Den svenska kreditmarknaden

Motion 1993/94:N258 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

Allmänt

En starkt bidragande orsak till den negativa
utvecklingen av statsskulden -- idag 1.132 267 485 697
kronor -- är den djupa finanskrisen och bankernas agerande
i den tidigare överhettade fastighetsmarknaden. Statens
ingripande för att rädda det finansiella systemet -- för
undvikande av hotande bankkonkurser, resulterade i
Bankstödsnämnden. Sverige undvek en total finansiell
kollaps, när staten gick in och garanterade banksystemets
betalningsförmåga. Men det kostar!

Statens åtaganden för de krisdrabbade bankerna har
uppgått till närmare 90 miljarder kronor, varav 70 miljarder
utbetalats. Men vi skattebetalare drabbas inte bara av dessa
miljarder i statsskulden. I bankkrisens spår ser vi nu hur
små och medelstora företag har svårt att få krediter till
rimlig ränta. Bankerna tar ut alldeles för höga
marginalräntor. Detta är utomordentligt allvarligt när
Sverige behöver tillväxt som kan ge nya jobb och stoppa den
katastrofala ökningen av statsskulden.

Bankernas utlåning

Uppgifter från SCB om bankernas utlåning till de små
och medelstora företagen är alarmerande. Från 31
december 1990 till 31 december 1992 sjönk utlåningen
exempelvis till företag med 50--199 anställda, från 85
miljarder till 34 miljarder kronor! I september 1993 hade
utlåningen sjunkit ytterligare till 30 miljarder kronor.
Bankernas totala utlåning är 500 miljarder kronor.

I avsaknad av en fungerande aktiemarknad för små och
flertalet medelstora företag är dessa hänvisade till bankerna
för sin kapitalförsörjning. Statliga insatser genom
utvecklingsfonder, riskkapitalbolag m.fl. är begränsade.
Därifrån kommer i dag för ca 10 miljarder kronor till
företagen.

Den andra bankkrisen

Den rekonstruktion och återhämtning som skett i
banksystemet borde ha resulterat inte bara i en kraftig
räntesänkning utan också i sänkningar av de abnorma
räntemarginalerna mellan bankernas in- och utlåning. Den
normala tillgångs- och efterfrågemekanismen och den fria
konkurrensen tycks inte fungera. Ny demokrati föreslår
därför att regeringen ger Konkurrensverket uppdraget att
undersöka oligopolsituationen på den svenska
kreditmarknaden och snarast återkomma med förslag till
åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge Konkurrensverket
uppdraget att undersöka oligopolsituationen på den
svenska kreditmarknaden och återkomma med förslag till
åtgärder.

Stockholm den 19 januari 1994

Ian Wachtmeister (nyd)

Bengt Dalström (nyd)

Bo G Jenevall (nyd)

Simon Liliedahl (nyd)