om facklig kontroll över teknikens utveckling och användning

Motion 1987/88:A703 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A703

av Lars Werner m. fl. (vpk)

om facklig kontroll över teknikens utveckling och
användning

Teknikens faror och möjligheter

Teknologins utveckling har haft vissa avgörande brytpunkter. I nyare tid
har ångan, elektriciteten, explosionsmotorn och atomkraften exemplifierat
sådana genombrott.

Datatekniken representerar det senaste av dessa genombrott. Den går nu
in i ett kvalificerat stadium — mikroelektronikens. Årtiondena framöver
kommer sannolikt att domineras av verkan från denna mikroelektronikens
revolution.

Faror och möjligheter kan sammanfattas så här:
o Samtidigt som den teknologiska omvälvningen kan befästa de härskandes
makt är den ett hot mot deras värld. Den slår ut gammalt kapital,
sätter gamla strukturer i gungning och har en revolutionerande verkan
som de härskande inte kan förhindra,
o För arbetarrörelsen och folkflertalet är den teknologiska förändringen en
uppfordran till kamp. Stora samhällsfrågor ställs på sin spets,
o Svensk arbetarrörelse saknar i dag ett självständigt program för denna
nya fas i en mer än hundraårig klasskamp. Socialdemokratins ledande
skikt godtar de privata maktmonopolen och människornas underordning.

o Men i rörelsens bas finns en begynnande kritisk tendens. Detta är rörelsens
hopp. Ty utvecklingens logik är inte obönhörlig. Det finns en annan
väg.

o Mikroelektroniken kan tjäna eliten och monopolen. Men i annan form
kan den tjäna öppenheten och den medborgerliga insynen,
o Teknologin kan slå ut yrkesarbetet. Men den kan också tänkas förenad
med mänskliga kvaliteter som höjer arbetet,
o Resultatet kan bli utslagning och massarbetslöshet. Den kan också bli
grunden för en radikal nedskärning av arbetsdagen och rätt till kritisk
teknisk-humanistisk utbildning,
o Sverige kan bli en ren satellit åt de transnationella bolagen. Men landet
kan också skapa sig ett oberoende utifrån en alternativ utformning av
teknologin på självständig bas.
o Den kapitalistiska ordningen binder och deformerar det dynamiska i
teknologin. Jättarna på elektronikområdet slår vakt om sina revir. De

utvecklar system och språk med dålig överförbarhet. De bygger hellre Mot. 1987/88
vidare på bristfälliga system än de gör nya och bättre. A703

o Embargopolitiken mot socialistiska länder hindrar utvecklingen av landets
handelspolitik och måste bekämpas. Det behövs en självständighet
och en förnyelse som bryter dessa begränsningar.

Huvudkraften i en alternativ väg för en teknologisk omvandling av samhället
är arbetarklassen och fackföreningsrörelsen.

Teknikens verkningar

Den nya tekniken — mikroelektroniken — i arbetslivet innebär att ”gamla”
arbetsuppgifter försvinner samtidigt som arbetare och regioner slås ut från
arbetslivet. Studier av den nya teknologins redan realiserade tillämpningar
ger vissa allmänna slutsatser om dess verkningar:

o Tillverkningsarbetet förenklas. Hundratals maskindelar ersätts med en
enda mikroprocessor. Sammansättningstiden för maskiner har kunnat
reduceras till en tiondel,
o Genomslagskraften blir särskilt stor inom kontor, handel och administration,
där kapitalintensiteten är lägre än i industrin. Tjänstesektorn kan
svårligen ge det tillskott av nya arbeten man annars väntat,
o Yrkesområden med hög andel kvinnor drabbas hårt. Teknologin innebär
därmed en fara för kvinnofrigörelsen och jämlikhetssträvanden.
o Arbetsstyrkans sammansättning ändras. 1 industrin minskar de yrkeskompetenta
arbetarnas roll starkt. Tekniska eliter och rutinarbetare med
osjälvständig ställning ökar relativt. Forskningsmonopol och kunskapsskillnader
skärps. Detta bildar grund för hårdare över- och underordning
i arbetslivet och samhället,
o I ett land som Sverige förändras inte bara arbetarklassens situation.

