Ekonomisk styrning av forskningsanslag

Motion 1990/91:Ub509 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp)

En strängare syn på forskning

Vi lever i dag i de stora och snabba förändringarnas
värld. Gamla värderingar och gamla ekonomiska teorier
visar sig vara enbart delsanningar. Tron på att den oändliga
tillgången på friskt vatten, ren luft och fruktbar odlingsjord
kan kombineras med den eviga konsumtionstillväxten har
förvandlats till en myt. Även på forskningens område har
tiden kommit för besinning och omprövning.

Det kan först fastläggas att talet om forskningens frihet
till stor del är en myt. Forskningen styrs av dem som ger
anslag. När det gäller statligt finansierad forskning finns en
viss frihet inom den ram som anslagen medger. När det
gäller uppdragsforskning är friheten mycket begränsad. I
många fall vore det önskvärt att forskningens frihet ökades,
men däremot bör den begränsas av de krav, som görs tydliga
genom konsekvensanalyser av väntade resultat.

Vi har nu överskridit många hållbarhetsgränser och vi
letar efter nya värderingar och nya ekonomiska teorier, där
även miljöns och framtidens krav kan tillgodoses. Men vad
dessa båda kräver är ännu osäkert, även om vi vet
tillräckligt för att börja åtgärda kraven; detta för att inte
drivas in i irreversibla och olycksbringande reaktioner, d v s
förbi den punkt, varifrån ingen återvändo gives.

De senaste årens forskning har dock lärt oss att vi
behöver veta betydligt mer för att våga fatta tillräckligt
radikala beslut för att klara dagens och morgondagens
miljökriser. Ändå görs ingenting för att styra den tillämpade
forskningen in på de för vår överlevnad mest väsentliga
områdena. Tvärtom! Den på destruktion inriktade
vapenteknologiska forskningen eller den kostnadskrävande
rymdforskningen prioriteras fortfarande högt trots att den
globala överlevnaden är så mycket viktigare.

Anslag till den statligt stödda forskningen

Anslag till forskning finansieras i dagmed
fakultetsanslag där regering och riksdag anger den totala
ramen och de områden som bör prioriterasgenom att
inrätta professurermed extern finansiering,
sektorsforskning. Det innebär att statliga organ får resurser
till forskningsprojekt, som faller inom deras område och
som de behöver. Exempel på sådana organ är
byggforskningsrådet och arbetsmiljöfondengenom
uppdragsforskning, d v s företag köper forskning av
högskolan för att t ex utveckla en produkt.
Forskningsresultaten kan hemligstämplas.

Den externfinansierade forskningen på högskolan ökar
snabbare än fakultets- och forskningsrådsanslagen. Den
tekniska fakulteten får den största andelen av
sektorsanslagen, den filosofiska får den minsta.

För att inte försämra för den långsiktiga och mer
oberoende forskningen, som bekostas med fakultets- och
forskningsrådsanslag bör ovan nämnda klyfta icke tillåtas
öka. Sektorsanslagen bör vara speciellt inriktade på att lösa
akuta miljöproblem.

Två starka skäl för att rikta forskningsmedlen strängare

FN:s konvention om barnens rättigheter har behandlats
i riksdagen och principen om barnens bästa har fått
grundlagsstatus. Det innebär i praktiken att varje beslut
måste prövas mot bakgrunden av solidariteten med
kommande generationer. Menar man allvar med detta
beslut gäller det också i hög grad att pröva konsekvenserna
av varje forskningsprojekt för barns välfärd och goda miljö.

Ett ytterligare skäl för den här föreslagna styrningen av
forskningsmedel är följande. Vi är medvetna om att en ny
kategori flyktingar ökar oroväckande i antal --
miljöflyktingarna. Det bästa för alla vore att förbättra
hemlandets förhållanden så att miljöflyktingarnas antal
minskades. För att förverkliga detta behövs just den
prioriterade forskning, som miljöpartiet de gröna här
föreslår.

