomflyttningen i de små kommunerna har under en lång tid visat på
flyttningsunderskott mot övriga landet. Trots arbetsmarknadspolitiska satsningar
i form av beredskapsarbete, utbildningsbidrag, starta eget-bidrag och
övriga regionala politiska åtgärder så fortsätter den negativa omflyttningen.
Främst är det de unga flickorna som flyttar till de större orterna, vilket i sin
tur medför att en del skogslän därmed kan redovisa positiva inflyttningstal.
Den negativa omflyttningen resulterar i att arbetslöshetssiffrorna blir låga.
Fördelningen av regionalpolitiska medel sker idag till största del beroende
på arbetslöshetstal. Utflyttningen medför att möjligheterna att skapa flera
arbetstillfällen minskar. På många håll har det medfört att det finns problem
att rekrytera personal till kvinnodominerade yrken, t ex inom äldreomsorgen.
Vid nyetableringar förs diskussionerna hur rekryteringen av personal
skall ordnas, efterom utflyttningen har medfört att arbetslöshetssiffrorna är
låga.

Utflyttningen som till stor del består av unga flickor, har även medfört att
befolkningssammansättningen blivit sned. Ett stort kvinnounderskott kan
konstateras, vilket i sin tur ger ett födelseunderskott.

De unga flickornas utflyttning är mycket oroande. Satsningar på arbete
och utbildning för att kunna stanna i sina hemkommuner är behövliga, men
inte helt tillräckliga. Kvinnounderskottet kan aldrig utjämnas om inte andra
insatser görs för att underlätta för kvinnorna att flytta in eller tillbaka till
kommunerna. Nya sysselsättningstillfällen måste alltjämt tillskapas och reglerna
för flyttningsbidragen ändras. Syftet med flyttningsbidraget är för närvarande
att underlätta sådan geografisk rörlighet som medför högre sysselsättning,
minskad arbetslöshet och därmed möjligheter till fortsatt ekonomisk
tillväxt och jämnare välfärdsfördelning.

Flyttningsbidraget är ett ekonomiskt stöd till den som söker och får arbete
på annan ort. Bidraget kan beviljas den som:

- är eller riskerar arbetslöshet

- inte kan få arbete på hemorten.

Flyttningsbidraget kan även i vissa fall beviljas ombytessökande - nyckelpersoner.

Med nuvarande bestämmelser av flyttningsbidragens tillämpning så går de
flesta flyttningar från de små kommunerna till de större orterna, eftersom

där efterfrågas arbetskraft. Trenden med minskande befolkningstal och ökat Mot. 1989/90

kvinnounderskott kommer därmed aldrig att kunna hejdas. Flyttningskost- A264

naderna utgör en stor kostnad, vilket medför att rörligheten på arbetsmarknaden
blir ensidig eftersom flyttningsbidragen till större del går till de större
orterna.

Bestämmelserna för flyttningsbidragen måste ändras till att gynna även de
mindre orterna och i första hand de unga kvinnorna som är villiga att flytta
även om de har arbete. Det är därför angeläget att under en försöksperiod
på t.ex. 3 år pröva att använda en del av anslaget till ett återflyttnings- eller
inflyttningsbidrag, som stimulerar unga flickor att ta arbete i skogslänen.

Detta även om de har arbete söderut eller på större orter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksverksamhet med att använda flyttningsbidrag
som återflyttnings- eller inflyttningsbidrag.

Stockholm den 24 januari 1990

Britta Sundin (s)

Iris Mårtensson (s) Ewa Hedkvist Petersen (s)

Eivor Husing (s) Inger Hestvik (s)

7