Själva klassen förändras. Smärre skikt kan flyttas upp. Stora skikt slås ut
eller döms till undergång. Stora tjänstemannagrupper ”industrialiseras”
och får sin klassituation förändrad,
o Fackliga strukturproblem uppstår genom att kvalificerade yrkesarbetare
dras mot tjänstemannafacken. Kunskapsskillnaden mellan LO-fack och
tjänstemannafack skärps liksom fackliga gränsdragningskonflikter.

Klara alternativ

När olika arbetsställen möter den nya teknologin måste de anställda ha
alternativ klara. Arbetsorganisation, som splittrar och skapar kunskapsklyftor
måste bekämpas.

En alternativ arbetsorganisation måste bygga på jämlik kunskapsnivå,
bredare kompetens och möjlighet att förstå varandras arbete, solidariskt
ansvar för kollektivet och kamp mot hierarkiska ledningsprinciper.

Bortrationaliserad personal ska garanteras arbete och jämställd utbildning
oavsett ålder, kön eller yrkesställning. Den tekniska kapaciteten ska
kombineras med fördjupade mänskliga arbetsinsatser i de delar av arbetet,
som inte kan eller bör datoriseras.

5

Nödvändig insikt

Kampen måste förås med insikt om vilka som i dag har ägandet och den
avgörande makten, kunskapen och alternativen och som styr forskning,
utveckling och utbildning. Sjuttiotalets mytbildningar om medbestämmandets
möjligheter att bryta detta monopol av makt har avslöjats som falska.

Enbart där fackliga organisationer har mobiliserats till motstånd mot
kapitalets och myndighetens maktutövning har vissa framgångar uppnåtts.
Teknikavtal som träffats har kunnat stoppa upp en utveckling som slagit ut
arbetare från arbetslivet.

Grafikernas framgångsrika kamp för utbildning och avtal — särskilt på
Dagens Nyheter/Expressen — är lärorik. Den visar samtidigt att det är
lättare att driva igenom utbildning för alla när alla samtidigt berörs av ny
teknik. Teknikkampen på Dagens Nyheter/Expressen och andra håll visar
samtidigt på hur arbetsköparna söker spela ut LO och tjänstemannafack
mot varandra alldeles särskilt när facket ställer krav på kontroll över teknikens
användning och utveckling.

I den snabba teknologiska utvecklingen och omvandlingen blir tekniskhumanistisk
utbildning för att kunna kontrollera, påverka och utföra olika
arbeten en centralfråga.

De arbetandes fackliga organisationer måste rustas till kamp för en arbetsorganisation
och tekniska lösningar, som utgår från de arbetandes behov.

Storkapitalet har i dag i praktiken monopol på utvecklingsarbetet i industrin.
Facket måste utarbeta egna alternativ och bedriva självständigt forsknings-
och utvecklingsarbete. Det ska syfta till att facket centralt och lokalt
framtvingar teknikavtal. Några utgångspunkter för sådana avtal bör vara:
o Arbetets organisation och arbetets innehåll liksom produkternas och
tjänsternas kvalitet ska vara bestämmande vid val av tekniska lösningar,
o Tekniken ska användas för att vidga arbetsinnehållet och för att öka de
anställdas kunskaper om sitt yrke och sin arbetsplats,
o Teknik och arbetsorganisation måste motverka uppdelning av arbetet,
isolering och ensamarbete. Övervakningsarbete ska kombineras med skapande
arbete.

o Datateknik får inte användas för att mäta arbetsprestationer och därmed
skapa nya former av prestationslöner och normer,
o Ingen ska vid införande av ny teknik få sämre lön, försämrat arbetsinnehåll
eller tvingas ut i arbetslöshet. Var och en ska garanteras rätt till vidareutbildning
för att kunna utföra ett meningsfullt arbete. Det ska gälla
alla åldrar.