Konsekvensanalys bör styra

Vi föreslår att grundforskningen fortfarande skall vara
fri. Vi föreslår att det statliga ekonomiska stödet för
tillämpad forskning prioriteras enligt den grad som
projektets mål är att förbättra mänsklighetens
grundläggande behov eller vår med andra livsformer
gemensamma miljö. Detta skall gälla för en viss prövotid
för att därefter omprövas. Beslutet om vilka projekt som
skall få pengar enligt dessa nya krav görs av en etisk nämnd.
Troligen kommer de forskare, som ''tvingats'' in på dessa
forskningsområden att finna sitt arbete så spännande och
utmanande att de efter ''provåren'' vill fortsätta.

Även de privata medlen till forskning borde av samma
skäl underställas samma styrande krav. För detta krävs dock
en djupare medvetenhet om miljöproblemens allvar,
framsynthet och ändrade skatteregler -- eller en utredning
om vilka lagliga regler som erfordras.

Av största vikt är att den tvärvetenskapliga forskningen
även över fakultetsgränserna får erkännande och status;
detta är ännu inte fallet. Tvärvetenskapliga rön ger
beslutsfattarna en mångsektoriell konsekvensanalys, en
positionsanalys, utifrån vilken för hela samhället goda
beslut kan fattas.

Om frånvaron av gränser

Naturligtvis kan det sättas ifråga var gränserna skall dras
mellan grundforskning och tillämpad forskning, mellan
vilka behov som är grundläggande eller ej eller hur balansen
mellan olika livsformer, inklusive den omättliga och
omätliga människan, skall avvägas. Det måste ändå vara
lättare att prioritera inom de här föreslagna ramarna än --
som i dag -- inom betydligt dimmigare gränser.

Frågor i stället för gränser

Forskarna borde kunna hjälpa beslutsfattarna med att
svara på bl a följande frågor och de många däri ingående
delfrågorna:

Var ligger gränsområdet mellan naturtillgångarnas
utnyttjande och bevarande av miljön för kommande
generationer? Vilka kunskaper saknas, vilka lagar måste
bort, resp komma till för att den gränsen inte skall
överskridas? Med vilka legislativa, ekonomiska och
informativa styrmedel kan vi minska resursförbrukningen
och öka återanvändningen i tillverkningsprocesser och
konsumtion? Hur skall vi kunna återställa, bevara och
berika naturmiljöns mångfald, som i sig är ett försvar för
kommande liv? Hur kan kontakt, samarbete och förståelse
förbättras mellan allmänhet och beslutsfattare? Hur ser den
ekonomiska teori ut, som inte i praktiken bidrar till ökande
klyftor mellan fattig och rik och inte kräver ett ständigt
ökande uttag av ändliga naturtillgångar? -- Vilken bättre
måttstock kan ersätta det dåliga begreppet BNP för att
också innefatta de ovärderliga livskvaliteterna? -- Vilken
värdebas skulle ge optimal ekonomisk rättvisa? -- Hur skall
den nya ekonomiska världsordningen kunna förverkligas?
Hur skall vi effektivt och humant kunna stoppa världens
folkökning? Hur kan vi öka det internationella såväl som
det lokala och individuella ansvarstagandet?

Det borde vara självklart för samtliga beslutsfattare att
söka få till stånd en kvalitativt och etiskt högtstående
forskning som siktar till alla livsformers överlevnad i
dynamisk balans.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att klyftan mellan å ena sidan sektorsanslag och å andra
sidan fakultets- och forskningsrådsanslag ej tillåts öka,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att prövning av medelstilldelning till nystartade projekt
inom tillämpad forskning skall ske med utgångspunkt i
kommande generationers behov,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att tvärvetenskaplig forskning stöds så som anges i
motionen.

Stockholm den 14 januari 1991

Anna Horn af Rantzien (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Eva Goe s (mp)