Fastighetstaxeringsvärden och förmögenhetsskatten

Motion 1988/89:Sk404 av Margit Gennser och Karin Falkmer (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sk404

av Margit Gennser och Karin Falkmer (båda m)

Fastighetstaxeringsvärden och
förmögenhetsskatten

Även på förmögenhetsskatteområdet kännetecknas Sverige av ett extremt
högt skatteuttag. Antalet förmögenheter som drabbas av skatten är högt och
den branta progressionen skapar ett oacceptabelt skatteuttag. Förmögenhetsskatten
drabbar dessutom de medelstora förmögenheterna hårdast på
grund av spärreglernas utformning. Förmögenhetsskattetrycket skadar vår
ekonomi. Detta stora problem kommer dock inte att beröras i den här motionen
utan en detalj - men en detalj som på ett oacceptabelt sätt drabbar en
minoritet av skattebetalarna.

Fastighetstaxeringen genomförs numera inte på en gång utan olika typer
av fastigheter taxeras under skilda år. 1988 åsattes således industri- och
hyresfastigheter nya taxeringsvärden, medan övriga fastigheter kommer att
taxeras enligt ett visst schema de kommande åren.

1988 års fastighetstaxering ledde till betydande höjningar av taxeringsvärdena.
Fördubblingar har inte varit ovanliga. Detta leder till att vissa
fastighetsägare hamnar i en ohållbar situation. Avkastningen är ofta låst
samtidigt som skatteuttaget kan kräva en fördubbling av bruttoinkomsterna
för att inkomsten efter inkomst- och förmögenhetsskatt skall vara oförändrade.

Förmögenhetsskatten fungerar här som en form av konfiskation av förmögenheten.
Detta är inte tillåtet i Sverige även om skyddet för ägandet är
svagt. I detta sammanhang bör observeras att förmögenhetsskattens teoretiska
motivering ursprungligen var — för att inte komma i konflikt med
skyddet för ägandet — att den utgjorde en extra skatt på inkomst av förmögenhet.
Skatten skulle således inte uttas på förmögenheten såsom sådan.

Efter årets fastighetstaxeringshöjningar håller inte nu anförda motivering
för förmögenhetsskatten. Detta hänger samman med bl a följande:

1. Förmögenhetsskatteuttaget har inte justerats, vilket brukar ske i samband
med fastighetstaxeringarna. En av orsakerna till att så inte skett beror
antagligen på att de nya reglerna för fastighetstaxering endast direkt påverkat
en mindre grupp. Dessvärre anser den socialdemokratiska regeringen
det ofta ointressant att skydda en minoritet. Nu när större grupper beräknas
komma i farozonen aviserar finansministern däremot lättnader.

2. Fastighetstaxeringsvärdena har legat fasta under en förhållandevis
lång tid samtidigt som inflation och en lång internationell högkonjunktur
drivit upp fastighetspriserna. I detta sammanhang bör dock observeras att
förmögenhetsskatten utgår på ”orealiserade fastighetsvinster”. Att i ekono

miska sammanhang utgå ifrån att orealiserade vinster är reella vinster brukar
anses förkastligt.

Förändringar av förmögenhetsskattereglerna som finansministern f n enligt
pressmeddelande begrundar, kan kanske komma att påverka inkomståret
1990. Redan under beskattningsåret 1988 har emellertid fastighetsägare
av bl a industri- och hyresfastigheter drabbats av en i många fall konfiskatorisk
förmögenhetsskatt. Mot detta kan knappast i dagsläget något göras. En
lindring med temporära regler bör däremot kunna ske för 1989.

I avvaktan på nya förmögenhetsskatteregler bör fastigheter som åsatts
nytt värde vid allmän fastighetstaxering 1988 och 1989 i stället för de nya
värdena som erhållits i denna senaste taxeringsomgång få nyttja de värden
som förelåg från tidigare taxering vid förmögenhetsdeklarationen för beskattningsåret
1989.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts i motionen, yrkar vi

att riksdagen beslutar att vid deklaration av förmögenhet för beskattningsåret
1989 skall det äldre taxeringsvärdet på fastigheter gälla
trots att nytt taxeringsvärde åsatts vid allmän fastighetstaxering
1988 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 20 januari 1989

Margit Gennser (m) Karin Faikmer (m)

Mot. 1988/89
Sk404

13

ilm 1989