Kamp NU

Kampen för teknikavtal och utformande av en självständig facklig strategi
måste utvecklas nu trots de begränsade fackliga rättigheter som finns. Det
finns en tendens att fackens medlemmar främst avvaktar lagstiftning. Men
många krav kan drivas som avtalskrav. Går de inte att driva igenom avtalsvägen
får nästa steg bli lagstiftning.

Mot 1987/88

A703

6

Lagar och avtal som ger fackföreningarna kontroll över teknikens an- Mot. 1987/88

vändning och utveckling kan bara tvingas fram genom facklig-politisk mo- A703

bilisering. Centrala krav är:

o Ny teknik och arbetsorganisation får införas bara med fackets godkännande.
Det stärker fackets förhandlingsposition och innebär inget nej till
ny teknik, vilket motståndare till kravet ofta hävdar,
o Övergång från löne- till produktionsbeskattning, vilket motverkar att arbetskraft
enbart av lönsamhetsskäl ersätts av maskiner och ny teknik,
o De vinster som görs med ny teknik ska komma hela samhället till del bl. a.

i form av kortare arbetsdag, som i sin tur ger jobb åt fler.
o Facket erövrar möjligheter att bättre påverka teknikutvecklingen också
genom ett fackligt forskningsinstitut och genom att fackliga forskningskonsulter
ges utrymme till partsforskning.
o Yrkesutbildning ska ge kunskap om de datatekniska tillämpningarna,
men detta får inte ske på bekostnad av grundläggande yrkeskunskaper
inom varje bransch,
o En teknisk-humanistisk utbildningsreform startas,
o Särskilt viktig är en vuxenutbildningsreform, som ger alla med dålig
grundutbildning rätt till kritisk teknisk-humanistisk utbildning.

Förena kvinnokamp med klasskamp

Situationen gör det särskilt viktigt att hindra uppsplittring mellan män och
kvinnor och att kvinnorna blir den teknologiska omvälvningens stora förlorare.

Erfarenheter visar att grupper av kvinnor givit vägledande exempel på
alternativa och mindre auktoritära modeller för organisering av arbetet.

Dessa erfarenheter och värderingar måste genomtränga den fackliga rörelsens
tänkande och strategi. Detta innebär en utmaning mot många traditionella
fackliga förhållningssätt, skråmentalitet och manliga begränsningar.

En ny enhet mellan kvinnokamp och klasskamp kan på denna väg uppnås.

Nationell frigörelse på elektronikområdet

Högskolorna bör lösryckas från beroendet av privatföretag och privata
forskningsfonder. Isolerade s. k. forskarbyar med ensidiga kontaktytor bör
avvecklas.

Ett särskilt utbildningsprogram bör startas för att ur arbetarklassens ungdomsgeneration
skola fram kadrer av teoretiker och kunniga praktiker.

En demokratiskt förvaltad och samhällsägd elektronikindustri bör byggas
upp med bl. a. samhällsfondernas hjälp. Nationellt och socialt viktig
utrustning ska tillverkas och utvecklas där.

Marknadsbasen för en sådan industri Finns primärt inom statlig och kooperativ
industri, inom statlig och kommunal förvaltning samt inom det
militära försvaret, där de dyrbara flyg- och pansarsystemen stegvis bör
bytas ut mot billiga elektroniska robotar för defensivförsvar.

Genom att breda samhällssektorer slår in på en alternativ utvecklingsväg
kan ett nationellt oberoende återvinnas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett samlat program
för facklig kontroll över införande av en ny teknik och arbetsorganisation
samt över teknikens användning och utveckling enligt vad
som anförs i motionen.

Stockholm i januari 1988
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Karl-Erik Persson (vpk)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Mot 1987/88

A703

8